Fråga:
För första gången i mitt liv odlade jag palsternackor förra sommaren. De fick växa under odlingsväv hela säsongen och såg ut att bli jättestora. Blasten var säkert 40-50 cm hög framåt höstkanten och jag såg fram emot att få skörda stora härliga palsternackor. Min besvikelse var stor när jag efter många månaders vattnande och gödslande drog upp ett gäng bleka råttsvansar! Bara några stycken fick godkänt i mina ögon. Vad gjorde jag för fel? Jag sådde fröna väldigt glest för att slippa gallra. Jorden var ny, jättefin, fluffig och uppblandad med brunnen hästgödsel, kompost, Algomin och en och annan kanna urin. Var det för mycket eller för lite av något viktigt ämne? /Yoldia
Svar:
Undrar om du inte var lite för otålig. Palsternackor mognar oändligt långsamt; man kan få vänta i uppemot fem månader på att de ska bli skördeklara. Bäst är att märka ut odlingen ordentligt eftersom blasten kommer att vissna ner helt innan det är skördedags. Först i slutet av oktober-början av november, det vill säga en tid efter de första frostnätterna, är det lämpligt att skörda dem. Kylan gör att stärkelsen i rötterna omvandlas till socker, vilket ger palsternackorna en bättre smak. Man kan till och med lämna kvar dem i jorden över vintern och skörda tidigt på våren.