Fråga:

Har fått skott från växten Nattens ljus (den som slår ut på kvällen medan man står och tittar på). Hur förvarar jag dessa skott under vintern fram till dess att jag sprider ut dem på våren? Torrt? Mörkt? Försluten glasburk? /Harriet Eliasson

Svar:

Skott ska du plantera, inte tänka på att förvara till våren. Antar att du menar bladkaktusen Nattens drottning, en tjusig gammal krukväxt. Nattljus är en annan växt, tvåårig eller perenn ute i trädgården.

Kaktussticklingar mår bäst av att torka upp någon vecka innan de planteras. Sätt sedan sticklingen i en kruka med såjord, gärna uppblandad med lite orkidékompost. Hål i botten och krukskärvor/lecakulor är nödvändigt för att vattnet ska kunna rinna ut och inte stanna kvar i krukan. Vattna jorden lätt så att den blir fuktig, inte blöt. Trä sedan över en platspåse och fäst med gummiband runt krukan. Klipp några hål i påsen så att det inte blir för instängt. Tanken är att påsen ska fungera som ett miniväxthus. Ställ krukan ljust och varmt, gärna på en fönsterbräda, så ska du se att sticklingen snart rotar sig. När plantan har börjat växa och vintermörkret närmar sig är det bäst att ställa den svalt (12-15 grader) och ordentligt ljust (gärna under växthuslampa). Under vintern räcker det att du duschar jorden lätt, för att inte riskera att sticklingens rötter ruttnar. Plantera om i större kruka och samma jordblandning när kaktusen har vuxit så pass att rötterna börjar få det lite trångt.

Fråga:

Hur gör vi för att vinterförvara vår Peace-ros som just nu står på vår balkong i en lerkruka? /Margreth Krasse

Svar:

Det finns två sätt att vinterförvara en ros i kruka. Antingen utomhus, väl inbäddad mot kyla och väta. Bor ni i Stockholmstrakten eller i milda växtzoner längre söderut så kan rosen klara sig på balkongen i värmen från en husvägg och skyddad från regn och snö. Men i så fall bör också krukan vara frosttålig och det är nog inte er terrakottakruka. Peace är en härdig sort så i en annan kruka kan den klara sig. Svep då in hela krukan först i fiberduk och sedan i bubbelplast eller i en trasmatta, ett gammalt överkast eller liknande. Ställ den också ovanpå något som skyddar mot kylan underifrån.

Det är inte vintern utan våren som brukar ta kål på krukodlade rosor. Mars-april är värst, då kan de faktiskt frysa ihjäl. Och det beror på växlingen mellan värme och kyla. När vårsolen gassar på dagarna börjar rosen växa och skjuta nya skott och till och med knoppar men när det sedan blir minus 10 på nätterna fryser de nya skotten bort. Av den anledningen ska ni inte heller ha för bråttom med att ta fram rosen ur vinterförvaringen utan vänta tills nätterna blivit mildare.

Det andra, och betydligt enklare, alternativet är att ställa in terrakottakrukan i ett mörkt och kallt (4-5 grader), men frostfritt utrymme. Vänta så länge som möjligt och ställ roskrukan under tak nu på hösten så den inte blir genomdränkt av höstregnen. Gör bara inte misstaget att flytta in rosen i rumstemperatur. Den behöver en kall vintervila och bara ytterst lite vatten under viloperioden. Ta fram krukan på våren ur vinterförvaringen och vänta ett par veckor innan ni beskär rosen. Det gör ni lämpligen vid samma tidpunkt som för vanliga trädgårdsrosor, det vill säga när björkarna får musöron på våren. Vattna försiktigt på våren för att inte riskera att dränka rosen när den vaknar till liv och börjar växa igen. Då är det också läge att plantera om den i ny, fräsch och välgödslad rosjord. Eller bara krafsa bort översta jordlagret och fylla på med kogödsel upp till krukkanten.

Fråga:

Vi har ett par nerium i stora krukor, under sommaren står de vindskyddade utomhus. På vintern får de stå i inomhus i ett svalt utrymme, som är ganska mörkt (med ett enda fönster i norr). Skulle det vara bättre att ha dem inomhus i ett ljusare rum, en veranda som vi har med mycket fönster? Även där är det svalt, men temperaturen varierar mera på grund av solljuset. /Meta och Göran

Svar:

Nerium oleander, eller rosenlager som den också kallas, är en typisk Medelhavsväxt och som de flesta sådana klarar den vintern allra bäst om den står frostfritt men svalt (ca 5-12 grader) och framför allt ljust. Om det inte blir för kallt på er veranda är det bättre att ställa den där än i det mörka utrymmet. Ett enda fönster mot norr ger vintertid inte på långa vägar det ljus som dessa växter behöver för att klara sig. Alternativet är förstås att sätta upp någon form av växtbelysning där. Vattna också ytterst sparsamt under vintern. Ju kallare den står, desto mindre vatten behövs.

Fråga:

Kan en barrotad större planta (50-80 cm) likställas med en mindre krukodlad planta när det gäller tillväxt de första åren? Krukodlade plantor har ju ett välutvecklat rotsystem från start, men är mindre i storleken. /Magnus H

Svar:

Nej. En krukodlad växt är ju redan igång. Den är etablerad i roten och växer i den jord den står i. En barrotad växt måste först rota sig innan den kommer igång och börjar växa. Man får räkna med en halv eller upp till en hel säsong innan en barrotad växt har rotat sig, lite beroende på vilken växt det handlar om. Dessutom är man alltid garanterad att växten lever när man köper den som krukodlad. En barrotad växt köper man ju när den befinner sig i vila. Krukodlat är därför i princip alltid ett bättre alternativ. Men dyrare, fullt förståeligt, eftersom det har krävts både arbetskraft och lagringsutrymme på plantskolan. Vissa växter lönar det sig dock knappast att köpa krukodlade, exempelvis häckplantor som många föredrar att plantera som barrotade plantor. Då kanske det inte heller gör så mycket att de tar lite tid på sig innan de kommer igång och börjar växa upp.

Fråga:

Min man och jag har bott många år i södra Spanien där vi hade en underbar trädgård med apelsin- citron-, grapefrukt-, avokado-, mangoträd etc, etc. Nu har vi flyttat tillbaka till Sverige och en lägenhet på 8:e våningen med en inglasad balkong 1,20 x 5 m i österläge. Jag har svårt att vara utan blommor och grönt. Finns det något man kan plantera på balkongen så här års som förhoppningsvis skulle kunna övervintra. Där finns nu ingen värme men vi har tänkt skaffa någon typ av infravärme eller dylikt./Eva W.

Svar: 

Om ni bara löser värmeproblemet kan ni fortfarande odla mycket av det som ni hade i den spanska trädgården. Undantaget avokadoträd och mangoträd, annat än i miniatyrformat som små fröplantor. Österläge är också perfekt, mindre risk att det blir för varmt på sommaren för växterna. Ni får skaffa stora krukor och börja komponera fina växtgrupper. Men bäst är förstås att inhandla Medelhavsväxter som olivträd och citrusträd på våren. Så här års kan ni sikta in er på mer härdiga växter som utan problem klarar några minusgrader. Framåt vårkanten tar ni sedan bort de växter som inte har överlevt vintern och kompletterar med lökväxter och penséer i krukorna. På så vis blir det fint på balkongen ända fram till maj då ni kan sikta in er på era mer köldkänsliga favoritväxter.

Här är några förslag på frosttåliga växter för höstplantering:

Ajania – knallgröna blad med liten silverkant och små gula blommor.

Alunrot och revsuga – bladverk i olika bruna och gröna nyanser.

Blåsvingel – silvergrått prydnadsgräs, behåller färgen hela vintern.

Buskveronika – gröna och grönvitbrokiga blad och rosa/lila/vita blomax.

Bärljung – dekorativa små vita eller rosa bär.

Citrontimjan – klarar milda vintrar.

Cyklamen – trivs faktiskt bäst i lätt kyla.

Gräskalmus – gulgrönt gräs, brukar klara sig till vårvintern.

Kopparstarr – vackert prydnadsgräs, kan klara milda vintrar.

Kärleksört – fin fram till kraftig frost.

Murgröna – den enfärgade gröna klarar sig bäst.

Penningblad – gula blommor, hängande växtsätt.

Skimmia (vinterbär) – kan klara sig hela vintern, helst i skugga.

Silvergirlang – snygg hela vintern.

Vaktelbär – vintergrön ljungväxt, röda bär, små vita klockblommor.

Fråga:

Köpte en utomhushortensia i somras. Tror du den klarar sig i krukan (en lerkruka) över vintern, eller ska jag plantera den i jord? Vi bor i Sörmland./Majsan

Svar:

Din hortensia kommer inte att överleva utomhus i lerkrukan (och förmodligen inte heller i en frosttålig kruka). I Skåne (växtzon 1) klarar trädgårdshortensior sig utomhus i stora frosttåliga krukor under normalskånska, det vill säga mycket milda, vintrar. Det är inte heller säkert att din hortensia skulle överleva vintern och hinna utveckla blommor i Sörmland (växtzon 2-3) även om du planterade ner den i jorden.

Om jag vore du skulle jag därför lyfta in terrakottakrukan med hortensian i ett kallt men frostfritt förråd när vinterkylan slår till. Då är förutsättningarna betydligt bättre. Hortensior tappar bladen så den kan gärna stå mörkt. Men ställ först krukan under tak nu på hösten. Det är viktigt att jorden får torka upp ordentligt, annars kyler den blöta jordklumpen ner rötterna för mycket inför övervintringen. Ge hortensian några skvättar vatten då och då under vintermånaderna men absolut inte mycket eftersom den vilar. Men den får inte heller torka ut helt. Till våren bör du plantera om den i en större kruka. En hortensia får snabbt ett jättestort rotsystem och kräver rätt mycket jordvolym.

Fråga:

Jag har en trädgård i Norra Bohuslän. I flera år har jag haft sorkar vilka jag än så länge har lyckats leva med. Men i sommar har även mullvaden kommit. Affären säljer en ”ljudstav” och någon sorts ”pellets”. Har prövat båda utan framgång. Har du något bättre förslag?/Anna-Stina Widell

Svar:

Elektroniska sorkskrämmor, en sorts stavar som drivs med batterier och står och skakar, är ett vanligt motmedel mot såväl sorkar som mullvadar i trädgården. Mole Stop (mole är det engelska ordet för mullvad) brukar de också kallas och det finns olika typer. De är dock ofta mycket dyra och fungerar inte alltid perfekt. En ihärdig och rätt framgångsrik mullvadskrigare i mitt grannskap har använt ca 8-10 sorkstavar/Mole Stop utan resultat. Han har dock tyckt sig märka en viss lokal effekt, ca 5-6 kvm runt staven i en rosenrabatt, där han hade problem med sorkar.

Denne granne har också på inrådan testat karbid i mullvadsgångar, något som han avfärdar som krångligt och med noll-resultat. Det enda som har gett resultat är fällor. Hittills har han ”nedlagt” nio mullvadar med fälla och är nu på jakt efter den tionde. Det finns olika fällor, berättar han. En mycket komplicerad är gjord i trådmaterial och ska appliceras inne i gången. Den anser han är värdelös. Den enda som fungerar är en kloliknande fälla som man spänner och placerar i gången eller i gångöppningarna där högarna är. När djuret närmar sig stöter han/hon på ett bleck som gör att fällan utlöses och sorken/mullvaden dör. De döda djuren lämnas sedan kvar i gången eftersom det fungerar avskräckande på andra. En enda mullvad har ett mycket stort revir, cirka 400-500 kvadratmeter, så även om man bara tar en får det en bra ”yteffekt”.

En annan känd jaktmetod är att peta ner kolsyreis i gångarna. Isen reagerar med syret i luften på så sätt att syret ”förbränns” och mullvadar och sorkar dör kvävningsdöden. Detta har min granne inte testat på grund av att det inte är helt lätt att få tag i kolsyreis. Dessutom är han lite tveksam till metoden. Det handlar om väldigt många gångar som ska tömmas på syre så han tvivlar på att det verkligen fungerar.

En mer sportslig metod som många föredrar är att jaga från jaktstol, inte jakttorn. Man sätter sig helt enkelt och väntar på aktivitet på det angripna området. När man ser mullvaden börja puffa upp jorden smyger man sakta, mycket sakta, fram till den hög som bildas. Där kan man antingen skjuta mullvaden med ett hagelgevär eller hugga ihjäl den med en spade.

Utöver dessa jaktmetoder finns det förmodligen nästan lika många motmedel som det finns trädgårdsägare. Jag skrev en gång om en engelsk kyrkoherde som påstod sig ha kommit på den perfekta lösningen på problemet. I en av gångarna stoppade kyrkoherden ner ett spelande födelsedagskort, i aktiverat läge så att säga. Sorkarna kom aldrig tillbaka när de väl hade hört Happy Birthday för 388:e gången. Andra beprövade huskurer mot både sorkar och mullvadar kan vara att stoppa ner rabarberstjälkar i hålen, att peta ner malkulor, apelsinskal eller trasor indränkta med stark parfym samt att leda ner rök i gångarna. Någon påstår att det också hjälper att gräva ner tomma petflaskor runt om i trädgården. Det ljud som uppstår när vinden viner mot flasköppningarna påstås skrämma iväg marodörerna. På samma sätt skulle leksakssnurror av plast kunna fungera.

Fråga:

Hur vinterförvarar jag mina två, i år inköpta, olivträd? Antar att jag inte kan ha kvar dem i icke-uppvärmt växthus med 10 watts värmekällor nerstuckna i vardera kruka. Krukor och växter blir i så fall välisolerade med bubbelplast. Detsamma gäller också för citronträdet som jag fick i april i år. /Kerstin Löfgren, Stockholm

Svar:

Det är något av ett högriskprojekt att förvara Medelhavsväxter i kallväxthus. Olivträd klarar några frostnätter men citronträdet bör definitivt vinterförvaras i plusgrader. Har du tur och det blir en mild vinter kan det gå bra för olivträden, inbäddade på det sätt som du beskriver. Men om det blir långa perioder med minus 10-20 grader ligger olivträden risigt till. Och även om krukorna är plastinpackade och har elektrisk värmekälla så kan ett strömavbrott under en särskilt kall natt vara förödande.

Det optimala är att förvara alla slags Medelhavsväxer inomhus, frostfritt men kallt (5-10 grader) och under bra belysning. Häng upp en växthusbelysning eller en armatur med lågenergilampa och ställ in en timer så att träden får ljus 13-14 timmar om dygnet. Belysningen är viktig för växter som behåller bladen hela vintern. Sådana som fäller sina blad, exempelvis fikonträd, kan däremot också övervintras mörkt och kallt.

Under vintern vilar träden så var ytterst försiktig med vattningen. Ställ sedan ut dem i växthuset igen när den värsta vintern är över men skydda dem ordentligt, eller bär in dem, under kalla nätter.

Många lyckas faktiskt förvara både olivträd och citrusträd i rumstemperatur, men med extra belysning och långt ifrån elementvärme. För om det blir för varmt och torrt inomhus brukar träden drabbas av spinn och annan ohyra. Det man ska tänka på i så fall är att träden behöver mer vatten i rumstemperatur än i sval vinterförvaring.

Fråga:

På julafton förra året fick jag en julgrupp med hyacinter, tulpaner osv. Där fanns även en kvist murgröna (miniatyr). Denna lilla kvist satte jag i vatten i en liten “ekollonvas”. Den står i ett norrfönster och jag förser den med vatten efter behov. Den har bildat ett stor brunt rotsystem. Hur ska jag få den att leva vidare? Kan jag sätta ut den på friland till våren? Kan jag hälla i någon droppe näring till dess? /Lia

Svar:

Murgröna är jättelätt att föröka, som du märker. Den bildar snabbt kraftiga vattenrötter som sedan kan planteras i små krukor med jord. (De flesta andra växter förökas däremot bäst med sticklingar som sätts direkt i såjord för att rota sig.) Du behöver inte använda något näringsmedel än på ett tag. Fyll bara en liten kruka med jord (i en stor kruka blir det för mycket jord för den lilla sticklingen) och vattna igenom jorden så den blir fuktig men inte direkt blöt. ”Gräv” sedan ett lagom stort hål för rötterna och sätt ner kvisten i jorden utan att trycka ihop jorden för mycket.

Hösten är inte den mest optimala tiden för sticklingsplantering, men om din murgröna får stå svalt och ljust under vintern kommer den nog att klara sig fint. Det är torr elementvärme i kombination med vintermörkret som brukar vara förödande för murgrönor inomhus. När sticklingen har börjat växa ordentligt (fått flera nya blad) kan du plantera om den i en lite större kruka. Då är det också dags att börja vattna med krukväxtnäring några gånger i månaden. Du kan absolut sätta ut krukan med murgrönan på sommaren, men det är inte säkert att den du har är en vinterhärdig sort så jag skulle nog ta in den till hösten igen för säkerhets skull.

Fråga:

Mina tre hortensior har med åren börjat ändra färg från rosa till lila. Bara den som är ett år gammal är fortfarande rosa. Kan man tillsätta något för att stoppa färgförändringen? /Birgitta W

Svar:

Med många, dock inte alla, hortensior är det så att jordens kemiska surhetsgrad styr vilken färg blommorna får. Ju surare jorden är, desto blåare blir blommorna. Det finns till och med speciella medel att köpa som innehåller aluminiumsulfat vilket drar ner jordens surhetsgrad för att passa blå hortensior. För om jorden inte har ett lågt pH-värde (sur jord) utan lite högre (mer basisk jord) så kommer blå hortensior att förändras åt det lila-rosa hållet.

Dina rosa hortensior bör alltså helst växa i en jord med normalt pH-värde för att behålla färgen. Om de är planterade i rododendronjord (lägre surhetsgrad) så kan det vara förklaringen till färgändringen. Står de i krukor kan du ju lätt plantera om dem i vanlig krukväxtjord. Och om problemet kvarstår nästa år får du tillsätta lite kalk i jorden. Eller bara ge dem en näring på våren som innehåller kalk (typ Algomin). Det är förstås lite bökigare om de växer i en rabatt. I så fall får du försöka få upp jordens pH-värde genom att blanda ner trädgårdskalk — eller helt enkelt byta ut jorden där de ska växa.

Fråga:

Vi har en ligusterhäck som är fyra år. Bladen började ljusna redan i augusti trots att jag vattnade häcken varje dag. Kan det vara näringsbrist? /Jan-Eric Andersson

Svar:

Jag skulle inte tro att det är näringsbrist. Däremot fick nog häcken för mycket vatten i somras, och det ledde till att bladen började gulna.

Fråga:

Vi har ett 12-15 år gammalt bigarråträd som blommar rikligt de flesta år och får mängder med kart. Men så plötsligt en dag ligger alla stjälkarna med den lilla frukten på marken. Det blir aldrig några bigarråer. Vad är det som är fel? På stammen finns en skada, en spricka i barken. Kan denna ha någon betydelse?

Vill också passa på att fråga om förslag till marktäckare under rosor för att slippa ogräs. Med tanke på att rabatten behöver jordförbättras och tillföras kogödsel på våren vore det bra om marktäckarna vissnar till hösten. /Berit Nordström Ängelholm

Svar:

Ert bigarråträd lider nog av kaliumbrist i jorden. Det är mycket vanligt och det leder till kartfall. Ni måste gödsla trädet med kaliumgödsel, det som kallas höstgödsel i butikerna. Ge gärna ett par omgångar, först nu i höst och sedan till våren/försommaren.

Under rosorna kan ni plantera den långblommande trädgårdsnävan Rozanne, blå med ett vitt öga. Den utsågs högst förtjänt till Århundradets växt när Chelsea Flower Show hundraårsjubilerande 2013. Det är en bra vävarväxt som väver in sig i rosorna och vissnar ner på vintern. Anemonen Wild Swan, vit med inslag av blått, är en lika bra sällskapsväxt som också fått pris på den anrika engelska blomstermässan.

Fråga:

Har en slänt som ser bedrövlig ut, skulle vilja klä den med något vintergrönt, lättskött utan att bli ruinerad då den är cirka 200 kvadratmeter. Den har sol större delen av dagen.
Tänker mig någon sorts små barrväxter samt stora stenar. Har du något tips? /Patric

Svar:

En av de absolut bästa städsegröna marktäckarna för soliga slänter är mjölon. Den föredrar sandhaltig jord, vilket man brukar få när man köper jord i lösvikt. Sorten ’Massachusetts’ får mer bär än andra sorter. Plantera med ca 75 cm plantavstånd. Om du föredrar barrväxter som marktäckare är krypenar ett bra alternativ. De är städsegröna och fungerar fint i en solig slänt. Juniperus communis ’Green Carpet’ har ett kompakt och mattbildande växtsätt, ljusgrön. Planteringsavstånd ca 1 meter. En annan fin och lika mattbildande barrväxt är kryptujan Microbiota decussata ’Filips Pretty Pride’. Vänta till våren med att plantera städsegröna växter.

Du kan också behöva plantera in några ”höjdare” bland marktäckarna, som exempelvis silverbusken ’Quicksilver’, pelarenen ’Sieben Steinhäuser’ eller gullginst.

Fråga:

Jag har nyligen fått en cyklamen som efter ett par dagar började sloka på ena sidan. Då jag tittade in i plantan såg jag fullt av gråmögel och kanske det även finns svamp…Vad ska jag göra, ska jag slänga den? Försökte ta bort det som var angripet. /Anja 15

Svar:

Om det inte är för pinsamt tycker jag att du ska fråga var den är köpt och sedan gå dit och lämna tillbaka den (=reklamera). Det är inte ovanligt att cyklamen angrips gråmögel. Av den anledningen ska man undvika att vattna ovanifrån, så att rotknölen blir blöt. Blad och blomstjälkar som vissnar ska också ryckas upp intakta så att inga växtdelar blir kvar i krukan. Det finns inget kemiskt medel att köpa som verkar på den här svampsjukdomen (Botrytis cinerea). Men plantorna ska inte vara smittade redan när man köper dem. Det är ett rimligt konsumentkrav.

Fråga:

Jag har nyligen planterat några skäggbuskar (Caryopteris x clandonensis ’Blauer Spatz’) som tar sig fint. Nu har jag läst att man bör vinterskydda dem. Hur gör jag det? De står under fiberduk (själva busken ovanför förstås), räcker det? /Barbro Bursell

Svar:

Utan att veta var du bor i detta avlånga land vill jag rekommendera att du täcker över skäggbuskarna med torra löv och granris när vinterkylan nalkas. De är inte särskilt härdiga. Jag har själv en i Skåne som överlever utan vinterskydd, men om vi får en extra kall vinter med barfrost går den inte säker ens här i zon 1. Om du bor i en kallare växtzon får du nog också räkna med att klippa bort en del vinterskador till våren, även om du täcker över buskarna ordentligt.

Fråga:

Har dahliaknölar som jag tar upp varje höst och planterar dem åter i maj månad (bor i södra Skåne). Har aldrig sett dem blomma och inte ens sett några knoppar. De växer vackert och blir stora gröna buskar. Vad kan vara fel? /Catharina

Svar:

För mycket kvävegödsel skulle jag tro. Gödsla dina dahlior med ett allsidigt gödselmedel som innehåller mer kalium och fosfor och inte så mycket kväve.

Fråga:

Vi har en jättestor ormhassel som vi skulle vilja klippa ner eftersom den blivit alldeles för stor. När på året gör man det och hur grovt kan man klippa för att inte förstöra den?
/Josefine

Svar:

Vårvintern är bästa beskärningstiden för de allra flesta buskar, även er förvuxna ormhassel. Undvik att skära i busken för tidigt på vintern, då kan den ta skada. Men gör det innan den har vaknat till liv och börjat grönska på våren. En ormhassel, Corylus avellana ’Contorta’, är ju en buske med vridna, korkskruvsliknande grenar och därför ganska knepig att beskära så det blir snyggt. Gallra försiktigt inne i kronan och försök skulptera fram buskens nya form. Kapa oönskade grenar så långt ner i busken som möjligt. Finns det alldeles raka grenar ska de definitivt bort, de är ett tecken på att ormhasseln är ympad på vanlig hassel. Om man låter sådana grenar vara kvar kommer ormhasselns krokiga grenar så småningom att konkurreras ut. Numera finns det rotäkta ormhassel, men äldre exemplar brukar vara ympade och om man inte oförtrutet skär bort de raka rotskotten riskerar man att så småningom få en helt ordinär och lite småtråkig hassel.

Fråga:

På försommaren köpte jag en mycket riktligt blommande rododendron till min balkong. Efter blomningen sköt den fina ”rosetter” av skott, men tyvärr verkar det inte som om det kommer några knoppar i bladrosetten. Hur ska jag bäst sköta om den, så att den klarar vintern på balkongen?  /Gunnel L.

Svar:

Rhododendron trivs inte i kruka. Det blir lätt tjäle i krukan på vintern och då fryser jordklumpen så att växten torkar bort. Du kan i och för sig övervintra din rhododendronkruka inomhus, någonstans där det är kallt (ca 5°) men tjälfritt för jordklumpen får inte frysa och den behöver vatten. Men du kan inte räkna med någon blomning. När man köper rikligt blommande rhododendron kan det vara knepigt att få blomknoppar påföljande år även om man planterar ut dem i trädgården. Får din rhododendron stå kvar i krukan är det knappast troligt att den får några blommor alls, varken nästa år eller kommande somrar, även om den skulle överleva. Satsa hellre på lövfallande växter som inte behöver vatten på vintern. Bland dem finns faktiskt även en rhododendronsläkting, trädgårdsazalea. Den är lättare att odla i kruka eftersom den inte är städsegrön utan tappar bladen och går ner i vila på vintern.

Fråga:

När är bästa tiden för att beskära en gammal och ganska skrymmande järneksbuske? /F. Blomgren, Bohuslän

Svar:

I södra Sverige fungerar det bra att höstbeskära järnek, men helst ska det inte göras senare än i september. I Mellansverige där vintrarna är strängare är det bättre att göra beskärningen på senvåren, mitten av april, innan de börjar växa. Så jag föreslår att även ni väntar till efter vintern. Ni kan klippa in er järnek ganska hårt, eftersom den bryter nya skott även på äldre grenar.

Vårvintern (februari-mars i södra Sverige, mars-april längre norrut) är annars den bästa beskärningstiden för de allra flesta buskar. Man ska undvika att skära i buskarna för tidigt på vintern, då kan de ta skada. Men det bör göras innan de vaknar till liv och börjar grönska på våren. Undantag från tidig vårbeskärning är bland annat pagodkornell, avenbok, klätterhortensia och andra hortensior som kan lätt ”förblöda” av kraftig savstigning om man beskär dem på våren. Alla dessa ”blödande” buskar, och även träd som björkar, lönn och valnöt mår bättre av att beskäras under sommarmånaderna juli-september.

Buskar som blommar på bar kvist eller på fjolårsskott brukar många vilja beskära direkt efter blomningen på våren/försommaren för att inte gå miste om en säsongs blomsterprakt. Sådana buskar är exempelvis forsythia, rosenmandel, spirea, prakttry, ginst och även syren som ju blommar på fjolårsskotten. Men både syren, forsythia och flera andra tål buskar också en mer radikal nedskärning om den görs tidigt på våren före lövsprickningen.

Fråga:

Vi tänkte plantera ett citronträd på franska Rivieran i en uppvuxen trädgård och undrar när på året det är bäst att plantera och hur det ska skötas, i början och senare. Hur trivs ett citronträd bäst, i skugga, halvskugga eller sol? /Anita Bengtsson och Samuel Ödman

Svar:

Plantera citronträdet på våren och välj en plats i trädgården med full sol och väldränerad, gärna något sur, jord. Just dräneringen är viktig för citrusväxter som inte växer bra i blöt och kompakt jord. Ett bra sätt att undersöka hur väldränerad jorden är att gräva en planteringsgrop, ca 50 cm bred och något djupare. Fyll sedan hålet med vatten och låt det rinna undan. Vattna därefter en gång till, ända upp till kanten, och vänta och se hur lång tid det tar för vattnet att rinna undan. Om det inte tar längre tid än ett dygn är dräneringen helt ok. Om det tar två dagar eller mer för vattnet att rinna undan ska ni nog hellre plantera citronträdet i en stor kruka.

Ni behöver inte direkt sköta ert citronträd när det väl är planterat. Annat än att möjligen skära bort grenar som växer på ett oönskat sätt och kanske ge det unga trädet lite kogödsel eller annat gödselmedel på våren. Det kan nog också behöva vattnas, hela sommaren om det blir mycket torrt. Bäst är då att vattna rejält en gång i veckan och inte skvättvattna lite varje dag.