Fråga:

Jag skulle vilja ha tips om hur man bäst övervintrar ananassalvia. Jag köpte plantan förra sommaren på Bornholm och övervintrade den under ljus i källaren. Den har stått ute under sommaren och först nu, när den står i ett växthus i +5 grader har den börjat blomma (blommade inte förra året). Likadant är det med min änglatrumpet. Den står något varmare i källaren men under ljus. Behöver dessa växter kanske drivas inomhus innan man sätter ut dem för att hinna blomma under sommaren? Bor i Skåne och våren var sen i år och försommaren kall. Änglatrumpeten har jag haft i flera år och den brukar blomma i december….i källaren. I trädgården är den bara en bladväxt hela sommaren. Lantanan blommar ännu, började direkt i maj och har stått i växthuset sedan dess och blommat. Hur övervintrar jag den bäst? Och olivträdet och lagerträdet? Jag har fodrat in halva växthuset med bubbelplast och har en värmefläkt som tempvakt, håller omkring 5-8 grader, hoppas den klarar + 5 när det blir kallare ute./Marie-Louise

Svar:

Både lantanan, eller eldkrona som den kallas på svenska, samt lagerträdet, ananassalvian och olivträdet kan du övervintra svalt (5-10 grader) och frostfritt. Det fungerar förhoppningsvis i ditt växthus med bubbelplast och värmefläkt, bara det inte blir alltför kallt i vinter och i alla fall så länge det inte blir något strömavbrott. Men alla dessa växter kräver också ljus för att inte försmäkta i vintermörkret. Så du får nog sätta dit någon form av belysning. Även änglatrumpeten skulle må bra av ljus, även om den också kan övervintras helt mörkt. Men den måste stå frostfritt, en enda natt med flera minusgrader tar kål på den. En änglatrumpet som vinterförvaras ljust och varmt (12-18 grader) blommar även på vintern. Att din inte blommade på sensommaren kan ju bero på att du var alltför flitig med näringsvattningen under vår och sommar. För mycket kvävegödsling resulterar i en imponerande bladmassa, men går ut över blomningen. Blomningstiden varierar också för olika arter. En del arter kräver hög luftfuktighet för att blomma, någon tappar blomknopparna om det blir för varmt på sommaren. Men de änglatrumpeter som är vanligast bland oss hobbyodlare blommar på sensommaren, och de ska inte ha någon näring alls efter augusti om man vill att de ska gå ner i vintervila.

Fråga:

Vi har en gammal tomt på Öland. Trädgården består idag till stora delar av gräsmatta. Eftersom tomten är ganska stor tänkte jag både bygga några spaljéer men framför allt plantera växter. Det är en platt tomt och jorden är kalkhaltig. Vilka lämpliga växter finns det för den jordmånen och det klimatet? /Birgitta Grefbäck

Svar:

Jag tror det vore klokt att anlita en landskapsarkitekt för att få en bra lösning för er platta tomt. Det är svårt att råda på avstånd utan att se platsen och omgivningen. Ni kan säkert hitta någon i trakten som åtminstone kommer hem till er och gör några enkla skisser med förslag på sådant som ni själva kan plantera. Självklart bör ni börja med att fundera på träd och buskar, och förstås klätterväxter eftersom ni vill bygga på höjden. Det finns massor av växter för er växtzon som är kalkälskande, här är bara några som ni kan titta närmare på innan ni bestämmer er:

Träd och buskar: avenbok, bok, pimpernöt, katalpa, gulved, katsura, skäggbuske, judasträd, körsbärskornell, guldhassel, blodhassel, perukbuske, tibast, ginst, smalbladig silverbuske, körsbärsbenved, näsduksträd, korstörne, frilandshibiskus, havtorn, prydnadsaplar, mullbärsträd, valnöt, bocktörne (gojibär), silverpäron, körsbärsträd, päronträd, aprikos- och persikoträd, plommonträd, robinia, tamarisk, syrener, daggros, mandarinros, äppelros, spinosissimarosor.

Klätterväxter: alla kaprifoler, kameleontbuske, pipranka och murgröna, trumpetranka, klematis, klätterbenved, vinterjasmin, bokharabinda, vildvin, rådhusvin, rostvin, vinranka och – inte minst: klätterrosor. En av de vackraste är Austinrosen ’Constance Spry’.

Fråga:

Jag har besvär med vita små flugor (någon millimeter stora) som fullkomligen äter upp alla mina plantor (speciellt tomatplantorna). Jag lyckas hålla dem stången fram till juni, sedan säger det pang och de tar fullständigt över. Jag har använt ett slags bekämpningsmedel som man sprutar på, även stavar man sticker ner i jorden + “klistriga lappar” som ska attrahera dem. Jag har min lilla ”trädgård” i Barcelona, på min bakgård runt 10 kvadratmeter. Det är mycket sol på sommaren och inget direkt solljus på vintern. Förra vintern klippte jag ner alla plantor, rengjorde alla krukor (brände i ugn) och bytte jord. Trots det har jag haft lika stora problem i år igen. Jag undrar om det finns något effektivt sätt att få de vita flugorna att “otrivas” och undvika att de lägger ägg under bladens ytskikt och suger ut näringen ur bladen. /Tina

Svar:

Det låter misstänkt likt mjöllöss, som också brukar kallas vita flygare. Det är små kritvita flygfän som brukar kunna drabba växthusodling – och därmed även tomater. De är mycket svåra att bli av med. Största skadan på växterna orsakas av mjöllössens sockerhaltiga avföring på bladen, även kallad honungsdagg. I den sörjan trivs svarta sotdaggssvampar som kan vara direkt livsfarligt för växterna. Det enda riktigt effektiva motmedlet är biologisk bekämpning då man sätter in levande organismer som tar kål på skadegörarna. I det här fallet är det en minimal parasitstekel som går på mjöllusens larver. Du kan beställa sådana på nätet, sök på nyttodjur. Alternativet är att försöka med olika växtvårdsmedel, såplösning eller insektssåpor av olika slag samt pyretrumpreparat som du ju redan verkar ha använt, utan större framgång.

Fråga:

Jag köpte mig en julros tidigt i november och planterade ut den omgående. Gjorde jag fel, skulle den varit inne tills våren kom? /Anne Persson

Svar:

Nej, du gjorde inte alls fel. Tror säkert att din julros mår bättre av att ha blivit utplanterad i november än att stå inomhus i en kruka och vänta tills det blir vår. Du kan ju också fösa över torra löv, eller snö om du bor i vita trakter, som skydd från den värsta vinterkylan. Det enda som är direkt farligt för julrosor är att stå i våt och kall jord. Växtplatsen ska vara väl dränerad om de ska kunna överleva.

Fråga:
Jag tog in min fina hibiskus från växthuset för några veckor sedan. Den har massor av knoppar som ser ut att börja blomma när som helst. Men samtidigt har bladen börjat gulna och se trötta ut. Tror det kan vara spinn, ser så ut när man tittar närmare. Vad kan man göra? Ska jag klippa bort de blad och grenar som ser värst ut?/Eva-Lena K.

Svar:

Tyvärr är det ju rätt vanligt att hibiskus drabbas av spinnangrepp när de står för torrt och varmt, som det kanske är hos dig inomhus nu. Om du ser spindelvävsliknande tussar och bladen blir vitprickiga innan de gulnar och faller av är dessvärre fråga om just det eländet. De här spinnkvalstren trivs i torr luft, de suger ut näringen ur bladen vilket sedan gör att bladen torkar ihop och faller av. Pröva först med att duscha hibiskusen med ljummet vatten. Spruta ganska hårt på undersidan av bladen där de oftast sitter och upprepa behandlingen flera gånger. Annars fungerar biologisk bekämpning bäst mot spinn, det är det som proffsodlarna använder. Sök på nätet efter nyttodjur så hittar du flera återförsäljare. Visst kan du också skära bort angripna grenar, men det är långt ifrån säkert att det hjälper.

Fråga:

På julafton begåvades jag med en fantastisk julros i kruka av mina snälla grannar. Vad gör jag nu? Kan den klara sig inomhus några månader tills det våras lite eller ska jag plantera ut den nu? Temperaturen här nere på Österlen har varierat mycket de senaste veckorna, allt mellan -10 till +5 grader (idag). Jag vet för övrigt inte hur pass frusen jorden, om det går att gräva i den. Denna julros är alldeles sagolik och jag så gärna vill att den överlever. /Ann-Cathrine Sarfati

Svar:

Ställ julrosen svalt och ljust inomhus någon månad och sköt om den som en vanlig krukväxt tills det blir mer planteringsvänligt utomhus. Se bara till att plantan inte blir övervattnad, jorden bör torka upp lätt mellan vattningstillfälle. Fast där du bor kanske du kan gräva en bra planteringsgrop även nu? Förstår att ni har barmark igen… I så fall kan du ju plantera ut den men täck då för säkerhets skull plantan med löv, granruskor, säckväv eller liknande utifall riktig vinterkyla slår till. Som alltid är det ju barfrosten, det vill säga, stark kyla på jord som inte är snötäckt, som är farligast för växterna. Julrosor trivs bäst om de får en rejält stor planteringsgrop eftersom de har ett kraftigt rotsystem som måste få plats. Jorden bör vara lucker och näringsrik (gödsla helst med kogödsel) och bästa läget är halvskugga.

Fråga:

Har ett litet citrusträd, som minimala apelsiner, som nu har massor av frukter. Men problemet är att grenarna är rätt svaga och nästan knäcks av alla miniapelsiner. Vad kan jag göra, skulle gärna ta bort någon gren helt som ser väldigt klen ut. /Caroline i Norrtälje

Svar:

Jag gissar att du har en kalamondin, ett rätt vanligt mindre citrusträd som man sköter precis som en blommande krukväxt. Om grenarna dignar under många frukter behöver du stötta upp dem. Stick försiktigt ner blomsterpinnar av trä eller plast nära kanterna runtom i krukan och fäst grenarna med små klämmor eller avklippta bitar av uppbindningstråd. Du kanske får ta en tur till en bra trädgårdsbutik för att hitta attiraljerna.

Om det verkligen behövs kan du beskära kalamondinen nu, men det är bättre att vänta till våren, mars-april, när den börjar växa igen. Om trädet inte står tillräckligt ljust kommer nämligen de nya skotten efter beskärningen att bli väldigt klena. Döda grenar kan du däremot skära bort när som helst under året utan problem.

Fråga:

Vi har sedan i våras ett persikoträd som är planterat i kruka och nu förvaras inne i vår svala, nästan kalla gäststuga. Det har tappat alla blad och nu undrar vi hur vi ska sköta det fram tills vi kan ställa ut det igen. Antar att det blir aktuellt först till våren eller försommaren? /Pehrsons i Sörmland

Svar:

Det är helt naturligt att persikoträdet tappar bladen på vintern när det går ner i vila. Av den anledningen klarar det också att övervintra svalt och mörkt, precis som fikonträd. Det ni ska tänka på är förstås att inte vattna trädet för ivrigt nu under vintervilan. Om krukjorden var blöt när ni ställde in trädet bör ni vänta tills jorden har torkat upp ordentligt innan ni alls börjar vattna – ytterst försiktigt. Eftersom ert träd är så pass nyplanterat behöver ni inte plantera om det till våren. Däremot skulle jag ta bort ett lager jord och lägga på kogödsel från påse innan trädet börjar växa igen. Efter nästa övervintring kan det vara läge för omplantering, och då kanske ni också måste ge trädet en större kruka alternativt beskära rötterna lite så att ny jord får plats. Välj då en näringsrik jord för krukodling men glöm inte att också ge trädet extra näring längre fram, enklast är att vattna med ett flytande gödselmedel för blommande krukväxter.

Om ni behöver beskära trädet ska ni vänta med det till sensommaren/hösten eftersom persikoträd hör till de träd som ”blöder”, det vill säga börjar sava tidigt på våren. Sedan handlar det egentligen bara om att klara blomningen och pollineringen. Trädet mår bäst av att komma utomhus till våren men persikoträd i Sverige blommar för tidigt för sitt eget bästa, så om ni har ställt ut krukan kan ni bli tvungna att skydda trädet med fiberduk på nätterna. Alternativt bära in krukan i gäststugan igen under kalla frostnätter. Ni har antagligen en självfertil sort och i så fall kan ni själva leka pollinerare och pensla varje blomma med en liten mjuk mårdhårspensel.

Fråga:

Undrar om jag kan plantera ut mina två fina julrosor som nu är på väg att blomma ut redan nu i januari? De står i varsin kruka nu, och ser lite ledsna ut. Vi bor i Skåne där vi har barmark och knappast någon tjäle alls så det går nog att gräva ett hål i rabatterna. /Stina Jansson

Svar:

Det vanligaste är ju att man förvarar julrosorna på en sval plats inomhus i krukor tills det blir vår och de kan planteras ut i trädgården. Men visst, kan du gräva ordentliga planteringsgropar nu så kan de nog klara sig lika bra utomhus. Jag skulle definitivt fösa över löv, granris eller något annat som skydd från vinterkylan som ju kan slå till rätt hårt även i Skåne. Barfrost är särskilt farligt för alla nyplanterade växter. Men lika viktigt är att växtplatsen är väl dränerad. Julrosor som står i plaskvåt och kall jord får svårt att överleva. De flesta julrosor föredrar också ett halvskuggigt läge i trädgården, gärna under höga träd eller intill stora perenner som ger lite skydd under heta sommardagar. Klipp också bort de gamla bladen på våren när plantan laddar för ett nytt bladverk. Den lilla beskärningsinsatsen kan skydda mot en annan riskfaktor för julrosor, nämligen angrepp av svartfläcksjuka.

Fråga:

Jag har alltid gillat italienska/toscanska cypresser och tycker att de är bland de vackraste träden som finns. Kan man på något sätt ha sådana i en trädgård i Stockholmsområdet eller är det helt enkelt för kallt? /Christian Westling

Svar:

De högresta cypresser som växer i Italien och på andra håll vid Medelhavet är dessvärre inte tillräckligt härdiga för att odlas i vårt klimat. Den härdiga barrväxt som kommer närmast i form och utseende och som framför allt också är tålig mot snötryck är smal pelarformad idegran, Taxus baccata ’Fastigiata Robusta’. Den är stabil och blir 4-5 meter hög och cirka en halv meter bred.

Vanliga svenska enar påminner ju också om cypresser, om än i miniatyrform. Den högsmala pelarenen Juniperus communis ’Urshult’ blir lite högre än vanliga enar, 4-5 meter, men våra snörika vintrar knäcker lätt grenarna på enar som i värsta fall kan bli helt deformerade.

Samma problem gäller även olika så kallade falska cypresser som kan växa i Stockholmstrakten, växtzon 2. De liknar dock knappast italienska cypresser, utan påminner snarare om vanliga tujor. Lawsoncypress, Chamaecyparis lawsoniana, som också kallas ädelcypress, klarar sig i zon 1-2. Sorten ’Pelt’s Blue’ är snabbväxande och har mörkt blågröna barr. Men den blir bredare än en äkta cypress. Detsamma gäller nutkacypresser, Chamaecyparis nootkatensis, som är något mer härdiga i svenska villaträdgårdar än lawsoncypresserna. Sorten ’Pendula’ S har ett ganska brett växtsätt, något smalare och mer snabbväxande är ’Green Arrow’, ’Jubilee’ och ’Strict Weeper’.

Fråga:

Jag har en vildvuxen baksida av min trädgård. Det är en slänt som lutar ca 10-15% i skugga som vi inte använder till något. Storleken är cirka 300-400 kvadratmeter och det växer en del finare buskar och några träd där. För 13 år sedan lades det ut täckbark där men nu är det mer vildvuxet med högt gräs, tistlar och sly. Om jag rensar upp, ska jag då täcka med ny bark eller finns det något annat bra sätt att hålla nere ”djungeltendenserna”? /Torbjörn

Svar:

Jag tycker inte du ska lägga på ny täckbark i slänten. Av olika anledningar, inte minst för att täckbark som läggs direkt på jorden fungerar som en näringstjuv för allt som växer i närheten. Men framför allt blir det så mycket vackrare att plantera något där i stället. Men du måste förstås rensa bort åkertistlar och annat ogräs innan du kan börja plantera.

Det jag först kommer att tänka på är en av våra vanligaste klätterväxter som faktiskt gör sig minst lika bra som marktäckare. Det handlar om klätterhortensia, Hydrangea anomala ssp. petiolaris, som både breder ut sig rejält och blommar vackert på försommaren. Den är perfekt när man vill täcka stora ytor och, som du, en skuggig slänt. Beväpna dig med tålamod bara, den växer mycket långsamt de första åren.

Föredrar du en mörkt grön botten till de buskar och träd som redan växer i slänten kan du plantera hasselört, Asarum europaeum. Det är en vintergrön, decimeterhög marktäckare med mörkgröna, glänsande blad som också trivs i skugga. Även den etablerar sig långsamt, men efter fyra–fem år sprider den sig desto snabbare och kräver mycket lite skötsel.

Men om du även i fortsättningen räknar med ogräsproblem i slänten skulle jag nog välja röd sockblomma, Epimedium x rubrum. Det finns egentligen ingen annan marktäckare som klarar av att hålla stånd mot ogräs.

Fråga:

Mitt olivträd står på en inglasad balkong. Nu står det inne, men har börjat fälla blad. Varför?

/Kirsti Cederqvist, Gbg.

Svar:

Tyvärr är det så att olivträd inte trivs särskilt bra inomhus på vintern. Det blir för varmt, för torrt och framför allt för mörkt och då reagerar de med att tappa bladen, precis som ditt träd nu gör. För att ett olivträd ska må bra under vintervila inomhus ska det helst inte stå varmare än 10 grader. Och även om du har ställt det i ett söderfönster är dagsljuset nu under vintern inte tillräckligt. Det bästa är därför att sätta upp någon form av belysning ovanför trädet. Det skulle räcka med en sladd och en armatur där du skruvar i en lågenergilampa, men det finns också riktigt bra och snygga växtbelysningar att köpa. Vattna försiktigt nu då trädet vilar. Plantera om det i mars och skär då också bort torra och till synes döda grenar. I bästa fall repar det sig och börjar växa igen.

Fråga:

Har skaffat pallkragar för att odla grönsaker. Men har nu insett att det inte är så lätt att veta hur man ska förbereda lådorna för odling. Jag vill gärna måla dem på utsidan, men vilken färg kan man använda? Läcker ev. färggifter till insidan? Kan man måla insidan med vilken färg/olja? Ska man sätta plast på insidan eller takpapp som någon föreslog? Vilka grönsaker är lämliga att odla i pallkragar? /Kerstin

Svar:

De pallkragar som man köper idag är sällan behandlade eller impregnerade. Att träet är obehandlat är förstås bra för grönsaksodlingen, men obehandlat trä i kontakt med jord håller ju inte i all evighet. Därför väljer många odlare att olja pallkragarna på insidan, med linolja eller paraffinolja. Huruvida det gör att de håller väsentligt många år längre känner jag dock inte till. Jag vet också många som målar både utsida och insida med linoljefärg eller falu rödfärg, men exakt vilka ämnen som ingår i dessa färger (lacknafta och terpentin kan vara tillsatt i linoljefärgen, koppar, kiselsyra, järnoxider och zink ingår i falu rödfärg) och hur de eventuellt påverkar odlingen är inte heller solklart.

För att helt undvika eventuella gifter kan du i stället häfta fast markduk eller plast på insidan. Markduk bör du under alla omständigheter lägga under pallkragarna för att slippa rotogräs. Du kan låta duken gå upp på insidan av ramarna och ut över kanten och sedan fästa den på utsidan med häftpistol eller nitar. Plast skyddar visserligen också virket, men nackdelen är att det under en regnig sommar kan bildas mycket kondens mellan plasten och pallkrageväggen vilket ju också kan få träet att börja ruttna.

Om du ställer två pallkragar ovanpå varandra kan du i princip odla vad som helst. Allt från potatis, morötter, squash, lök, mangold och bladspenat till mindre plantor som jordgubbar, sallat och kryddörter (som även klarar sig i en pallkrage). Fyll med planteringsjord och kogödsel, ungefär lika mycket var varje. Räkna med att det går åt minst fyra 50-liters säckar per pallkrage, och du kanske behöver fylla på med ytterligare jord efter en tid eftersom den kommer att sjunka ihop. Skaffa gärna grönkompostjord från närmaste återvinning, det blir något mer ekonomiskt och du får en finfin odlingsjord. Täck också odlingen med fiberduk på våren så går det snabbare. Det finns numera till och med särskilda arrangemang med ståltråd och fiberduk att köpa som sätts ihop till ett litet växthus, en skräddarsydd pallkragetunnel. Sedan återstår bara att vattna, luckra jorden, gallra och gödsla.

Fråga:

Behöver planteringsråd för en norrvägg, cirka åtta meter lång som verkligen inte får någon sol. Har grävt ur och fyllt med 80 cm matjord. Vad kan vi plantera som fyller ut och ser frodigt ut men inte blir högre än 1,5 meter, den höjd där fönstren sitter? Vi vill ha något som ser vackert ut på håll, eftersom vi ser ut över den rabatten inifrån vardagsrummet. Gärna buskar, och helst några med fina höstfärger. /Kajsa, Sjöbo.

Svar:

Tyvärr finns det inte så många skuggälskande buskar som också kan ståta med strålande vackra höstfärger. Vill du ändå titta på olika buskar föreslår jag:

Davidsolvon, Viburnum davidii, en städsegrön buske som inte blir en meter hög.

Kaukasisk getapel, Rhamnus imeretina, blir i Stockholmstrakten inte högre än ca 80 cm, kanske något högre hos dig i Skåne. Vackert bladverk.

Hybriddjävulsklubba, Oplopanax horridus x japonicus, en spännande buske med skojigt namn som får enormt stora, runda blad och blir ca 1,5 meter hög.

Hösteld, Disanthus cercidifolius, en av få buskar som för glödande höstfärger även i skugga. Ca 1,2 m.

Det finns även en lågvuxen städsegrön bergsbambu som skulle passa vid en husvägg: Fargesia murielae ’Bimbo’. Blir ca 1,2

meter.

Och skulle du föredra surjordsväxter föreslår jag två buskar som verkligen sticker ut:

Hydrangea sikokiana, en ovanlig hortensia med mycket vackra vita randblommor som blir ca 1 meter hög. Den brukar kallas japansk eklövshortensia, vilket förstås syftar på bladverket.

Kanelrododendron, Rhododendron bureavii, har häftigt brunfiltade blad och rosa blommor. Blir drygt 1,5 meter hög.

MEN, om jag vore du skulle jag nog fylla väggen med stiliga bladväxter i stället. Storbladiga perenner som parasollblad och rodgersia, strutbräken eller spetsbräken, storrams som får vitgröna hängande blommor eller vaxklocka med lönnliknande blad och ljust gula blommor. Och i framkant skulle jag plantera de snyggaste vitkantade funkiorna som finns: Hosta fortunei ’Francee’.

Fråga:

Hur långt upp kan man odla hassel (jag bor i Vasa, Finland)? Vilken hasselsort passar bäst långt norr upp? Vad ska man tänka på för att få en så stor skörd som möjligt av nötter? /Niklas K.

Svar:

Jag föreslår att du skaffar hasselbuskar av den rena arten, Corylus avellana, den bör gå att odla i dina trakter. Du känner säkert till Sydösterbottens plantskola i närheten av Vasa. De är kända för ett stort sortiment av härdiga växter. Fråga där om råd, innan du planterar dina buskar. Förutom att välmående och friska hasselbuskar förstås också ger större skörd finns det egentligen bara ett hot mot din skörd av hasselnötter: ekorrar. Men de ska ju också leva, eller hur?

Fråga:

Jag har ett litet växthus, det är ingen värme i det. Jag lyckades aldrig riktigt med att dra upp plantor från frön. Det är väldigt ljust och fint i växthuset men nästan likadan temperatur som utomhus. Är det orsaken för att plantorna inte tar fart även om jag vattnar och sköter om dem? /Christina K.

Svar:

Det beror på vilka sorts fröer du sår. Det finns sådana som behöver värme för att gro, det finns många som gror även i svalare temperatur och en hel del (inte minst många perenner) behöver faktiskt en köldbehandling för att gro. På fröpåsarna framgår det oftast vad som gäller, om inte får du kolla på annat håll för just de plantor som du vill ha. Om du sår varmgroende fröer i ditt kallväxthus tycker jag att du ska göra det i en sålåda med elvärme underifrån, och när plantorna väl har börjat växa flyttar du dem till en svalare plats. Men du måste förstås ha någon form av värmefläkt i växthuset, annars riskerar fröplantorna att stryka med under en kall frostnatt. En så kallad frostvakt som slår på automatiskt när temperaturen går ner för lågt är perfekt.

Det du sedan ska tänka på är att inte vattna sådden och de spirande plantorna för mycket (i början räcker det att duscha jorden lätt), att se till att de har rejält med ljus (extra belysning är ett måste tidigt på våren även i växthus) och att inte börja så för tidigt. Du vill inte stå där med massor av stora plantor som behöver sättas ut i jorden för att utvecklas när marken fortfarande är täckt av snö och i djup tjäle. Viktigt är också att skydda de små plantorna i växthuset för alltför stark sol på våren, och att ha en fungerande ventilation på dagtid när solen värmer upp.

Vill du veta mer om frösådd tycker jag du ska skaffa Ulla Hasselmarks bok Fröbok och även läsa hennes blogg: frobok.blogspot.com

Fråga:

Jag har några frågor angående föryngringsbeskärning och förökning/delning. När och hur kan man föryngra/beskära och föröka/dela följande plantor: Klotpil, nyponros (bondros/vresros), bondsyren, spirea, snöbär och bondpion? /Jonny

Svar:

Klotpil är hur enkel som helst att föröka. Beskär den på vårvintern, innan den får blad, och stick ner kvistar från beskärningen i jord. De slår lätt rot.

Nyponrosor kan ju vara oändligt många sorter, men vresrosor behöver inte någon föröka. De förökar sig alltför bra av egen kraft. Framför allt i kustområden där de bildar täta bestånd med taggiga rotskott och massiva rotsystem som tränger ut andra arter och därigenom minskar den biologiska mångfalden.

Bondsyrener beskärs antingen på vårvintern (om man vill göra en radikal beskärning) eller direkt efter blomningen. De är svåra att sticklingsföröka, men de får ju massor av rotskott som du lätt kan gräva upp och plantera om.

Spirea beskärs också på vårvintern om man vill göra en hård beskärning. En lättare beskärning görs efter blomningen. De är aningen enklare att föröka än syrener. Pröva att ta örtartade sticklingar av nya skott i juni och sätt dem i jord.

Snöbär beskärs på vårvintern eller i princip när som helst under året. Det är en buske som är svår att ta död på. Snöbär skjuter också mängder av rotskott som kan hanteras som syren.

Bondpioner behöver ju ingen beskärning eftersom de vissnar ner varje höst. Förökas genom delning. Gräv upp och dela plantor på sensommaren och se till att få med minst ett öga på varje rotbit när du planterar om.

Fråga:

Jag fick en vacker ”lilja”, tror jag det är, som blommar med en vit, spetsig blomplatta på lång stängel när den trivs. Under fem år har jag vårdat den ömt, planterat om den allteftersom den vuxit till sig och den har belönat mig med att blomma mer eller mindre konstant. Nu har den emellertid på sista tiden blivit ledsen och lagt sig till med ganska många svartnande, torkande blad, och jag blir orolig och förstår inte alls vad som är fel. Undrar om du kan ställa diagnos och anvisa lämplig behandling? /J-O E.

Svar:

Det du har är en fredskalla, Spathiphyllum, en elegant och bra krukväxt som ursprungligen kommer från Sydamerika. Jag har själv massor av dem, tycker det är en av få växter som klarar vintermörkret hyfsat bra. Skulle tro att din fredskalla för länge sedan har vuxit sig för stor för normala krukor så det du kan göra nu till våren är att dela plantan samtidigt som du planterar om den. Dra bara försiktigt isär rötter och stjälkar och plantera om i två krukor. Det mår växten bra av, och du får ju en planta till gratis. Just detta, att plantan har vuxit ur sin kruka och rötterna därmed får för lite jord att växa i kan faktiskt vara hela problemet i ditt fall.

Men fredskallor är också sumpväxter av naturen, och trivs i hög luftfuktighet – något som förstås är nästan omöjligt att åstadkomma i våra vinteruppvärmda bostäder. Jag har mina i ytterkrukor med ett två cm tjockt lager lätt fuktiga lecakulor. (Jag lyfter alltid upp plastkrukorna och ställer dem i en hink när jag vattnar dem. Sedan låter jag merparten av vattnet rinna av innan jag ställer tillbaka dem i ytterkrukorna. Då blir det lagom med vatten på lecakulorna.) Om jag orkade skulle jag också duscha plantorna med en blomsterspruta dagligen.

Kan det vara så att ditt exemplar har fått för lite vatten? Om en fredskalla torkar ut brukar bladen bli bruna och skrumpna. Om inte: har den stått för kallt? I drag? (För mycket näring brukar också resultera i bruna blad, men mer fläckvis.)

De vissna och döda bladen klipper du bort så långt ner i plantan som det är möjligt. På samma sätt som du klipper bort vissna blomstänglar (när de har övergått från vitt till grönt) så att de inte stjäl kraft från plantan.

Fråga:

Jag undrar varför blommorna på mina habanero-plantor ramlar av. Sådde frön förra året och fick ganska många frukter. Planterade om plantorna i våras i U–jord. De växer bra, har många blommor och knoppar, men som sagt blommorna ramlar av. Tänkte höra om du vet varför? /Anna

Svar:

Om dina plantor växer i ett inglasat uterum eller i ett söderfönster kan blomfallet vara orsakat av alltför hög värme. Vid ett soligt fönster kan det ju lätt bli över 30 grader varmt, och chiliplantorna trivs bäst i en jämn temperatur runt 20 grader. Men blommorna kan också ramla av på det sättet du beskriver om plantorna blir stressade av att stå för kallt, för mörkt eller om de inte får tillräckligt med näring. Likaså bör du vara noga med att hålla en jämn vattning så att jorden inte torkar ut mellan vattningstillfällena. Skaffa också Philippe Plöninges bok Chilipeppar, där kan du lära dig allt om hur man lyckas med pepparodling.

Fråga:

Jag har bott i villa med stor trädgård och bor nu i radhus med liten trädgård. Nästa år är det dags att flytta till lägenhet i Stockholmsområdet. Jag har dock fått en stor plattbelagd uteplats, så nu vill jag lära mig allt om krukodling:

1. Finns det några inte alltför höga träd/buskar som man kan övervintra i kruka? (Inte tuja eller en som jag tycker är hemskt fula.)

2. Finns det några perenner man kan övervintra i kruka?

3. Kan man övervintra några kryddor i kruka – lavendel, timjan, persilja, gräslök, libsticka?

4. Går det att få upp några vårlökar i kruka? Hur stora krukor behövs i så fall?

/Gunnel G.

Svar:

Det finns många små prydnadsträd som man kan odla i krukor. Ett av de vackraste, och härdigaste, är dvärgsyren som du lätt kan hitta uppstammad med en fin rund krona till våren. Sorten Syringa meyeri ’Palibin’ blommar på försommaren och trivs bäst i full sol. Andra vackra små krukträd du kan välja är:

Dvärgapel, Malus ’Admiration’. Rosa-vita blommor i maj-juni.

Pelaräppelträd, Malus ’Bolero’. Självpollinerande, ger goda äpplen, kräver ingen beskärning.

Svartplommon, Prunus cistena. Mörkrött bladverk, ljusrosa blommor i maj.

Dvärgkörsbär, Prunus incisa ’Kojou-No-mai’. Rosavita blommor före lövsprickningen på våren.

Japansk järnek, Ilex cernata ‘Convexa’. Vintergrön och småbladig, buxbomsliknande.

En japansk lönn, Acer palmatum, kan också klara sig i många år i en kruka om du väljer en härdigare sort.  Även benved och uppstammade miniträd av krusbär och vinbär kan du odla i krukor.

Alla dessa krukträd kan överleva utomhus under vintern, förutsatt att krukorna är riktigt stora, minst 40 centimeter i diameter, och ordentligt isolerade mot kylan. Exempelvis i rymliga lådor eller kartonger tillsammans med något som isolerar från kylan – hopskrynklat tidningspapper, wellpapp, bubbelplast, mineralull, förpackningschips eller frigolitbitar. Du måste förstås plantera i frostsäkra kärl som glaserade stengodskrukor, järnurnor, zinkbaljor, trälådor eller gamla kopparbunkar – och alla bör ha dräneringshål i botten. Glöm terrakottakrukor, de spricker om de står utomhus på vintern.

Du kan också skaffa Medelhavsträd som fikonträd, olivträd och citronträd liksom änglatrumpeter, men dessa övervintras bäst svalt och ljust inomhus. Har du bara möjlighet till frostfri vinterförvaring inomhus, kallt och gärna mörkt, kan du också välja alla tänkbara rosor till dina krukor. Varför inte frossa i ljuvliga engelska Austinrosor?

Alla de kryddörter som du nämner kan övervintras på liknande sätt som krukträden. Mynta, citronmeliss och oregano är andra robusta fleråriga kryddörter som du kan odla. Perenner övervintrar inte med automatik i krukor på samma sätt som i trädgården, men många tål kyla rätt bra. Välj därför bara riktigt härdiga fleråriga växter – både träd, buskar och perenner. För krukodlaren är det smart att satsa på snabbväxande perenner som blir fullvuxna redan första säsongen. Alla sorters gräs hör hit, liksom även exempelvis bambu, kärleksört, klematis, rosenflockel, blodax och stjärnflocka. Den pampiga bladväxten funkia, Hosta, är perfekt för ett skuggigt ställe. Funkior finns i en uppsjö av bladfärger och former och kan klara sig flera år i samma kruka, bara den är rejält tilltagen och plantan får ny jord och gödning varje vår. Och när plantorna väl har vuxit ur sina krukor är det bara att lyfta upp dem på våren, dela dem med en spade och plantera om de nya mindre funkiorna i var sin kruka.

Vårlökar behöver en köldperiod för att utvecklas, så de sätter man i krukor utomhus på hösten och förvarar väl skyddade utomhus. Men om det blir riktigt kallt är det säkrast att ta in dem en tid i ett frostfritt uterum eller garage.  Nu i år kan du ju köpa fördrivna vårlökar i plastkrukor till våren och ställa ner dem i dina större trädgårdskrukor.

Du hittar många fler råd om krukodling i min bok Plantera i kruka som kommer på bokrean i februari.