Fråga:

Jag har en stor benjaminfikus, cirka två meter hög, som jag undrar om man kan beskära. Den är stor och yvig och tar plats. Kan jag korta ner grenarna lite? /Lisbeth

Svar:

Du kan beskära din benjaminfikus framåt våren. Den kanske behöver omplanteras också, om det är något år sedan senast och rötterna håller på att växa ur krukan. Brukar den få pyttesmå nya blad på våren som inte växer? I så fall är det ett tecken på att den behöver planteras om, eller åtminstone få ett rejält nytt övre jordlager. Vattna med krukväxtnäring tre–fyra veckor efter omplanteringen och därefter varannan vecka under vår och sommar.

Fråga:

För ett par år sedan planterade jag två kaprifolplantor på var sin sida om en båge. De har nu nått ca två meter upp men är ganska kala. Ska jag klippa ner dem en aning för att de ska grena sig? Brukar vattna och göda dem sommartid. Några tips? /Bror

Svar:

När man planterar en klätterväxt som kaprifol kan man beskära den redan från början, ner till halva plantan, för att stimulera en kraftig tillväxt. Får de växa helt utan uppbyggnadsbeskärning blir de gärna både höga och trassliga samt rätt kala nertill samtidigt som de tenderar att bara blomma högst upp. I fortsättningen klipper man sedan tillbaka de allra mest förvuxna skotten efter blomningen, och även de som är torra och döda eller mycket tunna och svaga. Om detta har inte har gjorts kan en kaprifol som har några år på nacken behöva en hårdare beskärning, ner till några decimeter från marken. Det görs då på vårvintern, när plantan samlar kraft för att sätta igång och börja växa.

Alternativet är att gilla läget, acceptera att kaprifolerna har ett naturligt växtsätt som gör dem lite kala nertill och försöka dölja det genom att plantera mer buskliknande växter framför dem.

Fråga:

Min fina azalea har blommat oavbrutet sedan före jul. Men nu är det inga knoppar kvar som kan slå ut. Hur ska jag hantera den för att få den att blomma om, och hur lång tid tar det innan den blommar igen? /Ingela V.

Svar:

För det första: Grattis! Det är sannerligen inte alla som lyckas sköta en azalea så att den blommar så länge utan att tappa knoppar. Jag utgår från att du redan har klippt bort vissna blommor, annars börja med att göra det. Därefter är det läge att plantera om azalean, i en något större kruka om det ser ut att behövas, och då ska du välja rododendronjord. Azalea är ju en surjordsväxt som inte trivs i kalkhaltig jord.

Vattna därefter  inte lika mycket som under tiden den blommade och ställ krukan så svalt och ljust som möjligt. I mars kan du börja ge en svag dos växtnäring en gång i veckan, gärna en sort som är anpassad till surjordsväxter.

Till sommaren kan du ställa ut krukan på en halvskuggig, skyddad plats i trädgården. Men glöm inte bort att vattna. Ta sedan in den i god tid före frosten. Då behöver azalean stå svalt, helst inte varmare än 10-12 grader, för att knopparna ska kunna mogna. När knopparna har fått ordentlig storlek tar du in krukan i rumstemperatur igen. Räkna med färre blommor men möjligen längre blomningstid om, eller när, den blommar om.

Fråga:

Vi har fått ett mindre olivträd som stod ute under sommaren, fram tills frosten kom. Det såg ut att trivas bra och planen är att placera ut det igen så snart det är varmt nog. Under vintern har trädet tappat många blad, de flesta. Den verkade inte gilla förflyttningen alls. Den stod först inne i vardagsrummen men flyttades senare till ett svalare rum. Hur ska jag hantera de tomma/torra grenarna? Låta vara eller klippa? I så fall, hur klipper jag ett olivträd? Det kommer nya blad på sina håll. /Marie

Svar:

Jag tycker du ska vänta lite, till att börja med. Om det är liv i olivträdet kommer det att dyka upp nya blad framåt våren och då är det lättare att se var du behöver beskära. Börja då med att klippa bort torra och till synes helt döda grenar. Toppa också torra och kala grenar ner till där du ser att det kommer nya blad ,och ta även bort grenar som korsar varandra i kronan. Olivträd tål rätt hård beskärning. Klipp gärna precis ovanför ett blad som växer utåt.

Att trädet har tappat en del blad under vintern behöver inte vara någon katastrof. Men olivträd trivs inte i torr inomhusvärme, och står de dessutom mörkt under vintern kan de duka under. Om ditt träd ser ut att ha överlevt kan du plantera om det på våren i ny krukväxtjord eller åtminstone byta ut översta jordlagret. Vattna sedan försiktigt tills du ser att trädet växer ordentligt igen.

Fråga:

Bor delvis i Grekland och har där ett mandelträd som numera bara ger ”bittermandlar”. Skulle vilja ympa aprikos på detta träd och undrar när (vilken månad) man bör göra det här i Grekland? Kan man ympa ytterligare någon fruktsort på samma träd? /Bzeltner

Svar:

Okulering av fruktträd i Sverige görs på sensommaren när växterna är avmognade, så antagligen gör man det på hösten i Grekland. Det är en ympningsmetod för både fruktträd, rosor, syrener och många andra vedartade växter då man för in en barkbit med grenanlag från ”ädelsorten” innanför barken på en ”värdväxt” eller grundstam.

Alla prunussorter blöder ymnigt tidigt på våren så därför bör förädlingen göras innan trädet har börjat blöda. Du kan ympa in många olika sorter på ditt mandelträd, så länge det rör sig om andra träd i plommonsläktet, prunus.

Fråga:

Vi har ett nybyggt hus på en naturtomt som vi vill försöka återskapa. Men vi har en massa lerjord på tomten. Måste vi lägga på annan jord ovanpå? Helst vill vi ju plantera i leran. Och vad tycker du vi ska plantera? /Birgitta Sommarbäck

Svar:

Att återskapa natur är oerhört svårt. För det första krävs en mager, näringsfattig jord. Det bästa för er är att lägga en sandfattig jord ovanpå leran, i ett cirka 15 cm tjockt lager. Sedan kan ni förslagsvis så eller plantera mossa. Den smaragdgröna kuddmossan är kanske allra vackrast. Samla in och soltorka mossa till sommaren, smula sedan sönder den och sprid ut, helst på tomtens skuggigaste ställen.

Samla också in frö från olika blommande örter i omgångar under sommar och höst – prästkragar, blåklockor, kornvallmo, vallört, smörblommor eller annat som ni gillar. Så dessa direkt efter insamlingen, ungefär som naturen själv sår sina frön.

Ni kan också köpa plantor av exempelvis mjölon och/eller lingon som också skulle trivas i dessa förutsättningar. Plantera med cirka 70 cm plantavstånd. Det finns också en hel del små pluggplantor av vilda örter att köpa i plantbutikerna framåt våren.

Fråga:

Vi har ett persikoträd i kruka som vi nu vinterförvarar inne i ett kallt garage. Det har tappat alla blad och verkar inte alls växa. Men det är kanske naturligt på vintern? Nu undrar vi om vi ska beskära det innan det är dags att ställa ut det på terrassen igen framåt våren. Är det något annat vi bör tänka på? /Ingvar Eriksson

Svar:

Det är inte så lämpligt att beskära trädet nu. Då kommer det att ”blöda” eftersom saven stiger redan tidigt på våren i ett persikoträd. Prunusarter, förutom persika även aprikos-, plommon- och körsbärsträd, ska man därför beskära på sensommaren, den beskärningsperiod som kallas JAS: juli, augusti och september.

Att det har tappat alla blad behöver ni inte bekymra er om, det är bara naturens gång när ett persikoträd går ner i vintervila. Det ni kan tänka på är att inte vattna för ivrigt nu i vinter, utan bara hålla krukjorden lätt fuktig. Krafsa sedan bort det översta jordlagret i krukan framåt våren och lägg på lite kogödsel från påse. Om ni vill ställa ut trädet innan frostrisken är helt över rekommenderar jag att ni täcker det med skyddande fiberduk under kyliga nätter.

Fråga:

Har lyckats övervintra mina fina fuchsior i flera år och de har blivit mycket stora och pampiga. Men nu ser det ut som om de har drabbats av små insekter, på några kryllar det av djur på bladen. Kan det vara bladlöss eller något annat och är det farligt för fuchsiorna? /Ingrid J-dotter

Svar:

Jag har märkt att om man vinterförvarar fuchsior lite för varmt så att de fortsätter växa och inte fäller bladen kan de lätt få angrepp av både bladlöss och andra oönskade insekter. De vintrar då jag har ställt in mina fuchsiakrukor i en kall och kolsvart jordkällare har de däremot klarat sig fint. De blad som satt kvar på hösten repade jag bort så det bara blev kala grenar kvar, och sedan fick de bara pyttesmå skvättar vatten några gånger under hela vintern.

Oavsett vilken sorts ohyra du nu har fått på dina fuchsior kan det hjälpa med att spruta med såpsprit. Blanda en halv deciliter vanlig såpa och några droppar rödsprit i en liter vatten, och spruta mer än en gång och även under bladen. I värsta fall får du ta till ett insektsmedel som Provado. Köp pinnar och stoppa ner dem i krukjorden. Giftet fördelas systematiskt i hela plantan och dödar så småningom alla djur som suger på växtdelarna.

Fråga:

På landet har vi ett par stora järnurnor med bollformade tujor i. Förra sommaren fick de flera gulbruna blad som vi var tvungna att klippa bort. Nu hörde jag någon säga att det kan vara vinterskador. Vad menas egentligen och finns det något vi kan göra för att förhindra att de blir bruna och fula igen?

/E. Blomqvist

Svar:

Det låter onekligen som att era tujor drabbades av frostskador. Men det menas att städsegröna (vintergröna) växter som står utsatta för den starka vårsolen kan få något som närmast kan liknas med brännsår. Om buxbom, rhododendron, lagerhägg, tujor och andra växter som står gröna året om väcks till liv av solen innan tjälen har gått ur jorden blir resultatet att rötterna inte kan suga upp vatten. I värsta fall kan de då frystorka och dö en riktigt solig vår.

Det ni kan göra, och det man alltid bör göra med städsegröna växter i kruka, är att skydda dem med säckväv, fiberduk eller något annat tidigt på våren. Står de skuggigt klarar de sig bättre, det kan kanske vara något att tänka på till nästa vinter.

Fråga:

Mitt citronträd verkar inte må så bra. Det växte fint hela sommaren och citronerna såg fina ut. Men det har inte blommat och bladen ser nu bleka och nästan sjukliga ut. Vad kan det vara för fel och vad kan jag göra? /Elisabeth E-son

Svar:

Att citronträdet inte blommar kan bero på ljusbrist. Jag vet inte hur du har övervintrat det, men citrusväxter kräver en helt annan ljusintensitet än vad det bleka vinterdagsljuset ger. Sätt upp någon form av extrabelysning till nästa vinter, antingen vanliga lågenergilampor eller riktig växthusbelysning. Om bladen bleknar kan det vara ett tecken på ohyra eller brist på kväve och/eller järn. Börja med att skaffa ett näringsmedel för citrusväxter och vattna med det nu under våren. Undersök också trädet för att se om det har små kryp, svarta fläckar på bladen eller spinn (fina trådar). I så fall måste du sätta in motmedel och spruta med såpvatten eller i värsta fall använda ett pyretrumpreparat. Det är också bra att plantera om trädet på våren, i ny frisk citrusjord.

Fråga:

Var hitta jag ekologiska frön till grönsaker? /Per G.

Svar:

Numera är det ganska lätt att hitta bra ekologiska fröer på nätet. Runåbergs, en liten svensk fröfirma på Västkusten, är specialiserad på just ekologiska grönsaksfröer. Även Impecta och Lindbloms Frö i Kivik har länge sålt ekologiska fröer.

Vill du också odla gamla svenska kultursorter kan du titta närmare på föreningen Sesam, som har till uppgift att bevara odlingsvärda svenska arter som annars riskerar att försvinna. Som medlem i Sesam kan man få gesällodlarnas överskottsfröer, mot enbart porto. På sikt kan du förstås också odla dina egna fröer, och därmed få fram sorter som fungerar bra i just din köksträdgård med de förutsättningar du har där.

Fråga:

Har beställt olika sorters dahlior och undrar hur jag nu ska hantera dem. Ska jag plantera dem genast i en kruka eller kan jag vänta och plantera ut dem i trädgården där jag har tänkt ha dem? Är det något speciellt man ska tänka på när det gäller dahlior? /H-E Nilsson

Svar:

Du kan förgro dina dahliaknölar inomhus nu på våren, men då ska de stå ljust och svalt. Extraljus, gärna växthusbelysning, rekommenderas. Plantera knölarna grunt i vanlig krukväxtjord, i en kruka eller i flera krukor alternativt lådor, beroende på knölstorlek och mängd. Jorden ska sedan bara hållas lätt fuktig, vattnar du för mycket kan knölarna ruttna. När dahliorna så småningom börjar spira kan du öka vattningen, men var försiktig så att krukjorden aldrig blir plaskvåt. Detsamma gäller egentligen dahliornas växtplats ute i trädgården: gärna i väldränerad och näringsrik jord, och helst inte inte i tung och blöt lerjord. Jag brukar också toppa plantorna när de är ett par decimeter höga, det vill säga: nypa av översta bladparen. Det tvingar dahliorna att förgrena sig och bli robust buskiga plantor som du sedan planterar ut framåt försommaren. Fördelen med förkultivering är att blomningen påskyndas något. Under förutsättning att dahliorna har fått tillräckligt med ljus så att de inte blivit taniga och klena plantor.

Du kan också välja att vänta tills frostrisken är över och plantera ner knölarna direkt i jorden där du vill ha dem. Om du blandar ner ordentligt med kogödsel i jorden i god tid före planteringen så får de en kanonbra start. Och med fortsatt lagom gödsling kommer de säkert att blomma jättefint framåt sensommaren. Tänk bara på att välja en riktigt solig växtplats för dina dahlior.

Fråga:

Jag har sedan tre år tillbaka fyra fina stånd med riddarsporre. Varje år händer samma sak med allihop. De är kraftiga och fint växande med många knoppar men de slår aldrig ut i blom. Vad kan problemet vara och vad kan jag göra åt det? /Lena Beillon, Bohus Malmön

Svar:

Det är nog insektslarver som äter upp riddarsporrens knoppar inifrån. Som tur är går de bara på riddarsporrar och angriper inte andra växter i närheten, vilket du säkert redan har märkt. Om du ser pupporna, som oftast sitter på undersidan av bladen, kan du ju ta bort dem. Men allra helst borde du sätta in moteld ännu tidigare, redan när blomstänglarna börjar bildas. Klipper du bort dem på en gång så har skadedjuren ingen chans att lägga sina ägg. Du får förstås inga blommor den sommaren, men i bästa fall blir du av med insekterna för gott. I trädgårdsbutikerna finns också olika godkända kemiska preparat att ta till, men de ska i så fall användas redan tidigt på säsongen och upprepade gånger.

Fråga:

Jag undrar vad man ska tänka på om man på våren vill plantera ut hyacint- och amaryllislökarna från julgrupper.

/Jani

Svar:

Amaryllislökar överlever inte ute i trädgården, men du kan förvara dem utomhus i krukor under sommaren. På hösten, i god tid före första nattfrosten, måste de flyttas in. Ställ dem då mörkt och svalt och sluta vattna. Efter ett par månaders vila börjar lökarna växa igen och då är det dags att ta fram dem och plantera om dem.

Hyacinter går däremot alldeles utmärkt att plantera ut och de kan få ett riktigt långt liv i trädgården. I andra länder är ju hyacinter riktiga vårblommor. Faktum är att de bara blir stiligare med åren, eftersom blomklockorna blir färre och glesare och liksom lite mindre korvliknande. Efter blomningen handlar det bara om att hålla hyacinterna vid liv tills tjälen i jorden har släppt och det går att gräva i trädgården. Svalt och ljust under tiden med sparsam men jämn vattning, är receptet. Blanda också ner lite benmjöl i planteringsgropen och mylla sedan ner ytterligare någon näve varje vår. I år kommer de förstås inte att blomma, men om de inte ruttnar bort under nästa vinter kan du få sirlig hyacintblomning våren 2014.

Fråga:

Vi skulle vilja plantera buskar som insynsskydd från gatan. Helst inte en vanlig häck som behöver klippas, och gärna något som blommar fint. Finns det några snabbväxande och snygga buskar som inte behöver så mycket skötsel? /Ingrid, Norrtälje.

Svar:

Om ni vill ha ett riktigt snabbt insynsskydd kan ni plantera fläderbuskar. De är lättodlade, växer snabbt upp till stora buskage och blir ett bra insynsskydd. Det finns många olika sorter, från vanliga grönbladiga Sambucus nigra (den man gör saft på) till gulbrokiga och mörkt rödbladiga. Alla blommar fint i vitt eller rosa på försommaren. Plantera inte för tätt, en fläder som inte beskärs kan bli 2-3 meter bred och 4-5 meter hög.

Schersminbuskar är ett annat alternativ, de blommar också vackert i vitt, men bara i några veckor. Och nackdelen är att de blir ganska risiga med tiden om man inte håller efter och regelbundet gallrar ut de äldsta stammarna.

Fråga:

Jag har en krinumplanta som jag fick för ca sex år sedan och som har blommat två gånger sedan dess. Den står ute på sommaren och inne i ca 10 grader och ljust i fritidshuset. Den ser trist ut på vintern då de flesta bladen gulnar men har hittills kommit igen varje vår. Jag har varit försiktig med omplantering eftersom jag tror att den, som många gammaldags växter, är känslig för sådant och helst vill stå trångt i krukan. Nu håller emellertid de två knölarna på att tränga sig upp ur krukan och jag tror det är dags för omplantering. Är det så att de ska stå trångt och att jag därför inte ska ta en mycket större kruka? Bör jag dela på dem och plantera en i varje kruka? Vilken typ av jord är lämplig? Blomman tycks inte vara så vanlig och det är svårt att hitta råd om den. Jag har sett Tage Andersens fantastiska krinumplantor blomma på Gunillaberg och vill så gärna att mina plantor växter till sig och blommar varje sommar!

/Lise-Lott Hansson

Svar:

Crinum, hos oss ofta kallad fönsterkrinum, är en lökväxt i amaryllissläktet och ska, precis som amaryllisar, ha en viloperiod för att orka komma igen och blomma om. Det är således naturligt att den inte växer under vintern då den också vill stå svalt, ner till runt 10 grader. Man ska då bara vattna försiktigt så att den inte torkar ut. Jag är säker på att din krinum nu skulle må bra av att bli omplanterad – i vanlig krukväxtjord. Det brukar räcka med att göra det vart tredje år. Och visst kan du föröka den. Ta bort de små sidolökarna i samband med omplanteringen och sätt dem i egna, mindre krukor. Räkna med att det tar några år innan de nya plantorna börjar blomma.

Jag frågade Tage Andersen hur han gör med sina krinum och han tipsade om att inte plantera om i för stora krukor eftersom rötterna då kan bli lite lätt ”förvirrade” om de hamnar i en jättekruka. I förbifarten berättade han att det stora orangeribygget på Gunillaberg är i full gång och han hoppas kunna inviga det den 1 juni då de öppnar för säsongen. Det betyder förstås att hans numera nästan världsberömda kamelior då får ett nytt och permanent hem i Småland.

Fråga:

Förra veckan köpte jag en azalea. Ska den vattnas varje dag genom att ställa den i ca 1 dl vatten? Hur länge ska den stå i vattnet? Vid vilken temperatur kan man ställa ut den? Jag har en inglasad balkong. När solen lyser har det blivit en stund över 20 plusgrader där nu. Behöver jag täcka över den med odlingsväv som skydd mot solen nu? Jag vill inte att den ska vara en slit-och-släng-blomma utan att den ska förgylla alla vintrar med sin härliga prakt.

/Edwin Reffell

Svar:

Det råder en hel del förvirring kring skötseln av fönsterazaleor. Och det är inte så konstigt. Till stor del beror det på att de azaleor vi köper under vinterhalvåret tidigare nästan alltid såldes i lerkrukor med mager skogsjord. Då var rådet att sänka ner hela krukan i vatten tills jorden blev genomblöt. Men det fungerar inte med azaleor som växer i plastkrukor och modern torvjord, vilket är det vanligaste numera. Den jorden suger upp vatten väldigt snabbt, och om man sänker ner en sådan kruka i vatten dränks azalean.

Din tanke om att vattna en liten skvätt varje dag fungerar däremot utmärkt på en azalea i plastkruka. Knepet för att lyckas med en azalea är just regelbundenheten, lite vatten varje dag eller lite mer var tredje dag, och att krukjorden inte ska vara våt hela tiden. Ställ gärna azalean i en rymlig ytterkruka och gör det till en vana att lyfta upp plastkrukan varje dag för att känna på tyngden om den behöver vattnas. Häll då vatten i botten på ytterkrukan, cirka en deciliter – mer för stora plantor och mindre för små. Står azalean på en fönsterbräda över ett element, vilket fungerar alldeles utmärkt, så dricker den mer. Du kan ställa ut azalean på din inglasade balkong när som helst, men tänk på att det kan bli rysligt varmt där en solig dag. Då trivs azalean definitivt bättre inomhus.

En annan missuppfattning är att azaleor måste vattnas med kalkfritt vatten. Det används förvisso fortfarande i odlingen för att inte tillväxten ska blockeras. Men när vi köper azaleor är de färdigvuxna, minst ett år gamla och ofta betydligt äldre, och under den tid som de blommar hemma hos oss dricker plantorna bara vatten för att hålla sig saftspända, inte för att växa. En blommande azalea behöver inte heller någon krukväxtnäring.

Så här gör du med azalean när den har slutat att blomma: Klipp bort alla vissna blommor. Plantera sedan om den, i en något större kruka om det ser ut att behövas, och då ska du välja rododendronjord. Azalea är ju en surjordsväxt som inte trivs i kalkhaltig jord. Vattna därefter inte lika mycket som under tiden den blommade och ställ krukan så svalt och ljust som möjligt. Börja också ge den en svag dos växtnäring en gång i veckan, gärna en sort som är anpassad till surjordsväxter.

Till sommaren kan du ställa ut krukan på en halvskuggig, skyddad plats i trädgården. Men glöm inte bort att vattna. Ta sedan in den i god tid före frosten. Då behöver azalean stå svalt, helst inte varmare än 10-12 grader, för att knopparna ska kunna mogna. När knopparna har fått ordentlig storlek tar du in krukan i rumstemperatur igen. Räkna med färre blommor men möjligen längre blomningstid om, eller när, den blommar om.

Fråga:

Hur lång tid tar det för en citron att mogna? Jag har ett citronträd med citroner på som efter cirka åtta månader fortfarande är gröna. Det står inne och i vårsolen samt ljust. Blommade i januari.

/Owe L.

Svar:

Det är inte ovanligt att man kan få vänta både åtta och nio månader, ibland nästan ett helt år,  på att få mogna, gula citroner. Ditt citronträd längtar nog ut till sol och framför allt värme som får frukterna att mogna snabbare. Alla frukter på ett träd mognar inte heller samtidigt, och du kan räkna med att få ny blomning samtidigt som de gamla frukterna sitter kvar.

I odlingarna nere i Sydeuropa förekommer det att vissa sorters citroner skördas upp till fyra gånger om året. Ibland plockas också citronerna när de fortfarande är gröna och behandlas sedan med etylengas för att de ska få den gula färgen.

Fråga:

Hur bekämpar man plommonstekel?

/Elias

Svar:

Plommonstekel är inte helt enkelt att bli av med. Till att börja med kan det vara litet i senaste laget att åtgärda när man väl har upptäckt problemet. Det är en liten insekt som lägger ägg på karten och kryper in och äter i kärnhuset. Insekterna är ju inne i plommonen och man kommer inte åt dem för att bekämpa dem. Men det finns ett bra knep för att slippa nya angrepp. Börja med att samla in alla angripna kart i slutet av juli/början av augusti. Lägg sedan ut en presenning, ett gammalt lakan eller en stor bit markväv på marken runt plommonträdet. Eller ännu hellre: Lägg ut plasten/presenningen redan när plommonträdet blommar för att vara på den säkra sidan. Då kan inte plommonstekeln fira ner sig i marken och krypa ner i jorden för att förpuppa sig. På det sättet undviker man att få samma problem år efter år efter år.

Fråga:

Vi bilade från England häromåret. Då såg jag flera sagolikt vackra syrener, bladen såg ut som våra ”bondsyrener” men blomfärgerna var påfallande annorlunda. Jag såg några olika riktigt blåblommiga utan dragning åt lila. En som hade riktigt vinröda blommor och en annan som en dröm i rosa samt en månskensgul sort. Vad kan de ha för namn och finns sådana plantor att tillgå i Sverige? /Joacim K.

Svar:

Det finns flera hundra olika arter och sorter av syrener så jag kan bara göra en kvalificerad gissning om de syrener som ni kan ha sett i England. Här i Sverige är ju de allra vanligaste buskarna som säljs i plantbutikerna bondsyrener (bara svartvinbärsbuskar är ungefär lika vanliga). Men vanliga bondsyrener är sällan skarpt lila eller blå. Däremot finns det många så kallade ädelsyrener som har starkare färger. Dessa kan kosta upp till tre gånger så mycket som vanliga bondsyrener på grund av att de är förädlade (okulerade).

I ditt fall skulle jag gissa att de riktigt blåblommiga sorterna som ni såg kan ha varit: ’Blue Skies’ (himmelsblå blommor), ’Wonderblue’ (nästan bergvallmoblå), ’Carpe Diem’ (fyllda blå och doftande) eller ’Hope, även kallad ’Nadezhda’, (med fyllda blå blommor).

Den rosa drömmen kan vara: ’Maiden’s Blush’ (rosa doftande blommor), ’California Rose’ (mörkrosa och doftande), ’Flamingo’ (rosa fyllda och doftande), ’Red Pixie’ (rödrosa blommor, lågväxande), ’Tinkerbell’ (vinröda, lågväxande) eller ’Glory’ (vinröda blommor).

Riktigt ljusgula blommor har egentligen bara sorten ’Primrose’, men det finns också många sorter med krämvita blommor som exempelvis ’Ivory Silk’.

Det bör gå att få tag i dessa syrener i en välsorterad plantbutik, och i butiker som beställer hem växter efter kundens önskemål.