Fråga:

I sommar tänker vi göra slag i saken och börja renovera vår gamla trädgård. I alla fall den mest synliga rabatten, mot en halvskuggig vägg (sydöst, ganska solig men inte hela dagen). Vad tycker du vi ska satsa på? Gillar inte röda och rosa blommor, men blått och violett vore fint. Gärna något som kan klättra upp på väggen också. Huset ligger i Stockholms skärgård och tomten är rätt skyddad från vindar. /Eva-Lena W.

Svar:

Som klätterväxt skulle jag välja klätterhortensia eller den ännu vackrare skenhortensia, Schizophragma hydrangeoides (och eftersom du bor i skärgården bör du i så fall välja den härdigaste av dem: ’LN Kurilerna’). Skenhortensia är också vitblommande, men blommar under längre tid än vanlig klätterhortensia. Planteras i humusrik jord.

Några japanska sockblommor med purpurviolett doftande blommor vore fint omkring den: Epimedium grandiflorum ’Lilafee’.
Jag skulle också välja flocknäva Geranium macrorrhizum ’Snow Sprite’ som har vita blommor (med lite rosa i mitten). Alunroten ’Velvet Night’ har sammetsaktiga, nästan skiffersvarta blad med purpur och silver. Rosenplister ’White Nancy’ med silvervitt bladverk och vita blommor skulle också bli vackert i den här rabatten.

Sätt 5-7 plantor, eller helst ännu fler, av varje sort. Och varför inte plantera ett sköldfetblad mitt i hela härligheten? Podyphyllum ’Spotty Dotty’  får stora runda, nästan paraplyformade och vackert mönstrade blad på höga stänglar. De vinröda blommorna på försommaren döljs nästan helt under de spännande bladen.

Fråga:

Planterade tre stycken pärlbuskar för ett par år sedan. De var rätt höga och gängliga då och vi har inte beskurit dem. Ska vi göra det i år, och i så fall när och hur? De har inte vuxit så bra, är det något annat vi ska tänka på? /Gunnar E-berg

Svar:

Om man ska beskära pärlbuskar (Exochorda racemosa) bör man i så fall göra det de två första åren efter planteringen, och sedan ingenting alls. Men det är inte nödvändigt, de brukar bli lika bra utan någon beskärning. Tänk bara på att de trivs bäst i djup och näringsrik jord med ett lägre pH-värde.

Fråga:

Har ett gammalt och nästan dött äppelträd på tomten och skulle vilja sätta något som kan klättra på grenarna. Skulle en ros klara sig, det är ganska mager jord just där? /Lisbet K.

Svar:

Om äppelträdet har kunnat växa där så är nog jorden inte fullt så dålig. Men du kan ju alltid jordförbättra med en skottkärra kompostjord eller rosjord innan du planterar. Utan att veta vilken växtzon du bor i vågar jag mig på att föreslå den vita klätterrosen Rosa x mulliganii, den som växer mitt i Sissinghursts berömda vita trädgård. Det är en oerhört rikblommande och kraftigt växande ros med vita doftande blommor. Om du bor i växtzon 1-2 har den alla förutsättningar att bli en jättefin klätterros. Bor du längre norrut kan du förstås välja fylld honungsros, Rosa helenae ’Hybrida’, en av de härdigaste och kraftigaste klätterrosorna som finns.

Fråga:

Vi har en uteplats i söderläge där vi har en hel del växter både i lådor och i krukor. Nu skulle jag gärna vilja bygga lite på höjden. Har du något tips på träd som kan stå i kruka och tåla mycket sol och även tidvis vind? /Camilla

Svar:

Oxelträd är mycket vindtåliga, och jag tycker du ska välja den silvergråbladiga vitoxeln Sorbus aria ’Lutescens’. Du kan också plantera stamträd av dvärgsyren som får en vacker bollformad krona och dessutom doftar mest av alla syrener. Dvärgsyrenen ’Palibin’ är den vanligaste sorten, passar utmärkt i en stor kruka.  Ett annat tåligt träd är rönnbärsapel Malus toringo ’Tina’, en låg bukettapel som får vita blommor på försommaren och lysande röda frukter framåt hösten. Smalbladig silverbuske är också tänkbar, sorten ’Quicksilver’ som tidigare såldes under namnet ’Caspica’ är vackrast. Den blir med åren ett litet flerstammigt träd med lite hängande grenar och silverglänsande blad.

Inga träd blir dock riktigt långlivade i kruka. Och det är viktigt att du väljer rejält stora krukor eller ännu hellre träbaljor. Glöm bara inte att göra hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna igenom.

Fråga:

Jag har i ett anfall av vårfrustration köpt två rotbitar i paket av flox och aklejor. (På Lidl.) Tror du man kan plantera dem i en stor kruka med jord och sätta ut dem på en inglasad balkong? Hur länge kan man annars ha dem i förpackningarna? /Tove F.

Svar:

Du bör omedelbart plantera rotbitarna i varsin kruka och ställa dem ljust, antingen i ett soligt fönster eller under bra extrabelysning. Först längre fram, när frostrisken är över, kan du ställa ut dem på din inglasade balkong.

Fråga:

Jag är på jakt efter en hallsonsort som är lågväxande och inte behöver bindas upp. Bor i zon 4. Några förslag? /Yoldia

Svar:

Hallonsorterna ’Haida’ och ’Maria’ är mer lågväxande än andra sorter – och odlingsvärda. Tänk bara på att hallon trivs bäst i kalkfattig jord.

Fråga:

Går det att ha mandelträd på balkongen? /Gunnel

Svar:

Visst kan du ha ett mandelträd på din balkong. Men kruxet är att klara övervintringen. Mandelträd är inte härdiga utomhus i Sverige, utom möjligen i ett riktigt varmt läge i växtzon 1. Står det i kruka bör trädet inte utsättas för annat än någon enstaka lätt frostnatt. Du måste därför vinterförvara det näst intill frostfritt. Det ska dock inte vara för varmt, helst mellan -1 och +10°. Kan tänka mig att ett isolerat kallgarage fungerar bra, men det beror förstås på var i Sverige din balkong finns.

Ett mandelträd blir inte så stort, men likväl bör du plantera det i en rejält tilltagen kruka eller låda. Köp hem bra jord, gärna utblandad med lecakulor modell mini. Var noga med dräneringen så att överskottsvattnet kan rinna ut. En bit fiberduk ovanpå kulorna hindrar jorden att forsa igenom när du vattnar. Tänk också på att trädet kan behöva vattnas varje dag om det står på en riktigt solig balkong, och ibland flera gånger om dagen när det är som allra hetast. (Det går i och för sig också att odla i stora krukor utan dräneringshål bara de bottnas med ett extra tjockt lecalager, placeras väl skyddade från regn och vattnas med fingerspetskänsla och eftertanke.)

Även om planteringsjorden är gödslad och av bästa kvalitet urlakas den efter bara några veckor i krukor och balkonglådor. Blanda därför också i långtidsverkande gödsel vid planteringen och komplettera sedan längre fram med flytande gödselmedel. Det finns också vattenhållande gelé som hjälper till att bevara fukten i krukan.

Blir det alltför varmt på din balkong kan ett bra alternativ vara att satsa på torktåliga perenner som exempelvis kärleksört, röllika, malört och blåsvingel. Allra bästa odlingsläget har väst- och östbalkonger. Där trivs de flesta växter.

Fråga:

Har några frågor om tujabuskar som växer på västkusten cirka 200 m från havet. När kan tuja beskäras? Hur ska tuja beskäras, inte minst med tanke på närheten till saltluft? Kan tujornas rötter skadas om man sågar busken helt? (Rötter binder jordmassan som huset delvis står på.) /Inger Jacobsson

Svar:

Tujor bör beskäras på sensommaren, i augusti, och då är det bara nytillväxten som man klipper bort. Visserligen kan man såga av topparna en bra bit, men de blir då inte särskilt snygga och de kommer dessutom så småningom att utveckla flera toppar. Det viktigaste när det gäller tujor är därför att välja rätt sort i plantskolan och undvika de mest kraftigt växande sorterna, som till exempel ’Brabant’.

Fråga:

Våra tulpaner och påskliljor hade börjat komma upp när vintern slog till igen för några veckor sedan. Nu är de täckta av snö och det är ju rejält kallt på nätterna. Ska vi behöva vara oroliga för att de fryser ihjäl?
/Veronica V.

Svar:

Det är nog ingen större risk att era vårlökar fryser bort. Både tulpaner och påskliljor klarar några minusgrader, och även om blasten fryser i toppen brukar själva blomknoppen nere i jorden inte påverkas. Så länge de är täckta av ett rejält lager snö skyddar det också mot den värsta kylan. Men om snön smälter bort i vårsolen på dagarna samtidigt som nattkylan håller i sig kan ni täcka dem med lite granris, torra löv, säckväv eller några lager fiberduk.

Fråga:

Ska björnbär liksom hallon ha kalkfattig jord?

/Vera

Svar:

Det finns en del likheter mellan björnbär och hallon. Men till skillnad från hallon växer björnbärsbuskar bäst i jord med lite högre pH-värde, alltså kalkrikare jord. Björnbär blommar också på fjolårsskotten, precis som hallon. Men björnbär utvecklar huvudsakligen sidoskott och inte rena rotskott. Av den anledningen väntar många odlare med att skära bort de gamla skotten till våren, för att skydda de nya skotten från vinterkyla. De flesta sorter kräver också värme för att mogna, och de mognar rätt sent på säsongen. Det kan därför vara en bra idé att odla björnbär mot en varm södervägg och binda upp de långa och tunga bärskotten på en spaljé.

Fråga:

Min dotter är en dahliafreak. Men tyvärr hann hon inte ta upp dahliorna ur sina krukor i höstas. Jag ställde in dem i vår källare där det är några grader varmt. Tror du de har överlevt? Och hur ska jag hantera dem nu i vår. Ska jag redan nu ta upp och kolla lökarna? Eller kan jag bara låta dem vara och hoppas på att det kommer upp lite grönt igen? /Elisabeth F.

Svar:

Jag kan glädja dig med att du gjorde helt rätt! Krukodlade dahlior kan mycket väl övervintra kvar i sina krukor i ett garage, en jordkällare eller i ett annat kallt men frostfritt, mörkt och inte så fuktigt utrymme. (Man kan för all del också lyfta upp rotklumpen med jord och allt och ställa den på en tidning i en papperskasse.) Det viktigaste är att krukjorden inte är blöt när man ställer in dahliorna för vinterförvaring. Risken är nämligen att knölarna då ruttnar bort. Av den anledningen ska man heller inte vattna så mycket under vintern, bara fukta jorden lätt med en blomspruta några gånger.

Nu är det läge att plantera om dahliaknölarna i ny jord och sedan ställa in dem i ett varmare utrymme (eller i ett växthus med frostvakt) för att få fart på knölarna igen inför sommarens blomning. De behöver rejält med ljus, men helst inte för mycket värme, för att växa bra. Vattna försiktigt ända tills de har kommit igång och börjat växa ordentligt. Eftersom dahlior är extremt frostkänsliga bör ni vänta med att ställa ut krukorna fram till i början av juni, när risken för nattfrost är över.

Fråga:

För första gången i mitt liv odlade jag palsternackor förra sommaren. De fick växa under odlingsväv hela säsongen och såg ut att bli jättestora. Blasten var säkert 40-50 cm hög framåt höstkanten och jag såg fram emot att få skörda stora härliga palsternackor. Min besvikelse var stor när jag efter många månaders vattnande och gödslande drog upp ett gäng bleka råttsvansar! Bara några stycken fick godkänt i mina ögon. Vad gjorde jag för fel? Jag sådde fröna väldigt glest för att slippa gallra. Jorden var ny, jättefin, fluffig och uppblandad med brunnen hästgödsel, kompost, Algomin och en och annan kanna urin. Var det för mycket eller för lite av något viktigt ämne? /Yoldia

Svar:

Undrar om du inte var lite för otålig. Palsternackor mognar oändligt långsamt; man kan få vänta i uppemot fem månader på att de ska bli skördeklara. Bäst är att märka ut odlingen ordentligt eftersom blasten kommer att vissna ner helt innan det är skördedags. Först i slutet av oktober-början av november, det vill säga en tid efter de första frostnätterna, är det lämpligt att skörda dem. Kylan gör att stärkelsen i rötterna omvandlas till socker, vilket ger palsternackorna en bättre smak. Man kan till och med lämna kvar dem i jorden över vintern och skörda tidigt på våren.

Först var det i alla år näst intill omöjligt att komma in och få en glimt av prins Charles fantastiska trädgård vid weekendslottet Highgrove utanför staden Tetbury i Cotswolds. Nu kan man till och med äta galamiddag där, efter en rundvandring i trädgården. Den 6 juni är datumet, då är också trädgården som vackrast. Pris: 125 pund pp. Bokning och info här.

Fråga:

Vi har ett växthus som vi bland annat vill odla vindruvor i. Det är cirka 11 kvadratmeter stort och 190 cm högt. Eftersom det ligger på ett berg har vi gjutit grunden som vid ena kortändan är 60 cm djup. Där blir en jordbädd 60 cm bred. Resten av golvytan består av betongplattor som ligger i sand. Vilken sort av söt och tålig vindruva kan tänkas trivas där? Vi har ingen värme men tänkte installera en fläkt. Vi bor söder om Stockholm, högt och soligt. /Ingrid Lundström

Svar:

Härdigast och tåligast av alla vindruvor är den som kallas staketdruva, Vitis labrusca. En sådan klarar säkert vintern i ert växthus, även utan värmefläkt. Druvorna blir inte så stora men många – och de smakar mycket gott. Godaste sorten är blå och heter ’Zilga’. Den gröna ’Himrod’ har ett annat plus; den är nästan kärnfri. Det går bra att plantera i den jordbädd som ni har grävt, men tänk på att staketdruvor vill växa i kalkfattig jord, typ rododendronjord.

Fråga:

Har du något förslag på en bra aprikosfärgad klätterros? Den ska växa på en skyddad gård i Skåne, växtzon 1. Vill helst inte att färgen ska gå åt det rosa hållet. /Bitte Eriksson.

Svar:

En fantastisk klätterros som skulle fungera fint hos er är ’Gloire de Dijon’. Den får decimeterstora blommor som doftar starkt och gott, och efter en första blomning i juni-juli remonterar den och kan blomma långt in på hösten. Blomfärgen brukar beskrivas som sämskskinnsgul, men varierar från aprikos till ljust gulbrun.

Det finns också en fin Austinros i aprikosorangea blomtoner som växer så pass kraftigt att den skulle fungera fint som klätterros på er skyddade gård: ’Crown Princess Margareta’. Också den rosen blommar i stort sett hela sommaren, även om den inte blir lika hög som ’Gloire de Dijon’. Att kronprinsessan också är mycket odlingsvärd förstår man eftersom den valdes till Årets ros 2012.

Andra alternativ är Kordesrosen ’Aloha’ – mörkt aprikosgul, bleknar till aprikosrosa och mognar som ljust orangeröd. Blommorna är stora och nästan lite rufsiga och rosen remonterar på sensommaren. Den storvuxna buskrosen ’Alchymist’ brukar också användas som klätterros, i synnerhet i zon 1-2. Blomfärgen varierar med temperaturen, står den mycket varmt och soligt brukar den bli mer orangefärgad än gul. Men de gulaktiga blommorna kan också skifta i rosa. Blommar rikligt i juni-juli.

Fråga:

Vi har en stor, nästan förvildad schersminbuske på vårt lantställe och trots minimal skötsel har den fortsatt att blomma och sprida sin ljuvliga doft. Men efter en kraftig storm har den börjat luta åt ett håll och den ser spretig ut. När bör man ansa den och hur ska man göra för att den inte ska ta skada?

/Carina i Stockholm

Svar:

Ni kan föryngringsbeskära busken nu i april. Såga ner den helt, men förvänta er ingen blomning de första åren. Schersminbusken kommer att bli som ny, speciellt om ni också myllar ner lite kogödsel kring den. Vill ni inte gå så hårt fram kan ni kapa de äldsta grenarna och lämna kvar några späda/unga grenar. Dessa kan ni sedan frisera lite framåt sommaren om det behövs för att få en fin form på busken.

I fortsättningen kan ni hålla schersminen i någorlunda form genom att varje år klippa bort de äldsta/grövsta grenarna inne i busken. Bästa tiden för beskärning är vårvinter.

Fråga:

Jag har ett fläderträd som är ungefär tio år gammalt. För två år sedan sågade vi ner toppen. Nu har det vuxit upp en massa skott på stammen där vi sågade. Hur ska flädern beskäras? Skulle önska den kunde vara ganska låg, med blommor. /Janna Flodén

Svar:

Får en fläder växa fritt blir den med tiden ett stort träd på 4-6 meter. Ett alternativ kan vara att såga ner er fläder vid markytan och sedan försöka forma de nya rotskott som dyker upp till ett nytt träd. Det kommer att bli massor av skott redan i sommar, som förmodligen växer till cirka två meters höjd. Om ni gallrar bort en del av dem och sedan toppar de andra mitt i sommaren så förgrenar de sig fint. Men ni får nog en snyggare fläder om ni planterar en ny. Var bara beredd på det blir lite pyssel om ni inte vill att er fläder ska bli ett stort träd, eftersom den måste beskäras lite varje vår. Och då minskar förstås också blomningen kraftigt. Den mörkbladiga sorten ’Black Lace’ blir inte fullt så hög som den vanliga grönbladiga flädern.

Fråga:

Vi har en vinranka i en trätunna i växthuset. Den är tre år – en grön druva som jag inte minns namnet på. Nu undrar jag vad vi ska ge den för näring för att kunna ge den optimala förutsättningar. Den har redan börjat visa blad på väg att slå ut. Vi bor i södra Värmland. /Eva Sidenvall

Svar:

Vinrankor växer bäst i näringsrik och lerhaltig jord, många planterar dem därför i rosjord. Men har ni en staketdruva är det däremot en svagt kemisk sur jord, typ rododendronjord, som gäller.  Oavsett vilket kan ni ta bort översta jordlagret nu på våren och lägga på ett tjockt lager kogödsel (köp säckar eller använd välbrunnen, det vill säga minst ett år gammal och närmast komposterad ”äkta” kogödsel). Vattna ordentligt nu när den har börjat växa och ge sedan inte så mycket mer gödsel framöver. Vinrankor som får för mycket kvävegödsel producerar mer blad än druvor, och dessutom kan de lättare drabbas av mjöldagg.

Fråga:

Jag skulle vilja plantera en praktmagnolia (Magnolia soulangeana) på södra Gotland men är lite tveksam då jag läst att de inte gillar kalkhaltig jord. Jag har dock sett magnolior i bland annat Visby så det funkar ju bevisligen. Måste man vidta några särskilda åtgärder vid planteringen som vid planering av rododendron? /Jani Turunen

Svar:

Det stämmer att de allra flesta magnolior trivs bäst i svagt sur jord men en del, som just praktmagnolior, klarar även neutral jord. Det finns ju också sätt att göra en kalkrik jord mer magnoliavänlig. Försök få till en upphöjd odlingsbädd (exempelvis genom att bygga en ”mur” med torvblock) och gör planteringsgropen mer bred än djup: gärna mer än en meter bred och minst en halv meter djup. Blanda sedan ner rikligt med kompost, helst lövkompost, fiberrik torvmull och okalkad rododendronjord. Vill du göra det riktigt ordentligt tar du bort all gammal jord och kompletterar nyss nämnda jordblandning med matjord och lecakulor eller grovt grus.

Visst kan du ha en praktmagnolia i er växtzon på Gotland (zon 1). Planterar man dem riktigt soligt, varmt och vindskyddat klarar de sig även längre norrut. Den ursprungliga hybriden Magnolia x soulangeana är fransk, och framkorsad av en pensionerad kavalleriofficer i Napoleons armé på 1820-talet. Men det finns långt över hundra olika sorters praktmagnolior, det är en jättelik hybridgrupp med olika egenskaper och varierande härdighet.

Här är två andra, mer härdiga sorter som inte heller är utpräglade surjordsväxter:

’Wada’s Memory’ – en vacker vit magnoliasort med stora, närmast fladdrande blommor i maj. Kan bli ett stort träd, upp till nio meter högt, och blommar redan som ungt exemplar.

’Leonard Messel’ – ett härdigt buskträd med frosttåliga decimeterstora rosa blommor. Växer långsamt och kan bli cirka fyra meter högt, blommar rikligt varje vår och är mycket lättodlat.

Bägge är härdiga i växtzon 4. När man köper magnolior ska man alltid välja krukodlade plantor med ett oskadat rotsystem. Rötterna är sköra som okokt spagetti.

Fråga:

Vi har precis flyttat in i ett nytt hus där det finns en lång obeskuren avenbokshäck. Sannolikt har den aldrig blivit beskuren. Träden är cirka fem meter höga, är planterade tätt och rakt på ”häck-vis”, men de ser ut som små träd med långa grenar som går ut från stammen ända ner från marken och upp. Mina frågor är: Går det att få en häck av detta? Hur gör jag? Kan jag beskära häcken ordentligt vid ett tillfälle eller ska det tas lite pö om pö? Bryter avenbok ny ved om jag toppar den? /Gunilla Sandblom

Svar:

Det kan nog bli svårt att få en snygg häck med detta utgångsläge. Men ni kan ju alltid göra ett försök. Jag skulle börja med att klippa in alla sidogrenar nu, till cirka 10-15 cm från huvudstammarna och därefter toppa häcken till lämplig höjd (förslagsvis 2-2,5 meter). Det kommer att bryta ut nya skott men frågan är om det blir tillräckligt många skott för att häcken ska bli tät och fin. Klipp sedan en gång till på samma sätt i augusti.