Fråga:

Vår granne har klippt ner sin granhäck och flyttat in i vår trädgård alldeles vid vår pool. Detta är förstås mycket störande och nu vill vi snabbt få upp ett insynsskydd. Vi behöver en växt som helst är tre meter hög. Tuja eller cypress, kan det vara något? /Else Werner Pousette

Svar:

Visst finns det höga tujor att köpa, till och med plantor med en färdig höjd på tre meter. Det är bara en kostnadsfråga. Men undvik sorten ’Brabant’ om ni inte också vill att tujahäcken ska breda ut sig, eftersom den växer också väldigt mycket på bredden. Bästa häcktujan är sorten ’Smaragd’ som inte alls behöver sidoklippas.

Cypresser är sämre härdiga och bör endast planteras i zon 1, möjligen 2. Själv skulle jag nog välja en idegranshäck, och då någon av sorterna ’Adams’, drygt två meter, eller ’Hillii’ som blir något lägre. Bägge är härdiga i zon 4-5 och vackert gröna även vintertid.

En annan fin häck skulle ni kunna få om ni planterar bergsbambu vid poolen. Ännu stiligare är förstås glansbambu, men den är något mindre härdig än bergsbambu.

Fråga:

Finns det någon klätterväxt som passar i sandjord som är ganska näringsfattig i soligt läge respektive skuggigt läge? /Johanna Gideskog

Svar:

Fembladig akebia, Akebia quinata, är en snabbväxande klätterväxt som får rätt roliga, purpurfärgade och vaniljdoftande blommor. Den fungerar i både sol och halvskugga, utan större krav på jorden. Härdig i zon 2-3.

Ett annat förslag är den starkväxande vitalba-klematisen ’Paul Farges’ som blommar rikligt med små vita och doftande blommor hela sommaren. Den brukar också säljas under handelsnamnet ’Summer Snow’.

Oavsett vilken du väljer bör du ge klättrarna en ordentlig start i livet genom att gräva en stor planteringsgrop, 60 x 60 cm, och fylla den med näringsrik och mustig planteringsjord.

Fråga:

Vintern har gått hårt åt vår brudspireahäck. Dels snön som lagt sig på grenarna och dessutom snöplogen som tippat sin skopa med snö. Vi haar nu fått erbjudande om ersättningsbuskar av samfälldheten men tvekar. Ska vi plantera nytt eller klippa ner de befintliga som har ett etablerat, ca 30 år gammalt, rotsystem?

/Lasse Westman

Svar:

Brudspirea mår bra av en omstart, en radikal nedskärning på vårvintern, ända ner till 15-20 cm ovan mark. Ni kan göra en sådan här föryngringsbeskärning även nu, och räkna med att ha en ny fräsch häck till hösten.

Fråga:

Jag har en tujahäck men nu ser det ut som om en tujaplanta har dött. Kan man gräva upp den och ersätta med en ny eller förstör man rötterna på de plantorna som är bredvid?

/Ulrika

Svar:

Enklast och bäst är att bara låta den döda tujaplantan vara kvar, utan att försöka gräva upp rötterna (för att inte skada de kringstående plantorna). Klipp bort allt som ser dött och fult ut. De övriga plantorna i tujahäcken kommer att växa och fylla ut tomrummet efter den döda plantan.

Fråga:

Vad bör man börja med att göra på våren med gräsmattan? Ska man först vertikalskära för luftning och sedan sanda för att vatten och näring lättare kommer ner till rötterna för att senare så i mer gräs och slutligen toppdressa eller ska man göra i någon annan ordning och hur lång tid bör det vara mellan momenten? /Carl-Gustav

Svar:

Det finns människor som ägnar större delen av sin fritid åt att försöka få en perfekt (och onaturlig) gräsmatta, och som du vet finns det en uppsjö av preparat som gödsel, kalk och bekämpningsmedel mot mossa och ogräs i trädgårdsbutikerna. Men regelbunden gödsling, vattning och klippning är vad en gräsmatta behöver för att hålla sig friskt och snygg. Om du låter gräsklippet ligga kvar när du klipper så gödslas den automatiskt och du slipper hålla på med konstgödsel. En gräsmatta som är frodig och växer kraftigt har också bra motståndskraft mot mossa. Och ligger den i djup skugga är det bara att gilla läget, det vill säga mossan.

Nu på våren när gräset har börjat växa är det bra att försiktigt räfsa bort gammalt fjolårsgräs. Så också nytt gräsfrö där det behövs och håll gräset fuktigt när det gror. Visst kan du också vertikalskära din gräsmatta vartannat, vart tredje år om den är mycket tät och kompakt. Det gör den luftigare, vilket stimulerar tillväxten samtidigt som det motverkar ogräs och mossa.

Klipp sedan gräset flitigt under sommaren, men inte kortare än 3-4 cm, och låt som sagt gräsklippet ligga kvar som gödning. Det fungerar i sig också som en sorts skyddande toppdressning. Och varför inte också låta naturen toppdressa gräsmattan? Gör det till en vana att köra över nerfallna löv på hösten med gräsklipparen och låt dem sedan ligga kvar och förmultna.

Fråga:

I utkanten av min tomt ett par mil söder om Stockholm står en rönn, förmodligen planterad av någon fågel. Hittills har den stått inklämd mellan diverse hasselbuskar och är därför lite tanig även om den vuxit sig några meter hög. Stammen har ganska långt ner delat sig i två. Jag skulle gärna vilja ha rönnen kvar både för min egen skull och för fåglarnas, och tänkte rensa undan en del runtomkring för att ge rönnen mera plats. Där den står vore det dock inte lämpligt att låta den utvecklas fritt till ett stort träd. Därför undrar jag om det går att hålla efter en rönn så att den inte växer sig alltför stor, framförallt inte på höjden, men i viss mån även till omfånget? Gärna så att den blir mera buskig än trädformad, eller annars kanske genom någon sorts formklippning av kronan – vad skulle passa en rönn bäst? /Eugenie F.

Svar:

Rönnsläktet är stort och det finns många olika arter och sorter. En del kan bli 10-12 meter höga som färdigvuxna. Det är svårt att råda utan att se trädet så jag föreslår att du kontaktar ett proffs på beskärning för att få rönnen som du vill ha den. De så kallade JAS-månaderna juli-augusti-september är lämplig beskärningstid, annars får du vänta till vårvintern nästa år.

Fråga:

Vi vill anlägga en rabatt där det nu är gräsmatta. Problemet är att det är ett ytterst tunt lager av makadam och jord, bara ett par dm ner börjar blålera. Hur långt ner bör vi gräva för att få en frodig rabatt, det vill säga: Hur tjockt lager jord bör vi ha? Har du något annat tips som kan vara bra att tänka på? /Henrik & Marie

Svar:

Jag tycker ni ska försöka åstadkomma en något upphöjd odlingsbädd för den nya rabatten. Men börja med att gräva ner till leran och blanda ner rejält med grovt grus som hjälper till med dräneringen. Blanda sedan ut den befintliga jorden med bra matjord och/eller kompostjord, barkmull, kogödsel och planteringsjord. Forma odlingsbädden så att den blir någon decimeter högre än omgivande mark. På det sättet får ni ett tillräckligt bra odlingsdjup för både perenner och prydnadsbuskar. Här behövs dock någon form av kant för att inte jorden ska forsa bort när det regnar. Sten, torvblock eller träramar är de vanligaste inramningarna.

Fråga:

Jag har en delvis solig och delvis skuggig (under ett träd) slänt ner mot mitt rosa hus i Skåne. Idag växer där delvis några marktäckande buskar men jag skulle behöva plantera något annat för att fylla ut. Jorden är lätt och det kan bli ganska torrt på sommaren. /Ingalill

Svar:

Tycker du ska fortsätta med låga buskar, det är lättskött och fyller ut bra. Välj många plantor av samma sort så det blir heltäckande. I den del av slänten som är lite soligare kan jag tänka mig att en liten rosablommande ölandstok skulle bli vackert mot huset – torktålig, låg och utbredande. Titta på de sorter som heter ’Pink Beauty’ och ’Pink Paradise’. Plantera med ca 60 cm avstånd mellan plantorna. Det kan bli hur vackert som helst och synnerligen lättskött.

Sandkörsbär är ett annat alternativ. Det är en krypande och mattbildande liten buske med vita doftande blommor på bar kvist om våren och fin orangeröd höstfärg. Den är mycket tålig och fungerar bra i besvärliga lägen som en solig och torr slänt.

Flocknäva kan också fungera, det är en idealisk marktäckare som kväver ogräs. Vackert bladverk, snabbväxande, ca 35 cm hög, lämplig i både skugga och sol. Små rosa (finast hos dig kanske?) eller vita blommor på våren.

I den skuggigare delen under trädet måste du nog välja något rejält skuggtåligt som exempelvis vintergröna, Vinca minor. Den blåblommande är bäst. (Den vitblommande har jag planterat under ett träd, trots varningar om att den har en svampsjukdom som gör bladen fula – och mycket riktigt: den har nu gulbrunfläckiga blad.) MEN du måste vattna ordentligt under etableringsperioden. Du som bor i zon 1-2 kan också välja den högre vintergrönan, Vinca major, som är lite mer köldkänslig. Blir cirka halvmetern hög. Fördelen med vintergrönorna är just att de är vintergröna!

Glöm inte att rensa bort ogräs och jordförbättra innan du planterar. Samt att komma ihåg att vattna nyplanteringen, inte bara en gång utan upprepade gånger åtminstone fram till höstregnen. Om det blir en torr vår och försommar nästa år måste du också stödvattna även då. Till hösten tycker jag du ska peta ner massor av vårlökar mellan plantorna i slänten, och välj då sorter som lätt förökar sig: vårstjärnor, narcisser, allium, pärlhyacinter.

Fråga:

Vår gamla forsythia är risig och förvuxen. I år har den heller nästan inga blommor. Något bör förstås göras, men hur? /Yvonne Bergström

Svar:

Det låter som om er forsythia skulle må bra av en rejäl uppfräschning, det brukar kallas föryngringsbeskärning. Då tar man bort de äldsta grenarna ända nere vid markytan. I ert fall kanske ni vill skära ner hela risbusken? Bästa tiden för en sådan radikal beskärning är senvintern, fram till i slutet av mars, men visst kan ni göra det även nu efter blomningen. Ge den också lite kogödsel så kommer ni att få massor av nya gröna skott redan i sommar som ni kan beskära och forma till en snygg buske.

Fråga:

Jag har ett ca 65 år gammalt citrusträd. Det sattes från en apelsinkärna av min numera avlidne man och har överlevt tidigare flyttar, bland annat mitt i smällkalla vintern, och även radikal nedklippning. Mina barnbarn tycker att trädet är ”coolt” och påminner dem om deras farfar, varför jag gärna vill bevara det till den generationen. Trädet ger förstås ingen frukt, vilket jag gärna skulle vilja råda bot på. Jag har en annan citrusplanta som blommar alldeles fantastiskt och ger en hel del frukt som jag använder i grillmarinader. Kan jag möjligen försöka ympa en gren från den plantan på det gamla citrusträdet och hoppas på blomning och frukt i framtiden? /Farmor Lena

Svar:

Visst kan du ympa in en kvist från ett fruktbärande citrusträd på ditt gamla träd. Det är genom ympning eller okulering som de vanligen förökas, precis som exempelvis äppelträd. Faktum är att det är rätt sällan som ett frösått citrusträd bär frukt. Man brukar åtminstone få vänta i något tiotal år, och det är inte heller särskilt troligt att frukterna blir goda. Men ett sådant citrusträd kan man ju i stället betrakta som ett vackert bladgrönt krukträd. Men det är omöjligt att i ord beskriva hur det går till så jag tycker du ska försöka leta efter bra ympningsvideor på nätet. Du hittar flera om du söker på ”citrus grafting”.

Fråga:

Jag planterade en magnolia, en ’Leonard Messel’, för två år sedan vid den här tiden. Nu undrar jag om den behöver gödning för att orka blomma ordentligt. Tyckte det var si och så med blomningen i fjol. /Svante B.

Svar:

Bästa gödslingen för magnolior är egentligen lövkompost, så varje höst bör du räfsa ihop massor med löv i tjocka lager och sedan låta dem långsamt förmultna kring magnolian. Magnolior mår också bäst när rötterna får gott om plats att breda ut sig, gärna i en cirkel runt trädet på cirka en meter där inget annat får växa till att börja med. Tänk också på att rötterna sprider sig ganska ytligt så var försiktig med att gräva runt i den omkringliggande jorden.

Men visst kan du också gödsla nu på våren och försommaren, i så fall med ett kväverikt gödsel, eller ­– om du orkar: Vattna då och då ner utspädd flytande blomgödning. Undvik bara kalciumhaltiga gödselmedel som benmjöl, algomin och liknande eftersom din magnolia trivs bäst i svagt sur jord. Och gödsla aldrig magnolian efter midsommar, det kan hindra trädet från att avmogna, gå ner i vila, inför vintern. En riktigt torr vår kan man också behöva vattna unga magnolior.

Fråga:

Utanför min tomt, vid gatan, växer ogräset så det knakar. Det består mest av tistlar och högt grovt gräs. Jag har försökt få bort det med bland annat ogräsättika. Inget tycks hjälpa. Det är slitsamt att klippa och dra bort det för tomten är mycket stor. Vad ska jag ta för medel för att rensa bort det? Hundar som går förbi tycks trivas i ogräset och det blir därmed ännu besvärligare för mig att rensa. I början av april klippte jag ner mina stora lavendelbuskar. Det var fortfarande nattfrost då. Nu kan jag inte se, att det kommer något litet grönt skott. Tror du de frös ihjäl? Jag har också flera olika klematisplantor. För någon vecka sedan, klippte jag ner dem alla. De var alla så späda och ynkliga. Rätt eller fel? /Kerstin G.

Svar:

Det mest effektiva sättet att bli av med ogräs är att kväva det under väl förankrat täckmaterial under minst en, helst två odlingssäsonger. Det kan exempelvis vara en svart markduk, en tjock presenning, gamla mattor eller utplattade kartonger täckta med jord och gräsklipp som håller dem stadigt på plats.

När det gäller den nerklippta lavendeln och klematisarna tycker jag inte du ska oroa dig utan vänta och se. Förmodligen har de inte bara överlevt utan också blivit kraftigare plantor. Många storblommiga klematissorter ska ju dessutom alltid klippas ner helt när de är i vila, exempelvis den vanliga blå ’Jackmanii’. Den blommar på årsskotten, det vill säga på de nya rankor som växer fram varje sommar. Oavsett vilka sorter du har kommer de nog bara att må bra av beskärningen, men det kan tänkas att försommarblomningen i år uteblir.

Fråga:

Jag skulle vilja ha tips om hur man beskär ett olivträd som har blivit vildvuxet under vintern. Det har inte tappat några blad men grenarna har blivit vildvuxna. /Lena Carlsson Nävekvarn

Svar:

Grattis, då har du verkligen lyckats med övervintringen av ditt olivträd. Börja med att ta bort torra och till synes döda grenar och klipp också in de långa, ”vildvuxna grenarna” cirka en tredjedel om du tycker att trädet börjar bli väl skrymmande. Grenar som korsar varandra i kronan kan du också klippa bort. Olivträd tål rätt hård beskärning. Klipp gärna precis ovanför ett blad som växer utåt. Vår och försommar är lämplig tid för att beskära olivträdet. Du kanske också vill plantera om trädet eller byt åtminstone byta ut översta jordlagret till fräsch krukjord, gärna uppblandad med lite kogödsel.

Fråga:

Tacksam få namn på lämpliga rabattrosor i trädgård på höjder norr om Siljan. /Britta

Svar:

Det finns inte många rabattrosor som är härdiga i dina trakter, zon 6-7. Egentligen skulle jag bara vilja rekommendera floribundarosen ’Lichterloh’ som anses vara den härdigaste rabattrosen. Den har mörkröda, halvfyllda blommor och svag citrusaktig doft. Tehybridrosen ’Madame A. Meilland’, mer känd som Peace-rosen, är också mycket härdig, liksom den vita ’Katharina Zeimet’ och den gulblommande ’Jan Spek’ (zon 5, alla tre).

Men det finns betydligt fler härdiga buskrosor som du skulle kunna plantera i din rabatt. Den allra härdigaste är den rosa pimpinellrosen ’Poppius’, men den blommar bara en gång på sommaren. Bland de återblommande buskrosorna är exempelvis ’Stanwell Perpetual’, ’Nevada’, ’Hansa’ och ’Örträsk’ riktigt härdiga (zon 6). Örträskrosen härstammar från byn med samma namn i Lappland, som ju ligger i zon 7. Där blommar den från midsommar med fyllda rosa blommor och får massor av fina nypon på hösten. De kanadensiska rugosarosorna ’Louise Bugnet’ (vit) och ’Thérèse Bugnet’ (rosa) är också fina och blommar länge, härdiga i zon 6.

Fråga:

Vi har i tio år haft en vacker slänt med dvärgsyren (Syringa meyeri ’Palibin’ ) och spirea. En alltför nitisk trädgårdsarbetare har till min stora sorg klippt ner hela slänten så att ungefär 40 cm är kvar av varje buske. Syrenen ser helt död ut, spirean har några små blad här och där. Är allt hopp ute? Ska vi klippa ner syrenen ännu mer för att få liv i den?

/Margareta

Svar:

Nej, det finns definitivt hopp kvar. Men klipp inte ner syrenerna ännu mer. Nu ska ni inte göra så mycket mer än gödsla, vänta och vattna om det ser ut att behövas.

Fråga:

Läste i bloggen härom året om världens vackraste träd

http://blog.svd.se/tradgard/2010/03/20/varldens-vackraste-trad/

Men skulle något av dessa träd fungera på en bakgård på söder, när enda planteringsmöjligheten är ett kärl med omkrets på 1.6 meter? I den finns tre rosenbuskar planterade nu, men de kunde placeras annorstädes då önskemålet är ett litet vårdträd på gården.

/Hoppfull

Svar:

Visst kan ni ha en magnolia, en stilig gullkaragan, ett glanskörsbär eller något annat mindre prydnadsträd i er odlingslåda på gården. Kruxet är bara att trädet kanske inte kommer att bli så långlivat. Stränga vintrar blir det tjäle i lådan och långt ifrån alla träd klarar det, japanska lönnar exempelvis skulle jag undvika av den anledningen. Dvärgsyren däremot, är härdigare och klarar vintern i kruka bättre.

Välj krukjord av god kvalitet, helst uppblandad med pyttesmå eller krossade lecakulor, alternativt grovt grus, samt långtidsverkande näring. Om det är blåsigt där trädet ska stå behöver det också planteras med ett stadigt stöd, kanske även förankras i väggen med trådar.

Det kan vara vackert att också plantera något som täcker krukjorden kring trädstammen. Kanske lite murgröna eller silvernjurvinda som hänger över lådkanten. Låga och diskreta växter som timjan och blåpratia förskönar också vid foten av ett krukträd.

Fråga:

Vi har en liten sluttning från huset där det nu växer en gammal risig häck av ölandstok. Utanför häcken finns en gångväg så det är många som skulle bli gladare om det blev lite vackrare. Rabatten är 10 m lång och 1.50 m bred. Tyvärr blir det inte mycket sol bara en stund på morgonen eftersom rabatten ligger åt norr. Runt den övriga tomten har vi en ligusterhäck. Vi vill gärna ha någon högre växt högst upp för att få lite insynsskydd. /Torbjörn Åström

Svar:

I ert norrläge kan ni få till en snygg rabatt med storbladiga och skuggtåliga perenner. Jag kan tänka mig att det blir vackert att kombinera olika sorters funkior, med varierande bladfärger från blågrågrönt till tvåfärgat grönvitt eller gulgrönt. Många blommar dessutom, vanligast på eftersommaren, som ett extra plus. De trivs perfekt i skugga och halvskugga och kräver nästan ingen skötsel, bara ett tunt lager ny kompostjord och litet hönsgödsel runt om plantan varje år i maj-juni. Om de trivs på sin växtplats kan de bli upp till 30 år gamla.

I bakgrunden där ni vill ha någon högre växt kan ni exempelvis plantera några gaffelolvon. Det är en utmärkt buske för skuggiga lägen och otroligt vacker, både när den blommar på våren och längre fram när den får sprakande höstfärger.

Gillar ni inte funkior kan ni välja kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla. Sorten ’Jack Frost’ har stiliga silverfärgade blad med gröna bladnerver och dessutom söt blå vårblomning. Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis, kan också bli effektfullt om ni planterar mängder i stora svep. Nackdelen är att de ser risiga ut efter blomningen, så det bästa är att då gripa in och klippa bort blomställningarna.

Löjtnantshjärta, som numera heter Lamprocapnos spectabilis, och fänrikshjärta, Dicentra formosa, med vita, rosa eller röda blommor kan också klara en skuggig växtplats.

Glöm inte heller att plantera lökväxter omkring de storbladiga perennerna. Alla vårlökar står sig också längre i skuggan där vårsolen inte kan påskynda blomningen. Gräv ner massor med narcisser, stor vit vårstjärna, krokus, pärlhyacinter och bollök, Allium, till hösten. När lökblasten sedan vissnar ner kommer perennernas blad som på beställning och döljer de gulnande bladhärvorna.

Här är en lista på växter som trivs i skugga/halvskugga:

Astilbe, röd-vit-rosa.

Blå bergvallmo.

Engelsk vallmo, gul-orange.

Flocknäva, rosa.

Gullstav, gul.

Hasselört, marktäckare.

Höstanemon, rosa-vit.

Höstflox, vit-rosa-lila-röd.

Fänrikshjärta, rosa-vit.

Julros, vit-rosa.

Järnek, vintergrön buske.

Jättedaggkåpa, limegrön.

Jätterams, vit.

Kaprifol, vit-rosa-orange-röd.

Kaukasisk förgätmigej, blå.

Klematis, småblommiga.

Klätterhortensia, gräddvit.

Krollilja, rosa och vit.

Liljekonvalj, vit.

Lungört, blå-rosa-vit.

Löjtnantshjärta, rosa-vit.

Ormöga, blå-vit.

Nunneört, gul.

Ormbunkar.

Plymspirea, gräddvit.

Revsuga, blå.

Rodgersia, storvuxen bladväxt.

Rhododendron, rosa-röd-lila-vit.

Röd sockblomma.

Starrgräs.

Stjärnflocka, vit-rosa-röd.

Treblad, vit.

Waldsteinia, gul marktäckare.

Fråga:

Vi planterade ett äppelträd i höstas. Nu vill vi flytta på det. Kan vi göra det nu, eller ska det göras i höst? /Peo Wahlström

Svar:

Det är alltid bäst att flytta träd när de befinner sig i vila. Det betyder sen höst till tidig vår. Så vill ni vara på den säkra sidan väntar ni till i höst när trädet har tappat bladen. Men eftersom ert ni ert äppelträd är relativt nyplanterat kan det också gå att flytta det under växtperioden. Det är lättare att flytta nyplanterade träd än gamla och etablerade. Men då är det viktigt att ni vattnar ordentligt under hela etableringstiden.

Fråga:

Undrar varför stora fina exemplar av iris blommar så dåligt – av ungefär 30 plantor kommer bara cirka sex knoppar. Har ej jord på de kraftiga jordstammarna. /Gunilla Skerfe, Gryt

Svar:

Det framgår inte hur gamla dina irisar är, men generellt kan man säga att irisar bör grävas upp, delas och planteras om vart tredje eller vart femte år om man vill att de ska blomma rikligt. Lämplig tid för att göra denna insats är mot slutet av sommaren, augusti-september. Blanda i lite benmjöl i jorden också, det mår de bara bra av.

Irisar som blommar dåligt kan också stå för skuggigt. Om dina inte får mycket sol där de växer kan det vara en god idé att gräva upp dem och flytta dem till en soligare växtplats. Det är helt riktigt att rhizmerna bara ska ha ett tunt jordlager på sig – ju lerigare jord, desto ytligare ska de planteras.

Fråga:

Jag planterade ett bergskörsbärsträd för lera år sedan. Det ser ut att må bra, växer och får blad – men inga blommor! Jag undrar om det tar tid innan blommorna kommer eller om jag ska ge upp? Ska jag gödsla trädet med något speciellt? Ska man beskära bergskörsbär? Jag har förstått att man inte beskär körsbärsträd.

/Ulrica

Svar:

Det verkar onekligen lite konstigt att trädet inte har börjat blomma ännu. Normalt ska ju ett bergkörsbär, Prunus sargentii, blomma på bar kvist precis före bladsprickningen i maj. Det behöver ingen beskärning. Gödsla i stället, men inte med kväverika gödselmedel. Bäst är så kallat höstgödsel, gärna organisk PK gödsel som innehåller fosfor och rikligt med kalium men ytterst lite kväve. Lämplig dosering står på påsen. Träaska kan också hjälpa.

En anledning till utebliven blomning kan förstås också vara att själva förädlingen har dött och att det är grundstammen som skickat upp skott.