Fråga:

Jag har en hibiskushybrid som nu är ca 25 år gammal. Den blommar ofta lång tid. 2011, mars till nyår, 2012, mars in i februari 2013. Nu hade den bara en paus till början av april men blommar rikligt, ibland fyra blommor på en gång. Bara en gång har den haft gula blad som föll av men repade sig med såpvatten. Nu hjälper inte det. På en del blad finns en vit färsk ansamling som är geléliknande och massor med vita intorkade fläckar och på andra blad syns gråaktiga/svarta punkter. Vad är det för sjukdom och vad kan jag göra för att få den frisk och sund igen? /Åke

Svar:

Vilken otur att din trotjänare har angripits av smådjur! Svårt att säga exakt vad det är men det vanligaste är att hibiskusar drabbas av spinn, eller möjligen sköldlöss eller ullöss. Om det rör sig om spinnkvalster är symptomen att bladen blir vitprickiga, ser dammiga ut och sedan gulnar de och faller av. Om du håller upp ett blad mot ljuset är det lätt att se om det har små vita prickar. (Av bilderna att döma ser det så ut.) Spinnkvalster suger ut näringen ur bladen vilket sedan gör att bladen torkar ihop och faller av. Biologisk bekämpning fungerar bäst, det är det som används i handelsträdgårdar. Läs mer på www.nyttodjur.se där du också kan beställa medlen. Men du kan också försöka få bort djuren genom att duscha hibiskusen med ljummet vatten. Spruta med en hård stråle på undersidan av bladen där djuren oftast sitter och upprepa behandlingen flera gånger. Över huvud taget är det bra att duscha en hibiskus ganska ofta. Provadospray är annars det enda medlet som har någon effekt alls mot spinn, men kruxet är att de ofta utvecklar resistens. Samma sak där, man sprayar på undersidan av bladen där de oftast sitter och upprepar behandlingen flera gånger. Spinnkvalstren trivs i torr luft, vilket det ju blir när de står inomhus.

Försök, om möjligt, att ställa ut krukan på sommaren. Det mår hibiskusen bara bra av. Du bör nog också plantera om den varje vår för att den ska må riktigt bra. Krukjorden urlakas ju med tiden på näring. Vattna också med vanlig blomsternäring, och följ doseringen – för mycket kan medföra att det blir för höga saltkoncentrationer i jorden.

Är det sköldlöss eller ullöss blir bladen klibbiga av lössens sockerhaltiga avföring. Ullössen ser ut som pyttesmå vita bomullstussar på bladen och kryper gärna över till andra krukväxter i närheten. Lössen suger i sig växtsaft till den grad att växten kan tyna bort och dö. Man kan försöka spraya med såpsprit (1/2 dl såpa och 2 msk T-röd till 1 liter vatten) eller Provado-spray och även stoppa ner bekämpningspinnar i krukan. Detta är ett gift som tas upp av rötterna och sedan sprider sig systematiskt i plantan så att lössen dör när de suger näring ur växtsaften. Men det räcker inte att göra det en gång. Och det är långt ifrån säkert att det hjälper. Alternativet är att slänga de angripna växterna och köpa nya. Men för att verkligen bli av med lössen brukar man dessutom vara tvungen att tvätta gardiner, torka rent överallt omkring krukorna och putsa fönster.

Fråga:

Jag har fyra snygga, riktigt stora, terrakottakrukor vid mitt sommarhus på Västkusten som jag inte har hittat rätt växter för. Har försökt med rosor, men jag tror att det inte är soligt nog där de står. Rosorna är inne på andra året och rätt klena och blommar dåligt. Det är i öster, men egentligen är det inte alls särskilt mycket sol där, eftersom träd och hus skuggar även på morgonen. Funderar på att byta ut rosorna mot några buskar som blommar. Vad rekommenderar du? Krukorna brukar åka in i ett förråd på vintern, för säkerhets skull. /Marie-Louse K.

Svar:

Utan att veta vilken sorts rosor du har i krukorna misstänker jag nog, precis som du, att de inte får tillräckligt med sol. Ska man vara på den säkra sidan med rosor krävs ett läge där de får minst sex timmar sol. Det är ju också alltid lite vanskligt att odla fleråriga växter i kruka. De brukar ha svårt att klara vintrarna utomhus, hur väl man än packar in dem. Men eftersom du har möjlighet att bära in krukorna till vintern så bör det fungera med någon japansk lönn, förslagsvis den limegula japanska gyllenlönnen som gör sig extra bra i halvskuggigt läge.

Ett annat alternativ är Viburnum wrightii ’Hessei’, en ganska ovanlig men jättefin dvärgform av japanskt olvon med vackra blad, vita små blommor på försommaren och röda frukter på hösten. Du kan också välja en dvärgsyren, i buskform eller uppstammad. Eller varför inte en stilig vit azalea, den som heter ’White Throat’ har ett snyggt runt växtsätt och blommar också på försommaren med vita, fyllda blommor. Dessutom får den vacker höstfärg.

Fråga:

Vi odlar för första gången olika slags pumpor. Plantorna satta på en källarkulle i söderläge. Det blommar rikligt men problemet är att blommorna ramlar av och ligger vid sidan när vi kommer ut på morgonen, dagen efter. Vad är detta, undrar och hälsar Lenny.

Svar:

Det kanske är så enkelt att de blommor som ni hittills har fått är hanblommorna. De brukar dyka upp omkring tio veckor efter utplanteringen. Då blommar de en enda dag, vissnar och faller av. Senare dyker också honblommorna upp på plantorna och det är förstås de som bildar frukterna. Om även honblommorna skulle börja ramla av kan man börja misstänka att det är för torrt i jorden, att pumporna har fått för mycket kvävegödsling eller att det är för kallt på nätterna.

Fråga:

Har en trädgård anlagd ca 1980 i en del av en gammal fruktträdgård (min tomt är en avstyckning). Vid min inflyttning för 20 år sedan fanns två pioner som blommade rikligt, en röd enkel med gul mitt och en rosa väldoftande. Med åren har det blivit färre och färre blommor och i år ser det ut att komma endast en blomma på vardera. Rabatten där de växer, anlades antagligen när huset byggdes och troligen sattes pionerna då. Varför blommar dessa pioner så dåligt. Kan jag göra något för att förbättra blomningen? Dela, flytta, gödsla eller…? /Christina W.

Svar:

Här kan man misstänka tre anledningar till att dina pioner inte blommar som de ska: 1) Om det står träd i närheten stjäl de fukt i marken och kan även skugga lite väl mycket. 2) Det kanske inte är tillräckligt dränerat där pionerna växer? Pioner tål inte att stå i för blöt jord vintertid. 3) Är de undernärda? Gödsla med kogödsel, benmjöl eller ett organiskt gödselmedel som Chrysan.

Fråga:

Vi skulle vilja plantera två fina prydnadsträd vid vardera sidan av en fontän. Läget är nog rent söder, mycket sol med andra ord. Kruxet är att träden inte bör bli så höga, för att inte skymma kvällssolen när den går ner. Trädgården ligger skyddat av hus, höga träd och murar och vi bor i växtson 2. Vad ska vi välja?

/B. Östlund

Svar:

Ett av de vackraste prydnadsträd man kan välja är blomsterkorneller. Jag har den sort som heter ’Eddie’s White Wonder’ i en skyddad murhörna och den trivs och frodas långt över förväntan. Blommar på försommaren med stora vita blommor, men även utan blommor är det ett träd som pryder sin plats. Blir som högst 3-5 meter. Ni skulle också kunna välja hängblodbok, Fagus sylvatica ’Purpurea Pendula’. Om ni köper exemplar som är ympade på 180 cm stamhöjd blir de i stort sett inte högre än två meter. Ett tredje alternativ är gulbladigt korstörne, Gleditsia triacanthos ’Sunburst’. Det är ett skirt litet prydnadsträd som sällan blir högre än tre meter som fullvuxet.

Oavsett vilka träd ni väljer kan ni ju alltid hålla efter dem lite på höjden så att de inte kommer att skymma kvällssolen för er.

Fråga:

Vad är det som kan ha hänt med min spenatodling? Plötsligt upptäckte jag att bladen har fått fula gula fläckar och de ser allmänt oaptitliga ut. Vad kan det vara och vad kan jag göra? /Barbro Lundberg

Svar:

Misstänker att din spenatodling har drabbats av bladmögel. Det är sådant man kan råka ut för om det har varit lite varmt och fuktigt väder. Jag tycker du ska dra upp spenatplantorna och så ny spenat på ett helt annat ställe. Vattna ordentligt och skörda innan spenatplantorna går i blom. Det brukar gå ganska snabbt när man sår dem så här sent. Det finns sorter som påstås gå sent i blom och vara mer resistenta mot bladmögel, granska fröpåsarna!

Fråga:

Vi bor vid havet i Halmstad och planterade en idegranshäck för cirka åtta år sedan. Den har äntligen etablerat sig och blivit tät och fin och är nu ca 60 cm hög. Vi planerar nu att göra om vår trädgård helt och hållet och en åtgärd är att flytta häcken till en annan plats. Tål idegranshäcken en flytt och hur gör vi i så fall? Vår eller höstflytt? Har du några rekommendationer eller andra råd? /Ylwa i Halmstad

Svar:

Idegranar tål att grävas upp och flyttas. De hör faktiskt till de mest lättflyttade barrväxterna. Allra säkrast är det att göra det på våren, i april-maj. Men i er växtzon (1) kan de också klara av att flyttas på hösten, dock helst inte senare än mitten av september. Om det inte är för torrt kan ni börja flytta dem redan i mitten av augusti, då hinner rötterna acklimatisera sig på den nya växtplatsen i god tid före vintern. Försök att gräva upp dem med så stor jordklump som möjligt, och inte förrän den nya växtplatsen är uppgrävd och jorden preparerad för dem.

Era häckplantor är ju gamla och väletablerade, men små idegransplantor som inte har utvecklade rotsystem mår däremot definitivt bäst av att flyttas på våren. De kan annars duka under på vintern om det blir djup tjäle.

Fråga:

Min änglatrumpet är ett par, tre år gammal och har vuxit rejält. I vintras stod den inne framför ett fönster, hyfsat svalt, och många blad föll av efter hand. För en dryg månad sedan gav vi den en riktigt stor plastkruka och ny jord. Nu står den ute och har redan över 30 klockor som öppnar sig på kvällen. Dessutom är det många knoppar på gång. Men det är dåligt med blad, och de som finns kommer längst ner. Blommar den ”ihjäl” sig tro? Något är inte riktigt, tycker jag. Vad tror du? /Ann-Cathrine på Österlen

Svar:

Spontant skulle jag säga: Det är ju precis så här man vill att änglatrumpeterna ska se ut. Det vill säga: massor av blommor och inte så många blad. Det är inte ovanligt med 100-200 blommor på en enda stor planta! Många brukar också stamma upp änglatrumpeterna genom att ihärdigt plocka bort alla blad och mindre grenar nertill på stammen, under stället där stammen grenar sig i ett y. Så jag tror inte din planta håller på att blomma ihjäl sig. Men för att orka blomma hela sommaren krävs massor av vatten och näring. Jag brukar vattna mina med en svag dos flytande blomstergödning flera gånger i veckan, rent av dagligen under heta somrar. Om änglatrumpeter får för torrt i krukan kan blomknopparna falla av.

Fråga:

Jag satte ut två plantor med klockrankor på min soliga balkong i maj. Plantorna har växt som bara den, och täcker snart hela fasaden och balkongen. Otroligt! MEN de senaste veckorna har bladen ändrat färg från den friska gröna mot en mer rödlik ton inte helt olik stammens röda färg. Färgförändringen börjar längs bladkanterna och kryper sig in mot bladets mitt. Både nya blad och gamla blad verkar drabbas, är detta något normalt eller är plantorna angripna av något? Finns det något man kan göra? Ska jag klippa av alla fula blad? /Victor

Svar:

Klipp för allt i världen inte bort bladen när de ändrar färg. Färgförändringen är naturlig, även om den brukar komma lite senare på sommaren, och många skaffar klockrankor just för det tjusiga bladverkets skull. Det är nämligen inte helt lätt att få dem att blomma. För att lyckas ska man till att börja med så dem mycket tidigt eftersom de har en lång utvecklingstid från babyplanta till blommande klättrare. Om du har tur hinner dina plantor börja blomma innan frosten tar dem. I så fall kommer du att se att de stora, doftande blommorna först slår ut som grönvita och sedan övergår i violett när de åldras. (Det finns också en sort som heter ’Alba’ som hela tiden har ljust grönvita, näst intill vita, blommor.)

Klockranka, Cobaea scandens, kallas Cathedral Bells eller Cup and Saucer Vine i den engelskspråkiga världen, och det botaniska namnet syftar på jesuitprästen fader Cobo som upptäckte växten på 1600-talet. Den härstammar från Mexiko och Peru där det är en perenn klätterväxt som behåller sitt bladverk året om. I vår del av världen fungerar klockranka som en ettårig växt, men man kan lyckas övervintra den – exempelvis på en frostfri inglasad och mycket solig balkong.

Fråga:

Jag har, på balkongen, några olika storblommiga klematis. Bör jag ta bort det överblommade eller är det bättre att låta de, för övrigt ganska dekorativa, “fröknopparna” sitta kvar?  /K-G Ryrberg, Täby

Svar:

Du behöver inte alls klippa bort fröställningarna på dina klematisar. Hos vissa sorter utgör de silvergrå, håriga ”fröbollarna” till och med ett extra attraktionsvärde när blomningen är över, och även långt inpå vintern då de blir ännu vackrare av frostkristallerna.

Alla klematissorter överlever inte vintern i kruka, bara de härdigare. När dina plantor har blommat färdigt för sommaren ska de helst inte stå kvar utsatta för regn och rusk utan skyddas från väta. Antingen kan du vinterförvara dem i ett kallt förråd, gärna mörkt eftersom de ändå tappar bladen på vintern. Ska de stå kvar på balkongen bör du skjuta in krukorna mot husväggen och gärna ställa ner dem i en kartong på några tegelstenar, rejäla krukfat eller en frigolitskiva som isolerar mot kyla underifrån. Därefter knölar du ner tidningspapper, wellpapp, bubbelplast eller textilier som isoleringsmaterial. Täck sedan kartongen ordentligt så att inte regn och snö kommer in, men lämna ett litet luftinsläpp så att inte plantorna möglar.

Om dina klematisar överlever balkongvintern är det sedan dags att väcka dem i april och börja vattna försiktigt. Plantera också om dem i ny jord, men ställ inte ut dem för tidigt i den starka vårsolen. För att beskriva hur de ska beskäras måste man först veta vilken grupp klematisarna tillhör – blommar de på försommaren på gamla rankor, blommar de enbart på årsskotten eller både och?

Räkna dock inte med att dina klematisar överlever många år på det här viset.

Fråga:

Vi bor vid havet i Halmstad och planterade en idegranshäck för cirka åtta år sedan. Den har äntligen etablerat sig och blivit tät och fin och är nu ca 60 cm hög. Vi planerar nu att göra om vår trädgård helt och hållet och en åtgärd är att flytta häcken till en annan plats. Tål idegranshäcken en flytt och hur gör vi i så fall? Vår eller höstflytt? Har du några rekommendationer eller andra råd? /Ylwa i Halmstad

Svar:

Idegranar tål att grävas upp och flyttas. De hör rent av till de mest lättflyttade barrväxterna. Allra säkrast är det att göra det på våren, i april-maj. Men i er växtzon (1) klarar de också av att flyttas på hösten, dock helst inte senare än mitten av september. Om det inte är för torrt kan ni börja flytta dem redan i mitten av augusti, då hinner rötterna acklimatisera sig på den nya växtplatsen i god tid före vintern. Försök att gräva upp dem med så stor jordklump som möjligt, och inte förrän den nya växtplatsen är uppgrävd och jorden preparerad för dem.

Era häckplantor är ju gamla och väletablerade, men små idegransplantor som inte har utvecklade rotsystem mår däremot definitivt bäst av att flyttas på våren. De kan annars duka under på vintern om det blir djup tjäle.

Fråga:

På många ställen utmed vägarna, både större motorvägar och mindre vägar på landsbygden, ser man så här års stora bestånd av vanlig, blåblommande lupin. Jag vill gärna ha ett sådant bestånd i trädgården. Men jag har hört varningar för detta, av personer som anser att lupinen är ett svårbekämpat ogräs, som dessutom sprider sig kraftigt. Detta har jag svårt att tro, lupinens frön kan ju bara falla nedåt, möjligen sprätta lite åt sidan när frökapslarna spricker. Inte alls som t ex maskrosen, med sina flygande frön som vinden kan föra hundratals meter från växtplatsen. Är det i detta avseende, och med tanke på växtens härdighet, skillnad mellan den vanliga, vilda lupinen med blå blommor, och s k Russell-lupiner som finns i flera olika färger? Jag bor i Blekinge, växtzon 1 eller 2. /Göran Vesterlund

Svar:

Jag försäkrar dig, fröna kan både sprätta iväg och blåsa iväg, och successivt kan därför lupinbestånd ta sig fram över stora områden. Det stämmer således att det finns all anledning att varna för dem i en trädgård. Läste någonstans att själva namnet som ju härstammar ur latinets lupus, varg, skulle syfta på att lupiner förstör jordens bördighet på liknande sätt som vargar förstör tamboskap…

Lupiner är för all del vackra under den korta tid då de blommar, men de ser skräpiga ut ner de vissnar ner. (Dessutom luktar de ganska illa, vilket man upptäcker när man plockar in dem till vaser inomhus.) Inga andra växter klarar sig i längden i närheten av lupiner, de konkurrerar ut det mesta. Så man ska vara medveten om att lupinerna kan bita sig fast och sprida sig i trädgården till den grad att de kan ta över. Om man ändå vill ha lupiner bör man klippa bort alla fröställningar så snart de har blommat över. Om inte annat så av omtanke om grannarna. Dessutom är fröerna giftiga, vilket kan vara en annan orsak till att inte odla dem i sin trädgård.

Det är inga problem med härdigheten för russellhybrider, även kallade regnbågslupiner. Var bara medveten om att när de frösår sig får de nya plantorna inte samma färger som moderplantan. Färgnyanserna blir svagare – en röd lupin blir rosafärgad, en violett blir ljusare violett osv. För att få exakt samma blomfärg måste lupinen förökas vegetativt.

Fråga:

För tio år sedan planterade vi en ligusterhäck mot gatan. Halva häcken är mycket fin och har växt till sig bra. Den andra hälften är ful och vi undrar nu om vi kan ha fått olika sorters plantor eller om något har hänt med häcken? /Elisabeth Holmner

Svar:

Det är svårt att säga, men i första hand skulle jag misstänka att det nog kan vara bättre jord på det stället där ligusterplantorna ser ut att må bra. Pröva att gödsla de andra häckplantorna, med chrysan eller något annat ekologiskt gödselmedel.

Fråga:

Vi har några riddarsporrar i rabatten, över 20 år gamla. Nu har det blivit en annan blomma på en av växterna, endast en blomma, de andra är normala. Vi undrar vad som har hänt. /Eva-Britt o Lars Martinsson

Svar:

Det är förmodligen en fröplanta från de gamla riddarsporrarna som har börjat växa. När man sår riddarsporrar, eller när de självsår sig, blir de nya plantorna aldrig exakt likadana som moderplantan, utan avviker i både färger och utseende. För att få identiska plantor måste de förökas vegetativt, det vill säga genom delning eller med sticklingar. Men det kanske inte gör något om era riddarsporrar varierar lite i färg?

Fråga:

Sent förra hösten satte jag en måbärshäck, barrotade plantor. I våras klippte jag ner dem och sedan har de vuxit bra om än lite ojämnt. Ska jag beskära dem en gång till nu i sommar för att få en riktigt jämn och tät häck eller ska jag vänta till våren? /Anna-Lena Hyllengren

Svar:

Du gjorde helt rätt när du klippte ner måbärshäcken på vårvintern. Måbär är en jättebra häck, men om den inte klipps varje år utan får växa helt fritt blir den oundvikligen gles nertill. Under uppbyggnadstiden då man vill forma en nyplanterad häck, eller om man behöver göra stora ingrepp i en äldre häck, bör man göra det tidig vår (mars). Många klipper också sina måbärshäckar två gånger per år, så visst kan du snygga till den en gång framåt sensommaren om det ser ut att behövas. Då kommer den att se prydlig ut ända fram till midsommar nästa år och du kan sedan övergå till att underhållsklippa häcken en gång per år (sommartid). Men se till att forma häcken så att den blir bredare nertill och smalnar av upptill. Det gör att solljuset når in även till de nedre delarna av bladverket.

Fråga:

Nu har jag vita plantor, som egentligen borde vara blå respektive rosa: Blåklockorna, som förmerar sig genom självsådd, är sedan två år uppblandade med lika höga vita klockor. Malvan, också självsådd, har nu två vackra stånd med vita blommor. Gissar att det rör sig om någon form av mutationer. Finns det chans att de är beständiga? Kommer de behålla den vita färgen om jag flyttar dem till annan plats? Och vad kan gälla för en ”normalrosa” malvaplanta som är onormalt hög, nästan en och en halv meter och väldigt omfångsrik? Den står inte på så lämplig plats längre men jag tar för givet att den kan flyttas. Goda vänner vill gärna ha delar av min kraftiga malvaplanta – kan det funka om jag delar rotknölarna i samband med att jag flyttar den. När görs det bäst – höst eller vår?

/Anna N.

Svar:

Det är inte konstigt att självsådda plantor avviker i färg, snarare regel än undantag när det handlar om hybrider, det vill säga framkorsade sorter. Enda sättet att förvissa sig om att man får identiska plantor är att föröka dem vegetativt. Med det menas att man antingen delar plantans rötter och planterar om dem så att de utvecklar nya småplantor. Eller att man tar sticklingar av moderplantan, och det kan man göra på flera olika sätt. Perenna malvor, vare sig det rör sig om rosenmalva som du verkar ha – eller myskmalva, kan man lätt gräva upp och dela. Det är till och med en god idé att förnya plantorna på det sättet med några års mellanrum. Du kan göra det  i höst eller vänta till vårkanten. Fördelen med vårplantering är att de nya små malvaplantorna då hinner rota sig ordentligt innan det blir vinter.

Fråga:

Har problem med ett cirka tolv år gammalt Herrpäronträd som inte har givit frukt de senaste åren. Varje år angrips bladen och får svarta prickar. Det verkar vara svamp, bladen skrumpnar och faller av. Sparsam blomning och enstaka missbildade kart som faller. Jag har försökt hålla rent från löv under trädet. Det har inte hjälpt. Hur kan man åtgärda problemet?

/Anders Andersson

Svar:

Det verkar som om ditt päronträd har angripits av gallkvalster. De första symptomen är att bladen får gulgröna, vårtliknande fläckar som senare mörknar och blir brunsvarta. De orsakas av mikroskopiskt små skadedjur som på hösten sedan kryper in i nyanlagda knoppar för att övervintra, vilket betyder att det kan vara svårt att bli av med dem. Om det rör sig om mindre angrepp brukar det räcka med att ta bort alla angripna blad så snart fläckarna börjar synas efter knoppsprickningen på försommaren. Du kanske till och med får ta bort hela grenar om det verkar som om angreppen är avgränsade på trädet. Men du kan också pröva att spruta päronträdet på våren med ett svavelpreparat (leta efter medel med kumulus i namnet) som du hittar i trädgårdsbutiker. Ett annat alternativ är biologisk bekämpning med rovkvalster som du kan beställa på nätet.

Fråga:

Hjälp, jag har fått in myror i mina olivträd. Kan jag hälla dit Myrr, eller?

/Göran A.

Svar:

Visst kan du vattna ner myrmedel i krukorna – och även under dem. Men var medveten om att det bara hjälper för stunden och myrorna som är vanedjur kommer snart att hitta tillbaka. Det brukar vara svårt att bli av med myror när de väl har tagit sig in i utomhuskrukorna. Speciellt en torr sommar som denna. Myror trivs däremot inte i fuktiga miljöer, så vattna ofta och rikligt runt krukorna (för du vill kanske inte dränka dina olivträd). Försök också att hitta myrsamhället och gräv bort det så fort som möjligt. Vattna rikligt på resterna av boet, gärna med kokhett vatten och upprepade gånger. Egentligen bör man alltid fodra krukor och odlingslådor som ska stå på marken med fiberduk, myggnät, ett gammalt gardintyg eller något liknande innan man lägger i jord och planterar. Det hindrar både myror och andra oönskade kryp från att ta sig in underifrån.

Fråga:

Jag har tagit flera grenar från en gammal järnek och vill att de ska slå rot. Men inget har hänt i nästan två månader. Jag har satt dem i en vas med massor utav vatten i tro att det ska utvecklas rötter utav något slag. Är det rätt? Hur ska jag göra? Det är från en gammal buske som nästan är 45 år.

/KM Nyström

Svar:

Det går att sticklingsföröka järnek, men jag skulle nog inte sätta dem i vatten och vänta på att de eventuellt utvecklar vattenrötter. Som du redan har märkt tar det evigheter och risken finns att sticklingen hinner dö innan den börjar rota sig. Sätt i stället sticklingar, gärna toppskott, direkt i såjord som är näringsfattig, sandblandad och porös. Ta först bort bladen nedtill på sticklingen och vattna krukan sedan lätt innan du trär över en plastpåse som ett miniväxthus (glöm inte att också klippa några lufthål). Där inne blir det då ett lagom fuktigt och varmt växtklimat vilket gynnar rotbildningen. Men det tar tid. Du får räkna med flera månader, kanske ända upp till ett år, innan du ser att järneken börjar växa och utveckla små blad. Då kan du plantera om sticklingarna i lite kraftigare jord, förslagsvis lika delar krukväxtjord och såjord, och fortsätta sköta om dem tills de växer sig ännu större.

Fråga:

Hjälp, jag har fått in myror i mina olivträd. Kan jag hälla dit Myrr, eller?

/Göran A.

Svar:

Visst kan du vattna ner myrmedel i krukorna och även under dem. Men var medveten om att det bara hjälper för stunden och myrorna som är vanedjur kommer snart att hitta tillbaka. Det brukar vara svårt att bli av med myror när de väl har tagit sig in i utomhuskrukorna. Speciellt en torr sommar som denna. Myror trivs däremot inte i fuktiga miljöer, så vattna ofta och rikligt runt krukorna (för du vill ju inte dränka dina olivträd). Försök också att hitta myrsamhället och gräv bort det så fort som möjligt. Vattna rikligt på resterna av boet, gärna med kokhett vatten och upprepade gånger.

Egentligen bör man alltid fodra krukor och odlingslådor som ska stå på marken med fiberduk, myggnät, ett gammalt gardintyg eller något liknande innan man lägger i jord och planterar. Det hindrar både myror och andra oönskade kryp från att ta sig in underifrån.