Fråga:

Läste ditt svar om citrusträd. Vi köpte ett i maj, och det ser ut att stortrivas där det står. En egen liten hörna med mycket sol ute på altanen. Fick rådet att låta det torka upp emellan vattningarna, och nu blommar det. Nya skott har hunnit bli ett par dm långa. Roligt! Är lite fundersam över hur vi gör till vintern. Vi har ett uterum, men det är inte vinterisolerat. Troligt är att vi kommer att köpa en frostvakt och ha där. Trädet får flytta in i uterummet så fort det börjar hota nattfrost. Men om det blir -10 grader ute så vet jag inte om vårt uterum kommer att räcka. Duger det att bädda om trädet då? Du skrev svalt och ljust, hur kallt är mkt svalt? Ner till nollan? Bor i Skåne så vi har ibland ingen snö alls på vintern, men ibland så slår vintern till rejält. Om inte uterummet räcker, så har jag bara garage och inomhus att välja på. Inomhus cirka 20 grader, garage lite svalare men också mörkare.

/Gunilla

Svar:

När det gäller Medelhavsväxter i allmänhet, olivträd och fikonträd i synnerhet men även citrusträd, så är svalt och ljust att föredra på vintern. Med svalt menas då 10-15 grader, till och med något lägre går bra för de två förstnämnda. Men citrusträd är aningen mer köldkänsliga. Visst kan de tåla några nätter med temperaturer strax över noll,  men absolut inte minusgrader. Om det är alternativet så är det bättre att övervintra trädet inomhus i rumstemperatur, men absolut inte i närheten av element. Blir det för torrt och varmt brukar citronträd nämligen angripas av spinn. Garagealternativet låter bättre. Under förutsättning att ni kan hänga upp en växthuslampa eller liknande som ger gott ersättningsljus under de långa och mörka vintermånaderna. Kom också ihåg att vattna citronträdet, men sparsamt, under vintern. Det är viktigt att rötterna inte torkar ut.

Citrus mår bäst i lite porösare jord än vanlig krukväxtjord som kan bli lite väl blöt. Man kan gärna blanda upp jorden med minimala lecakulor, sand eller perlite för att göra den mer genomsläpplig. Det finns också speciell citrusjord att köpa med rätt slags näringsinnehåll.

Fråga:

Har nyligen fått höra att saintpaulia ska vara allergiframkallande, stämmer det? Har ett barnbarn som är allergisk mot mycket, kan hon vara överkänslig även mot denna?

/Linnéa Hellblom

Svar:

Det stämmer att saintpaulia hör till de krukväxter som brukar vara besvärliga för allergiker. Det kanske inte är själva växten i sig som är allergiframkallande, snarare de ludna bladen som samlar på sig damm och allergen. Inomhusväxter brukar kunna förorsaka besvär hos känsliga personer på grund av doft, pollen, eller genom mögelbildning i blomjorden. Växter med släta blad samlar förstås mindre damm än växter med lurvig bladyta, och är lättare att rengöra. Man kan också minska risken för mögelbildning i blomkrukorna genom att byta blomjord ofta och täcka blomjorden med lecakulor. Bland de krukväxter som normalt inte vållar några besvär hos känsliga personer kan nämnas ampellilja, flitiga Lisa, hemtrevnad, hibiskus och rumsask.

Fråga:

Mina hortensiablommor blir efter ett tag gröna, främst de vita. De är inte vissna utan tycks vara välmående. Vad kan det bero på? Vad göres – förebyggande eller “botande”?

/Anita Fischer

Svar:

Blommorna på en hortensiaplanta ändrar färg när de åldras, och de brukar bli lite grönaktiga innan de börjar vissna. Men alla hortensior är också känsliga för pH-värdet i jorden. En neutral jord eller svagt sur jord är bästa utgångsläget för att dina hortensior ska behålla sin blomfärg. Blå hortensior behöver däremot ett lågt pH, högre surhetsgrad i jorden, för att behålla den blå färgen.

Fråga:

Mina rosor, som såg så fina ut i början av sommaren, verkar nu ha tappat livslusten. Rosorna är cirka sju år gamla och står i mycket sol på Österlen, i huvudsakligen sandjord. De få rosenknoppar som dyker upp blir ofta bruna och fula och orkar inte slå ut. Det gäller båda klätterrosor och buskrosor. Vad kan jag göra? Kan jag klippa ned dem hårt nästa vår?

/MJA

Svar:

Det första jag skulle göra är att plantera om rosorna i mustigare jord än er sandjord. Mycket få rosor trivs och blommar i sandjord. De föredrar mullrik, lerhaltig och näringsrik jord. Gör det nu till hösten när rosorna är i vila, men i god tid innan tjälen slår till. Rosor som höstplanteras får ett bra växtförsprång framför vårplanterade rosor. Idealiskt skulle rosornas rötter kapas av med en spade i en cirkel på ca 30-40 cm runt plantan någon månad före omplanteringen. Det gör att nya rötter hinner växa ut och att rosen får bättre förutsättning att klara en flytt. (Ett alternativ är att göra denna rotbeskärning på hösten och sedan vänta till våren med att gräva upp och flytta plantorna.)

Jag skulle också beskära rosorna ganska rejält innan de flyttas, och även ta bort eventuella blad och knoppar som sitter kvar. Sedan gör du den stora årliga beskärningen på våren, ungefär när björkarnas löv är musöronstora.

Gräv en cirka 50x50x50 cm stor planteringsgrop för varje rosplanta. Se till att ympstället hamnar minst tio cm under jord, annars kan rosen frysa bort under vintern. Eftersom ni har sandjord kan du räkna med att rosorna automatiskt får en bra dränering. Räkna med en säck rosjord per planta. Fyll först halva innehållet i gropen och forma till en liten kulle. Placera rosen på kullen och sprid ut rötterna nedåt. Strö över en näve benmjöl, fyll igen gropen med resten av jorden och vattna. Stampa till rejält på jorden så att det inte bildas några luftbubblor nere vid rötterna, men låt det översta jordlagret ligga lite luftigt.

Längre fram, när tjälen har börjat gå ner i jorden, är det dags att kupa rosorna, det vill säga skydda dem mot stark kyla. Bäst är att lägga på kompost eller ny rosjord ett par decimeter, eller så mycket som möjligt kring roshalsen. På klätterrosor är det extra viktigt att kupa väl, så att plantan överlever även om grenverket skulle frysa ihjäl.

Glöm sedan inte att gödsla rosorna på våren. Rosor är jättehungriga och kogödsel på hösten eller tidigt på våren är bara förrätten på deras sommarmeny. Fortsätt att gödsla med andra medel – rosengödsel, benmjöl, chrysan, algomin eller annat. Men ge ingen kväverik gödsel efter början av juli. Därefter börjar rosorna förbereda sig inför vintervilan och ska helst inte fortsätta stimuleras att spruta fram nya skott som inte hinner förvedas innan vinterkylan slår till. Om du vill kan du då i stället ge dem lite höstgödsel, PK-gödsel som främst innehåller fosfor och kalium. Och för dig som har sandjord är det extra viktigt att tillföra mycket mull till rosorna. Kompostjord och kogödsel rekommenderas varje vår!

Fråga:

Hela sommaren har vi haft oönskade besök av okänd katt eller kanske flera katter i trädgården. Vi är förstås livrädda för att få in dem i huset när alla dörrar står öppna. Känner du till något som kan avskräcka katter? /Anita och Bengt

Svar:

Det finns massor av knep som rekommenderas av härdade trädgårdsägare: citronskal, vitlöksklyftor, lavendel och rosmarin, kaffesump och krossade malkulor hör till de vanligaste. Ännu bättre är nog att ta till gamla kryddburkar av olika slag. Krydda rabatterna med vitpeppar, svartpeppar, kajennpeppar eller liknande i stället för att kasta bort burken. Det kan räcka, åtminstone om det inte börjar regna på en gång. Katter har minne, och i bästa fall kommer de att hålla sig undan i fortsättningen.

Det finns också en skojig afrikansk örtväxt som kan hjälpa. Kattskräck brukar den kallas, Plectranthus caninus eller Coleus canina. I England säljs den under namnet Piss-off plant som i klartext säger vad det handlar om. Bladen har en ovanligt kvalmig, nästan skunkliknande doft som lär fungera avskräckande på både katter, hundar och andra smådjur. Tack och lov känns doften för oss människor bara när vi rör vid bladen (som också kan orsaka lättare hudirritationer). Växten är lättodlad i ett soligt läge och kan övervintras ljust och svalt inomhus utom räckhåll för frost.

Fråga:

Jag har som många andra lite problem med årets plommonskörd. Nästan alla plommon har larver i sig, gulbeigefärgade. Väldigt obehagligt, och då jag inte alltid kollat upp vad jag ätit så är jag rädd att jag också råkat trycka i mig en sådan rackare. Hur ska jag göra för att förebygga ”larveriet” och är det farligt att ha förtärt en larv?/Sakib

Svar:

Det verkar vara plommonstekel som är problemet, inte helt ovanligt i år som du mycket riktigt påpekar. Larverna är inte farliga att äta. Däremot är de svåra att bli av med. De lägger ägg på karten och kryper sedan in och äter i kärnhuset. Den fjärilsliknande larven är benvit med gulbrunt huvud, och eftersom de är inne i plommonen kommer man inte åt att bekämpa dem. Det finns dock ett bra knep för att undvika nya angrepp nästa år. Börja med att samla in alla angripna plommon nu i augusti. Lägg sedan ut en presenning, ett gammalt lakan eller en stor bit markväv på marken runt plommonträdet. Då kan inte plommonstekeln fira ner sig i marken och krypa ner i jorden för att förpuppa sig och komma igen nästa sommar. På det sättet undviker man att få samma problem år efter år efter år.

Fråga:

Jag har tyvärr varken trädgård eller odlingslott men beslöt ändå att prova odla potatis i hink på min balkong. Läste allt jag kunde hitta om ämnet på internet. Införskaffade hinkar, jord och sättpotatis av sorten Toluca som ska vara ekologisk. Förgrodde i fönsterkarmen och satte efter några veckor ned dem i hinkarna. De sköt iväg som raketer med en gång. Efter en vecka var de tio cm höga. Jag har fyllt på med jord allt eftersom de har växt. De står på en solig balkong. De verkar trivas för de växte explosionsartat. Nu är de 1,60 höga – inte klokt! Och ingen blomning syns till än. Jag har inte gödslat. Bara använt vanlig planteringsjord. Frågan är om det blir något av dessa monsterpotatisar? /Helena Sjölander

Svar:

Förmodligen inte, det blir nog bara blast. Eller möjligen pyttesmå potatisar. Det är helt enkelt för mycket näring i jorden. Den planteringsjord som du har använt är färdiggödslad för att passa andra, mer näringskrävande växter. Potatis vill växa i mager jord med mycket sand. Man ska aldrig någonsin gödsla potatis; om det alls blir några blir de inte goda. Nästa år kan du blanda i 50 procent ren sand i blomjorden eller köpa mager såjord om du vill odla potatis på balkongen igen.

Fråga:

Jag har en fråga om mitt plommonträd. Det ser i år ut att få en himla massa plommon. Jag har förstått att man kan gallra karten som nu hänger som druvklasar i trädet. Hur mycket ska man gallra och är rätta tiden nu? Karten är ungefär vindruvsstora eller lite mer och jag hört att man kan gallra ganska hårt (50 procent eller mer?). /Jan I. Lindberg

Svar:

Du bör gallra bland plommonkarten så att det blir ungefär två fingrars mellanrum mellan varje kart. Idealiskt skulle detta ha gjorts lite tidigare än i slutet av augusti, för några veckor sedan. Då hade det inte tagit onödigt mycket växtkraft från trädet och de plommon som suttit kvar hade svällt och blivit större. Men det är inte för sent än att gallra. Det som kan hända är att plommonen blir några veckor efter i mognaden.

Fråga:

Vi köpte en buddleja i maj och planterade den i kruka på uteplatsen. Den växte bra, men i juni fick en del blad som stora oljefläckar, 2-4 mm, på baksidan. Inga synliga löss, men små rostfärgade prickar utefter nerven på baksidan. Vi plockade bort angripna blad, sprejade med såplösning och stack ner bekämpningspinnar. Plantan tog sig och började blomma för ett par veckor sedan.
 Nu har nästan alla blad rostfläckar. Många krullar sig och lossnar. Även grenarna är missfärgade och i klykorna finns spinn.
Vad kan det vara och finns det något att göra?
 /Karin Larsson

Svar:

Rostfläckarna tyder snarare på en svampinfektion. I så fall hjälper inte såpvatten och bekämpningspinnar. Sådant fungerar bara mot insekter. Det finns annan ammunition att ta till mot svampsjukdomar. Enklast och billigast för er är nog att spraya med en hemblandad lösning med konserveringsmedlet Atamon. Ta två msk till tio liter vatten. Om buddlejan dessutom har fått angrepp av spinn när plantan redan var försvagad kan det bli aktuellt att spraya med Provado och/eller sätta ner bekämpningspinnar igen.

Fråga:

Vi har en liten ö utanför vårt landställe som vi varje år måste kämpa med för att inte sly (sälg och vass och alla sorters ogräs) ska växa sig jättehögt och skapa en grön vägg som skymmer utsikten. Vi söker med ljus och lykta efter en marktäckare som vi kan odla på ön efter att vi röjt och kvävt all annan växtlighet så bara jord kvarstår, alternativt att växten gör det jobbet åt oss (dödar allt annat alltså). Vi vill hitta en växt utan taggar som är max 40 cm hög, som gillar att breda ut sig och kväva allt annat levande, gärna vass och trädskott med. Växten bör vara en perenn och får inte föröka sig genom frön då vi inte vill att den ska ha chans att sprida sig utan för ön till vår tomt som ligger tio meter bort avskiljt av en kanal. Marken består av gammal dybotten (muddringsmassa som legat i 40 år). /Calle H

Svar:

Den växten är det många som har letat efter med ljus och lykta hela livet. Men det finns ingen sådan växt. Det är utsiktslöst att konkurrera med vass, den tar sig igenom allt. Det går att temporärt ta kål på vass med ogräsmedlet Roundup på våren, i maj när vassen har börjat växa. Spraya eller pensla, det medlet dödar det mesta. Men frågan är vad ni skulle plantera i stället. Det finns ingen marktäckare som klarar det läget eftersom vassen sakta men säkert kommer att börja växa upp igen. Och då kan ni ju svårligen ta till Roundup igen för då dödar ni ju också det ni har planterat. Gräs kommer säkert att börja växa när ni blivit av med vassen. Ni kanske kan nöja er med det?

Fråga:

Jag har en 6-7 år gammal konvaljbuske som fick ganska mycket stryk under vintern/våren 2013. Flera grenar vissnade helt och dog. Nu planerar jag att flytta busken till en skuggigare plats i trädgården. Ska jag klippa ner busken helt vid en flytt och när är det bästa tiden att flytta den?

/Bengt Carlsson

Svar:

Det var många växter som led under den ovanligt kalla vårvintern. Men vänta till våren med att flytta konvaljbusken. April är bästa tiden, och du kan klippa ner den helt. Halvskugga är idealiskt läge. Tänk bara på att konvaljbuskar är surjordsväxter och följaktligen ska ha jord med lågt pH-värde.

Fråga:

Har ett syrenträd, inköpt hösten 2012. Det blommade fint i våras. Hur ska jag göra med stödpinnen. Ska den tas bort eller hur länge skall jag ha den kvar. /Elinor

Svar:

Det skadar inte om du låter stödpinnen vara kvar ett år till. På det sättet får du ett rakt litet syrenträd.

Fråga:

Jag beskar min syrenhortensia i vanlig ordning i början av april i år (dock inte så kraftig beskärning i år) men sedan kom den inte riktigt igen. De nya skotten blev korta och klena och en del blad har gulnat. Till saken hör att jag hade en invasion av sork i min trädgård i vintras och det fanns gångar mycket nära syrenhortensians stam så jag var rädd för att den blivit angripen i rötterna. Normalt blir min syrenhortensia nästan två meter hög och blommar rikligt men i år är den bara drygt en meter och har fått små blomknoppar men ser så tärd ut! Den är cirka 15 år gammal, min trädgård ligger i zon 3. Vad har jag gjort för fel? Är min teori om sorken felaktig? Vad kan jag göra för att rädda min syrenhortensia?

/Gunilla Bergendal

Svar:

Det är säkert som du misstänker, att sorkar har mumsat på rötterna. Och då är det svårt att göra något. Är plantans rötter uppätna får du nog räkna bort den. Och även om rötterna bara är skadade kommer det att ta tid innan syrenhortensian återhämtar sig. Det kanske är läge att plantera en ny? Under alla omständigheter bör du göra allt för att skrämma bort sorkarna. Investera i några sorkskrämmor, en sorts stavar med batterier som står och skakar. Plantera också alliumlökar nu i höst runtom syrenhortensian. De brukar kunna fungera avskräckande på sorkarna och är dessutom mycket vackra när de blommar på försommaren.

Fråga:

Jag har några frågor om japansk azalea: Kan den planteras i kruka för en balkong och i så fall hur stor kruka, och med vilken jord? Kan den vinterförvaras inomhus? /Christian Andersson

Svar:

Visst kan du plantera en japansk azalea i kruka och vinterförvara den frostfritt och svalt. Om den står i 1-10 plusgrader liknar det en japansk vinter. Dessa azaleor är vintergröna så det skadar inte om den får en ljus förvaringsplats. Det är ju en surjordsväxt så du bör plantera den i rododendronjord, och du kan sedan plantera om den i större och större krukor efterhand som den växer. Men frågan är om det är värt besväret. En japansk azalea blommar väldigt kort tid, knappt mer än en vecka, så du kan fundera på om du verkligen vill ha allt besvär med en sådan på balkongen.

Fråga:

Vi är nyblivna trädgårdsägare och undrar hur vi ska hantera våra idegransbuskar. De är halvstora, har aldrig beskurits och de har ett nästan krypande växtsätt, kanske för att de tyngs ner av snön på vintern. Vi vill gärna få dem att växa högt och tätt som insynsskydd, men hur gör vi? Ska vi stötta upp stammarna för att få dem att växa uppåt eller ska vi beskära dem för att försöka få grenar att växa uppåt istället? Eller är detta en krypande variant av idegran som är omöjlig att göra häck av? /Anneli Albertsson

Svar:

Idegranar är normalt väldigt stabila och tål snö bra, så det är nog inte snö som orsakat detta. Däremot finns det både krypande och bredväxande varianter av idegran, liksom även lägre mattbildande sorter som bara blir 50-100 cm höga. Om era idegranar är låga och breda kan det vara troligt att ni har en sådan sort. Vill ni ha en häck som ger bra insynsskydd så får ni nog ta bort de gamla idegranarna och plantera nya. I så fall ska ni helst välja sorten ’Adams’, den bästa för häckar i Sverige. De har en mittgående stam och vågräta sidogrenar som gör att det blir ett perfekt resultat när man klipper häcken. ’Adams’ växer dessutom snabbare än många andra sorter.

Fråga:

Vi bor i Sollentuna och har en tujahäck (Brabant) som dör, planta för planta. Den har stått i tio år och är 3,5-4 m hög, fin och grön. Vi köpte huset i maj förra året, och redan förra sommaren så dog de tre yttersta på ena kanten. Nu har också en fjärde dött, en planta in från de andra döda. Den döende delen av häcken får ca två timmar sol på förmiddagen, lite på topparna under resten av dagen. En annan del av häcken står helt i skugga och en i mer sol, dessa delar mår bra. Vi har vattnat under höst, vår och sommar. I veckan var förra ägaren över och tittade på den, och kunde bara inte förstå varför häcken dör. Har du någon aning? /Erika

Svar:

Sol eller skugga spelar nog ingen större roll för en tujahäck. Däremot kan stora träd i närheten vara problemet. Om det finns en lönn, en björk eller ett annat lövträd som växer nära de tujaplantor som har dött så är nog det svaret. Dessa träd konkurrerar helt enkelt ut andra växter i närheten. Men det kan också vara för fuktigt på just det stället i häcken. Det är svårt att veta orsaken utan att se platsen. Ungefär som att ringa till doktorn med magont… Jag föreslår att ni tar dit en trädgårdsmästare som får titta närmare på växtplatsen och föreslå tänkbara lösningar på problemet.

Fråga:

Vilken årstid är det bäst att beskära vår ormhassel? /R. Lindquist

Svar:

Beskär eller snarare: gallra busken på vårvintern, innan den börjar vakna till liv. Oftast är det dock bäst att inte alls beskära ormhassel. Med ett undantag förstås: om den skjuter raka grenar ska de kapas. Numera finns det rotäkta ormhassel men äldre exemplar brukar vara ympade på vanlig hassel och om man inte oförtrutet skär bort de raka rotskotten riskerar man att så småningom få en vanlig hassel och ingen krokig ormhassel.

Fråga:

2009 planterade jag två Flammentanz klätterrosor i var sin trälåda på vår altan. De blommar intensivt i början av sommaren och en andra gång i augusti-september. Men för några år sedan drabbades rosorna av svartfläcksjuka efter första blomningen. Jag tar bort varje angripet blad och lägger bladen i en plastpåse som sedan läggs i hushållssoporna. Jag har rosor (Peace och Karen Blixen) i andra lådor på altanen men de får inte svartfläckssjukan. Vad kan jag göra? /Marianne Soop

Svar:

Vilken otur du har. Den röda klätterrosen Flammentanz brukar ju bara sällan angripas av svampsjukdomar. Men om rosorna står väldigt vindskyddat på altanen och det blir hög luftfuktighet omkring dem kan det förstås hända. Höststädningen är nu jätteviktig. Ta bort vartenda blad på rosorna när de ska gå ner i vila inför vintern. Klipp också bort alla blomställningar och kapa av långa grenar om de har svarta fläckar. Se sedan till att det inte ligger några blad kvar ovanpå jorden i odlingslådan och böka runt lite med en handkratta kring rosorna. Då är risken mindre att smittan övervintrar i jorden. Vänta också med att kupa rosorna tills jordens ytlager har frusit till. Fuktig jord är ju bästa grogrunden för svampsjukdomar. Den här städinsatsen kan förhindra nya angrepp nästa sommar.

Det finns också några olika hemmasnickrade kurer mot svartfläcksjuka på rosor, bland dem en blandning av 5 dl vatten, 1 dl Atamon (konserveringsmedel för saft och sylt) och 1 dl såpa som sprutas på rosorna. Men du kan också välja att investera i ett biologiskt bekämpningsmedel baserat på Trichodermasvampar som hämmar de skadliga svartfläcksjukesvamparnas framfart. Det är ett pulver som blandas ut i vatten och sprayas på de angripna växtdelarna. Gör det nu i höst och upprepa sedan behandlingen till våren så har du i alla fall gjort vad du kan för att bädda för en ny och lyckligare rossommar!

Fråga:

På vårt sommarställe i Stockholms skärgård har vi en över 50-år gammal stor rhododendron, ca 3,5 x 3,5 meter. Den blommar fantastiskt varje år. Vi har också tagit skott ifrån den med gott resultat. Den står i norrläge intill en husvägg . Nu måste vi gräva upp runt grunden, vi har tänkt göra ett försök att flytta busken. Hur gör vi? /Inger N.

Svar:

Som ni kanske redan har märkt är det ganska lätt att flytta rododendron. De har ett förhållandevis litet rotsystem så även gamla och uppvuxna buskar kan grävas upp och planteras om. Bäst är att vänta med detta till våren, lämpligen i april. Men gör redan nu en rotbeskärning som kommer att underlätta flytten av den gamla busken. Stick med en spade av rötter runtom i periferin, där grenarna slutar ungefär. Då utvecklar er gamla rododendron nya rötter nu i höst som sedan lätt följer med när ni gräver upp busken.

Gräv först den nya planteringsgropen, och jordförbättra om det behövs. Jorden bör helst bestå av minst 50 procent naturell torvmull, grov och fibrig. Blanda också i sand (0/8 grus) plus lövkompost, lite barkmull och tallbarr. Jorden ska vara så porös jord att man lätt kan stoppa ner armen till armbågen i den. Tänk på att köpt rodondendronjord tenderar att bli lite väl kompakt.

Men eftersom det handlar om en rejäl buske, både stor och tung, behöver ni kanske anlita hjälp med själva upptagningen. Ni kanske ska hyra en frontlastare under en halvtimme från närmaste lastbilscentral när det är dags.

Fråga:

Har ett bigarråträd som en gång planterades mest för blomningens skull. Nu har det ränt i höjden och jag undrar om det går att såga av toppen.

/Kertu Kiidla

Svar:

Bigarråträd kan beskäras försiktigt på hösten, men någon hårdare beskärning som det du är inne på skulle jag inte rekommendera. Ofta dör hela den avskurna stammen och trädets form förstörs. Dessa träd ska bli stora och det allra bästa är att låta dem behålla sitt naturliga växtsätt.

Upplysningsvis kan jag tillägga att det numera finns bigarråträd som är förädlade på en svagväxande grundstam vilket gör att de träden blir småvuxna.