Fråga:

Nu har det grävts klart för brunn nr 2, så nu har vi massor med vatten… Men fy vilket fult brunnslock. Tacksam för förslag på växtlighet att dölja det plus det gamla intill. Hade tänkt mig en fin marktäckande växt på plätten runt brunnarna, plus en inte alltför hög växt som döljer desamma. Och den bör ju även dölja vintertid. Hjälp en gotlänning med sandig och förstås kalkrik jord med tallarna inpå knuten. Murgröna och syrenbuskar har vi i överflöd. /Mona i V-bo

Svar:

Jag tror det kan bli snyggt att förstärka formen av de cirkelrunda brunnslocken genom att plantera lågklippta häckar av samma sort runt de båda brunnarna. Naturligtvis skulle det bli snyggast med buxbom. Men på grund av ”buxbomssjukan”, den svampsjukdom som än så länge tycks vara obotlig, vågar jag inte rekommendera det. Två andra förslag på städsegröna häckar som ni kan formklippa är:

1. Idegran av sorten ’Green Mountain’ – den kan aldrig bli högre än cirka 75 cm. Sätt plantorna med 50 cm mellanrum.

2. Blå järnek – sorten ’Magical Little Rascal’ som är mörkgrön, småbladig och därför lämpar sig bra till formklippning. Samma plantavstånd.

Vill ni ha något friväxande föreslår jag bergbambu. Sorten ’Bimbo’ blir cirka en meter hög och är städsegrön. Plantavstånd: 1 meter. Undvik sorten Simba’ som är lite gulaktig i bladen och därför ser ut som om den konstant lider av näringsbrist. Tyvärr är det just den sorten som är vanligast i trädgårdsbutikerna. En högre och stiligare art är glansbambu som även den finns i olika sorter. De blir cirka tre meter höga och har eleganta mörka stammar och vackra blad.

Bredbladig kalmia är ett annat alternativ. Det finns flera sorter och alla har städsegröna läderartade blad och blommar i vitt och rött beroende på sort. Blomknopparna är nästan vackrare än de utslagna blommorna. Kalmia blir sällan högre än 75 cm och lämpligt plantavstånd är också 75 cm. Men de är surjordsväxter, och även om sandjord i sig brukar ha ett lågt pH-värde skulle jag blanda i rejält med grovfibrig naturell torvmull plus kogödsel i sanden där ni ska plantera.

Som marktäckare till bambun föreslår jag skuggröna, sorten ’Green Sheen’ som också har städsegröna blanka blad. Plantavstånd cirka 35 cm. Marktäckare till de övriga växterna kan vara blodnäva, antingen rosablommande eller vitblommande, med 35 cm plantavstånd. Blodnävor brukar trivas fint på torra och magra jordar.

Fråga:

Jag hade i många år en trädgård där det bland annat fanns massor av fina dagliljor i olika färger. Nu har jag flyttat till lägenhet och har bara en balkong, men den är ganska solig och jag undrar nu om jag kan ha några dagliljor i kruka på balkongen. /Ingegerd A.

Svar:

Det går alldeles utmärkt att plantera dagliljor på balkongen. Men välj då rejält stora krukor, lådor eller andra odlingskärl. Dagliljor får med tiden ett ordentligt rotsystem som kräver god plats. De gamla sorterna fungerade bäst i halvskugga men det finns en oändlig mängd nya hybrider som trivs bra i soligare lägen. Det lär finnas hela 72 000 registrerade sorter och man kan numera hitta dagliljor i nästan alla färgnyanser, utom rent blått. Plantera i gödslad urnjord, men var beredd på att du också får gödselvattna under sommaren eftersom jordens näring snabbt blir urlakad i krukor.

Fråga:

Vad kan jag ha för perenna växter tillsammans med julros? /Karin

Svar:

Julrosor är ju lundväxter och trivs bäst på ställen med kalkrik mulljord och vandrande skugga där solen sipprar igenom höga träd. Ett tips för att hålla dina julrosor friska och fina är att nu på våren klippa bort alla vissna blad och mylla ner lite kogödsel och/eller kompost och benmjöl omkring plantorna.

Julrosor blommar ju tidigt på våren och du kan till att börja med komplettera med andra vår- och försommarblommande lundväxter som treblad, lunddocka, gulsippa och några dvärgrams, Polygonatum hookerii, som bildar små rosalilablommande täta kuddar. Gullflocka, Hacquetia epipactis ’Thor’ – är en svensk förädling som är uppkallad efter mannen som odlade fram den: Thor Svantesson. Vackert brokbladigt bladverk och gula blommor på våren. Och glöm inte blåsippor, vårens vackraste blommor. De kan vara både blå, rosa, nästan röda och vita och finns med både enkla och fyllda blommor.

Plantera också flera olika bladväxter omkring julrosorna som ju själva också har ett fint bladverk när de har blommat över: Frilandsadiantum, Adiantum pedatum, och bergadiantum, Adiantum venusta, är ormbunkssläktingar med ett vackert och lite graciöst bladverk som håller sig ljusgrönt och fräscht hela sommaren långt efter att de flesta andra lundväxter har vissnat bort. Funkior är andra bra bladväxter för ditt läge. Finns i olika storlekar och en uppsjö av bladfärger. Något av det stiligaste man kan ha i ett skuggigt hörn av trädgården är funkior med grönvita blad, förslagsvis sorterna ’Francee’ och ’ Patriot’.

Växtsällskap med senare blomningstid kan vara:

Spetsmössa, Tiarella. Det finns olika arter och sorter som blommar på högsommaren i vitt och rosa.

Alunrot, Heuchera. Förekommer också i mängder av bladfärger. Den limegula sorten ’Lime Rickey’ blir nästan självlysande i skuggläge. ’Green Spice’ har gröna blad med mörkröda bladnerver. Små och ganska oansenliga blommor på skira blomställningar på högsommaren.

Klockvippor, Heucherella – en korsning mellan alunrot och spetsmössa. Sorten ’Solar Eclips’ har purpurfärgade blad med gröna kanter och ’Stoplight’ har gulgröna blad med röda bladnerver. Små vita blommor i juni-september.

Anemonsippa, Anemone ’Wild Swan’ – blommar hela sommaren med vita blommor som har duvblå utsida. En nyhet som väckte stor uppmärksamhet på Chelsea Flower Show för några år sedan.

Plantera också några höstcyklamen, Cyclamen hederifolium så får du söta rosa blommor i september-oktober när allt annat har blommat ut.

Fråga:

Vi har byggt en pergola i trä som går upp från parkeringen cirka fem meter till entrén och vid varje stolpe planterade vi i höstas olika sorters klematis. Svårt att säga om de har överlevt men vi har i alla fall inte klippt bort det vissna. Ska vi göra det nu på våren innan de börjar växa? /Lena W.

Svar:

Klematis beskärs lite olika, beroende på vilken sort det handlar om. Förhoppningsvis har ni sparat växtetiketterna så ni kan kolla vad de olika sorterna heter. Därefter kan ni lätt googla fram vilken beskärningsgrupp de tillhör. I princip brukar de delas in i tre olika beskärningsgrupper:

1. Tidigblommande klematis, det vill säga sorter som blommar före midsommar på den torra och till synes helt döda fjolårsveden. Hit hör många småblommiga klematis som Clematis alpina, C. sibirica och C. montana. Sådana ska man inte beskära hårt på våren eftersom man då klipper bort de skott som ska bära blommor på försommaren. Däremot kan det vara läge att putsa bort döda och torra delar och kanske gallra lite efter blomningen om klematisen har spritt ut sig för mycket på sin växtplats.

2. Storblommiga klematissorter som både blommar på fjolårsveden och på årsskotten, det vill säga de rankor som växer fram i år. De brukar blomma först på gammal ved i maj-juni, under förutsättning att grenarna har överlevt vintern. Och därefter blommar de flesta en gång till längre fram på sommaren. Den här typen beskärs bara lite lätt på försommaren efter den första blomningen. Om man skär ner den radikalt på våren blir det ingen försommarblomning alls och det är ju synd. De mår också bra av att få lite gödsel efter första blomningen. Vanliga sorter i den här gruppen är exempelvis ’The President’ och ’General Sikorski’ samt de välkända ”damerna” ’Madame Le Coultre’, ’Mrs Cholmondeley’ och ’Nelly Moser’.

3. Alla som börjar blomma efter midsommar hör till den tredje beskärningsgruppen. Hit hör bland andra den mycket vanliga storblommiga blåvioletta ’Jackmanii’ samt ’Cardinal Wyscynski’, ’Rouge Cardinal’ och ’Blue Angel’. Men även småblommiga viticellaklematisar som exempelvis ’Alba Luxurians’ och många andra. De här högsommarblommande klematisplantorna ska varje år beskäras ganska hårt (20-50 cm ovanför marken) eftersom de blommar på de rankor som växer fram under sommaren. Beskärningen kan göras antingen tidigt på våren eller efter blomningen på hösten, ungefär som perenner.

Den mycket vanliga vita småblommiga klematisen som i trädgårdsbutikerna brukar heta antingen ’Summer Snow’ eller ’Paul Farges’ är en kinesisk hybrid av skogsklematis, Clematis vitalba, och brukar normalt inte behöva beskäras. Men om man vill förnya den eller om den har spritt ut sig lite väl mycket kan man skära ner den rejält till ett par, tre decimeter över marken tidigt på våren. I så fall ska man dock inte räkna med någon blomning den sommaren.

Fråga:

Ställde in mina pelargoner från i fjol i vårt gästhus över vintern. Där kan vi skruva ner värmen så det blir ganska svalt. Men hur ska jag veta om de lever eller inte? De ser ganska torra ut, bara några få gröna små blad. /Kicki E.

Svar:

Om du inte alls har vattnat pelargonerna över vintern finns ju risken att de har torkat och dött. Men även om de ser stendöda nu ut kan det finnas liv i dem. Börja med att klippa ner dem till en knapp decimeter och vattna försiktigt. Vänta sedan ett par veckor och se vad som händer. Om du har tur blir det små gröna skott och då kan du ta bort all gammal jord och plantera om dem i ny krukväxtjord. Det finns speciell pelargonjord att köpa, men du kan också köpa minsta storlekens lecakulor och blanda i vanlig krukväxtjord för att göra den ännu mer porös. Vattna sedan försiktigt under våren men vänta med ge pelargonerna flytande näring tills de har börjat växa ordentligt. Vill man ha blommande pelargoner till sommaren ska de gärna vara lite svältfödda. Det viktigaste nu är att de får ordentligt med ljus under den här perioden då de ska växa till sig.

Fråga:

Hur sprider sig krokus? Frön bildas ju inte. Vem ”bär omkring” lökarna 5-6 m från planteringsstället? Kan du förklara detta?

/Gunilla Skerfe

Svar:

Det stämmer inte riktigt att krokus inte bildar frön. Många moderna framkorsade krokushybrider är visserligen sterila, det vill säga de får inga grobara fröer. Men rena arter och vissa sorter frösår sig, en del riktigt flitigt. Och självklart kan fröerna spridas med vinden. Dessutom förökar krokus sig med sidoknölar. Det är ju så att krokusknölen är ettårig och dör när den har blommat. Men då har den oftast hunnit producera en eller flera sidoknölar som sedan växer upp till nya krokusar. Gamla krokusbestånd kan därför grävas upp och delas när bladen har vissnat. För att få så många nya krokusar som möjligt ska man helst gräva ner dem cirka en decimeter djupt på en bra dränerad växtplats som får mycket sol och värme på sommaren.

Fråga:

Jag har ett olivträd som verkar ha klarat vintern bra, för andra gången faktiskt. Nu har grenarna blivit lite väl långa och jag skulle vilja klippa av en del. Frågan är om jag då också kan spara en del av klippet och göra sticklingar som jag brukar göra med mina pelargoner.

/Gugge Andersson

Svar:

Idén är god men det är mycket svårt att få sticklingar av olivträd att rota sig. Om det alls lyckas så får du räkna med att det kan ta flera månader innan de börjar skjuta små skott. Gör ett försök i alla fall! Ta då toppsticklingar och sätt ner dem i såjord. Blanda gärna ner finkrossade äggskal för att få ett litet kalktillskott till jorden. Skapa sedan ett växthusklimat för sticklingarna genom att trä en plastpåse på krukan. Klipp några lufthål och håll krukjorden fuktig men inte blöt. Den höga luftfuktigheten hjälper sticklingarna att rota sig. Ställ krukan i ett ljust fönster, glöm inte att vattna då och då och beväpna dig med en god portion tålamod.

Fråga:

Undrar om du skulle kunna hjälpa oss med ansvar för sommargrönskan på vår innegård i Stockholm. Vi har i vår bostadsförening en plattsatt innegård, där vi på sommarhalvåret försöker få det vackert i urnor, krukor och lådor. Det stora problemet är vattningen under semestertid. Skulle du kunna ge oss tips på vackra och tåliga växter, som trots liten eller ojämn tillsyn ändå skulle kunna få vår gård att prunka? /Ingrid Johnson

Svar:

Det absolut viktigaste är att ni väljer rejält stora planteringskärl – krukor, lådor, korgar etc. Då torkar inte jorden upp lika snabbt. Men nog tror jag att ni behöver göra ett vaktschema för vattningen under semestertid. Annars får ni sikta in er på kaktusar och suckulenter och det kanske inte är vad ni ser framför er som gårdsutsmyckning. Glöm inte heller att gödselvattna under hela sommaren.

Här är några förslag till blomkompositioner.

Ettåriga:

Vit rosenskära tillsammans med fjädergräs.

Jätteverbena tillsammans med sommarljus. (Men betänk att jätteverbena fröar av sig otroligt mycket så ni kommer att få massor av småplantor i plattfogarna. De är dock lätta att dra upp.)

Vit paradisblomster med doftande narcisstobak i mitten och vit zinnia och vit sommarmalva runtom.

Femtunga tillsammans med silvereternell.

Rabatteternellen ’Limelight’ och blåsalvia.

Till skuggsidan: Vita Flitiga Lisa eller Lyckliga Lotta med kantväxterna snöflinga och silvergirlang.

Perenner:

Kärleksört och silverhavre samt lökar av tidlösa som blommar vid samma tid som kärleksörten.

Rödbladig kärleksört tillsammans med gulbladigt bunkestarr (Carex elata ’Aurea’) och metallblå japansk ostronört.

Kransveronika (den rena arten Veronicastrum virginicum) med grönbladigt hakonegräs.

Jättetåtel tillsammans med vinröd blodtopp.

Vill ni komplettera med några små prydnadsträd kan ni titta närmare på:

Klotnäverlönn ­– ett litet träd med klotrund krona utan beskärning.

Silverbuske av sorten ’Quicksilver’ – blir med åren ett litet flerstammigt träd med glittrande silverfärgat bladverk.

Gullkaragan – ett finbladigt litet träd (max 1,5 meter) som får guldgula blommor i juni. Gör gärna en underplantering med gulbladigt penningblad.

Dvärgsyren – ett litet träd med rundad krona och ljuvligt lilablå doftande blommor som slår ut efter de vanliga bondsyrenerna.

Fråga:

Första gången jag frågar dig, men nu behöver jag råd! Har en stor Afrikas lilja (Agapanthus) som jag nu måste dela. Hur och när lämpligast gör jag det? Den har stått i vårt garage över vintern och börjar nu vakna till liv. Tänkte redan förra året dela den men tvekade. Nu hoppas jag det skall bli av. /Els-Marie Åberg

Svar:

Det är bra att du väntade med att dela din agapanthus. Av någon anledning blommar de bättre om de står lite trångt i krukan så man bör inte dela dem varje år utan vart tredje eller vart fjärde år. Men om det nu är dags så kan du bara lyfta upp rotklumpen ur krukan och borsta bort jorden för att bättre kunna se själva rotknölarna. Du kan också behöva skölja av dem med vatten för att se dem bättre. Separera sedan klumpen med händerna i två, tre eller fyra delar beroende på hur stor din agapanthus är. Går det inte med handkraft får du ta till en såg eller kniv eller till och med en yxa! Ta sedan bort de rotknölar som ser ruttna ut. Låt rotpaketen torka upp lite under ett par dagar på ett svalt ställe. Plantera om dem i ny krukväxtjord på samma djup som tidigare, fyll på med jord och vattna lätt. Det går också bra att dela agapanthus på hösten, efter blomningen, och sedan ta in de nya plantorna för frostfri vinterförvaring som vanligt.

Fråga:

Har en rosenrabatt som ser lite gles ut, delvis på grund av att några rosor har strukit med under vintern. Vill plantera in några andra växter för att få den lite fylligare. Vilka perenner passar bra med rosor? /Christina på Österlen

Svar:

Det finns hur många perenner som helst att plantera med rosor. En lite mindre vanlig som verkligen fungerar fint i zon 1 är Perovskia ’Blue Spire’. Den har silvergrå små blad och blommar med doftande ljust blåvioletta blommor exakt under många rosors blomningstid (juli-augusti). Det framgår inte vilken färg dina rosor har, men om de är vita eller rosa blir perovskia ett mycket vackert sällskap. Det är en så kallad halvbuske som man beskär i början av maj samtidigt med rosorna. En stilig lökväxt som också blommar på högsommaren i juni-juli är klotlök, Allium sphaerocephalon. Blombollarna är rödvioletta och den blir 60-70 cm hög, ungefär som perovskian.

Till gula, aprikosfärgade och även röda rosor tycker jag det är stiligast med vitblommande växtsällskap. En vacker växt är den nya ”anemonsippan” ’Wild Swan’ som blommar hela sommaren ända till senhösten med vita blommor. Kronbladen är vita men svagt blåfärgade på utsidan och den har ett vävande växtsätt, det vill säga den slingrar sig emellan andra växter och fyller ut bra i en rabatt. Själv har jag en annan vävarväxt – vitpytta, Alchemilla ptarmica var. multiplex ’The Pearl’, bland mina aprikosfärgade Austinrosor. Den blommar med små kritvita fyllda blommor i stora skyar hela långa sommaren och är även jättetrevlig att ta in som snittblomma. Och när man har klippt bort blommorna kommer vitpyttan igen med en ny blomning. Men du ska vara medveten om att den sprider sig ordentligt med utlöpare i rabatten.

Du kan förstås också välja en trädgårdsnäva, och då finns det ingen bättre än ’Rozanne’ som ju valdes till Århundradets växt på Chelsea Flower Show förra året. Den har söta blå blommor med ett vitt öga och blommar oavbrutet hela sommaren och långt in på hösten. Härom året blommade den på julafton hemma hos oss!

En annan vanlig sällskapsväxt till rosor är förstås jättedaggkåpa, Alchemilla mollis, som blommar med stora skyar av limegula, pyttesmå blommor. Men väljer du den bör du komma ihåg att putsa bort blommorna innan den hinner fröså sig. Dessutom ser de vissnade blomstänglarna lite tråkiga ut på sensommaren.

Fråga:

Jag tänker plantera några syrenbuskar och ett bigarråträd på en ö i Stockholms skärgård. Det är fortfarande rejält blött i marken och visserligen tidig vår men ändock rimligen kallt i marken. Kort sagt: Är det för tidigt att plantera redan denna helg? /Carl B Hamilton

Svar:

Nej då, det är inte alls för tidigt att plantera syrenbuskar och träd nu. Alla krukodlade växter kan planteras under vår-sommar-höst. Egentligen så snart tjälen har gått ur jorden och det går att få ner en spade i marken. Se bara till att de får vatten, ordentligt med vatten, efter planteringen och även längre fram på våren och sommaren. 10-20 liter vatten per planta kan behövas, beroende på storlek. Ja, ända fram till höstregnen kan syrenerna och trädet behöva stödvattnas. Du behöver däremot inte gödsla nu, en nyplanterad växt är bara törstig, inte hungrig. Blir det väldigt soligt kan de nyplanterade också må bra av att skuggas med fiberduk eller liknande. Du kanske också behöver sätta upp ett gnagskydd, om ni har rådjur, harar och andra gnagare på din ö.

Fråga:

Vi planterade ett äppelträd för fyra år sedan och ska nu flytta. Vi vill flytta med oss trädet. Kan vi flytta det i maj? När är bäst tid? /Malin

Svar:

Oj, kan ni få lov att plantera det redan nu i april vore det bäst. Man bör alltid gräva upp och flytta ett träd under den tid när det befinner sig i vila och innan de har börjat grönska. Den här gångna milda vintern har man kunnat flytta träd hela vintern igenom. Men i maj har äppelträdet börjat slå ut och det är alltid riskabelt att flytta träd som har blad. Det kan gå, men det är betydligt sämre chans att trädet klarar sig. Om ni inte får tillgång till den nya trädgården redan i maj kanske det är möjligt att vänta till senhösten, i mitten av oktober och framåt?

Fråga:

Har sett att mina kejsarkronor har blivit jättekala nedtill på stänglarna och de blad som är kvar har massor av små hål. Vad kan ha hänt? Vi brukar ha problem med liljebaggarna på våra liljor men de kommer ju mycket senare. /Anna i Trelleborg

Svar:

Det är tidigt för liljebaggarna att vara i farten redan i början av april, men å andra sidan har ju den gångna vintern varit extremt mild. De brukar lägga ägg och kalasa på både liljor och fritillarior som kejsarkronor och kungsängsliljor. Så det är bara bra att sätta in moteld mot baggarna redan nu när de är nymornade och innan de har hunnit föröka sig.

Det här är en enormt glupsk knallröd skalbagge som lätt kan äta upp alla blad på en blomstängel under en enda dag. De förökar sig också som galningar, särskilt på försommaren då man oftast ser dem två och två. Både larver och baggar äter av bladen, så man vill verkligen inte ha några avkommor. Den rödgula larven kletar in sig i sin egen avföring och ser faktiskt obeskrivligt äcklig ut. Använd handskar om det känns bättre, för enda motmedlet mot liljebaggarna är att klämma ihjäl dem. Men håll något under så att de inte faller ner på marken när de märker att du närmar dig. Där brukar de nämligen landa med den svarta magen uppåt och den röda sidan nedåt så de blir näst intill osynliga.

Bäst är förstås att tidigt inspektera undersidan av bladen där deras ljusröda ägg brukar sitta, och bums klämma sönder dem. Det finns också ett medel som kan ha en viss effekt på liljebaggarna: Bionim. Det är ett naturmedel som utvinns ur oljan i ett tropiskt mahognyträd som kallas nimträd. Oljan är giftig för insekter men ofarlig för människor och medlet måste användas flitigt och regelbundet för att ha någon verkan. Tyvärr är det inte så fantastiskt att man kan låta bli att också mosa sönder baggarna.

Fråga:

Vi har en gullregnsbuske, som vi ska gräva upp och ta bort eftersom den är giftig. Kan vi plantera plocksallad där busken har stått utan risk? /Britt Orstadius

Svar:

För det första: Ni behöver inte ta bort gullregnet, fullt så giftigt är det inte. Det är huvudsakligen bären som är giftiga, och främst fröna inuti ärtskidorna. Moderna hybridgullregn blommar fint men får mycket få fröbaljor, inte fler än att oroliga kan plocka bort fröbaljorna från trädet efter blomningen. Ni kan lugnt så sallat där gullregnet har stått om ni ändå bestämmer er för att gräva bort det.

Fråga:

Jag har två amerikanska blåbär i stora krukor. Som jag förstått det vill de ha ett pH-värde på ca 5,5 vilket är surt. Hur bibehåller jag pH-värdet i krukorna? Jag har planterat dem i rododendronjord och myllat ned barr och bark från barrträdd samtidigt. De har gett goda skördar förgående år men jag vill ligga steget före och se till att jorden är bra för dem. I år har jag grävt upp jord under vår tall och fyllt på ovanifrån samt gödslat med vanlig kogödsel. Har hört att man kan vattna med citronsaft eller ättika. Det låter ju lite väl drastiskt kanske, eller? Hur ska jag göra för att få mina blåbär att fortsätta trivas och hålla jorden sur? /Sara L.

Svar:

Du har verkligen gjort helt rätt för dina blåbärsbuskar. Det du nu kan göra under hela växtsäsongen är att samla regnvatten och alltid vattna med det. Det blir säkert tillräckligt surt. Om du vattnar med kranvatten kan buskarna få för mycket kalk. Att använda surgörande saker som citron och ättika kan vara vanskligt, det är ju inte helt lätt att dosera rätt. Det är gamla husmorsknep från förr, men jag skulle nog vilja avråda från att vattna med ättika i alla fall. Tänk på att det brukar användas som ogräsmedel när man vill ta kål på oönskade växter.

Fråga:

Vi planterade massor av vintergröna på landet under en stor lönn härom året. Tyvärr verkar de inte riktigt ta sig och det har ännu inte blivit någon heltäckande grön matta som vi hade tänkt. Misstänker att det blir för torrt under trädet på sommaren, men vi har inte obegränsat med vatten att vattna med. Vad ska vi göra? Ska vi ge upp och plantera något annat, eller ska vi gödsla?  /Cecilia A.

Svar:

Det är nog inte nödvändigtvis torkan som är boven i dramat. Dessvärre kan dina Vinca minor i stället ha blivit angripna av en svampsjukdom som gör att revorna vissnar och dör. Detta har varit ett problem under flera år nu, och plantorna är ofta smittade redan hos odlarna. Sjukdomen drabbar både de vanliga blåblommande vintergrönorna och de som har vita blommor.

Om jag vore du skulle jag gräva upp dem och plantera en annan marktäckare. Här är några förslag som klarar både skugga och torka:

Lungört – den vitblommiga fläckiga ’Sissinghurst White’ är särskilt vacker. Utsågs till Årets perenn 2008.

Plister – gula, rosa eller vita blommor, hela växten påminner om brännässlor.

Penningblad – revbildande bladväxt, den gulbladiga lyser upp fint i skuggan.

Murgröna – om du inte bor i zon 1 kan du välja sorten ’Baltica’ som är mer härdig.

Waldsteinia – gula blommor och vintergröna blad.

Om du gillar gula blommor kan du också pröva att plantera in några gulsippor och gul nunneört.

Fråga:

En fråga inför ”urinvattnings-säsongen”: Hur restriktiv, om alls, ska man vara med att urinvattna när man måste äta olika mediciner?/Anna Nordenfelt

Svar:

Att vattna med utspädd urin – det som kolonisterna brukar kalla guldvatten (1 del urin och 9 delar vatten) är helt ofarligt för växterna. Och grönsaker som vattnas på det här viset är inte heller farliga att äta. Jag lät frågan gå vidare till Håkan Jönsson, som är professor i kretsloppsteknik vid SLU. Han har hittills inte hört talas om att mediciner i urin skulle påverka plantornas tillväxt, så det behöver du inte vara orolig för. Själv gödslar han alla sina grönsaker och bärbuskar med familjens urin, även när de medicinerar. Så här förklarar han:

”De allra flesta mediciner som kommer ut i urinen bryts ner snabbt, ofta inom någon vecka i jorden. Jag känner bara till ett enda läkemedel som är svårnedbrytbart och som i försök med 10 gånger normal halt har visat sig kunna tas upp i växter – och det är karbamazepin, ett anti-epileptiskt läkemedel. Vid uringödsling med normal halt av detta medel såg man att det fanns i växten men bara precis vid detektionsgränsen, det vill säga bara så pass att man kunde bestämma halten.

Med tanke på att man i konventionellt odlade grönsaker och frukter ofta kan hitta och haltbestämma flera olika bekämpningsmedel, samt att man i Stockholms dricksvatten har uppmätt 12 av 83 undersökta läkemedel, tycker jag man kan vara helt lugn vad gäller eventuella och ännu inte konstaterade läkemedel i grönsaker som gödslas med urin.

Väldigt många läkemedel består fortfarande också av ämnen som extraheras ur naturen och som lätt kan brytas ned. Ett vanligt ämne i mediciner är magnesium – som också sprids i jordbruket i mycket stora mängder som gödsel. Så du behöver inte vara orolig. Ditt vatten är lika gyllene som andra guldvatten.”

Fråga:

Vi har nyligen flyttat och har nu en stor balkong på fjärde våningen med sol hela eftermiddagen och kvällen. Undrar vad vi ska plantera nu i vår för att den snabbt ska bli ”bevuxen”. Vill inte ha några små växter utan stora saker som delvis ska växa upp på ena sidan där vi har lite insyn. /Charlotte

Svar:

Vill ni ha riktigt stora växter måste ni också skaffa rejält stora krukor och/eller odlingslådor. Det behövs mycket jord för större växter och de kräver mer vatten och näring än små balkongblommor. I små krukor kan stora växter också lätt blåsa omkull.

Oöverträffad bland ettåriga växter tycker jag är jätteverbena. En liten planta blir mer än en och en halv meter hög innan halva sommaren har gått. Små, lila blommor, behöver inte stöttas upp. Änglatrumpeter hör till de klassiska större balkongblommorna. Finns i mängder av blom- och bladfärger och kan bli jättelika. Ni kan också plantera gråmalva som blir gott och väl meterhög och får söta rosa blommor juli-september. Narcisstobak blir lika reslig och doftar underbart hela sommaren, särskilt på kvällarna. Himmelsöga/potatisblomma, Solanum rantonnetii, kan ni köpa uppstammad med massor av fina blå blommor från maj till september. Paradisblomster blommar på höga stjälkar i rosa-lila eller vitt under juli-september och doftar gott.

Både änglatrumper, himmelsöga och gråmalva kan ni övervintra frostfritt, till exempel i trappuppgången, och de blir bara större och större för varje år som går. Detsamma gäller de trevliga balkongträden dvärgsyren ’Palibin’ och dvärgkaragan. Syrenen är snyggast uppstammad med bollformad krona och blommar strax efter vanliga bondsyrener. Dvärgkaragan är ett litet finbladigt och sirligt träd som blommar med små oansenliga gula blommor på försommaren.

Sätt också upp en spaljé mot grannbalkongen med en rymlig, avlång odlingslåda under. Där kan ni plantera snabbväxande klättrare som stor bägarranka, en oleanderväxt som slingrar sig upp och snart täcker ett stort utrymme med antingen vita eller rosa-röda, stora och trattliknande blommor hela sommaren. Den övervintrar ni helst frostfritt och ljust, som andra Medelhavsväxter. Om ni också vill blanda in ettåriga klättrare skulle jag välja svartöga och/eller himmelsblå ipomoea, blomman för dagen.

Fråga:

Förra våren lade vi ut en ny gräsmatta på vår innergård. Det var stora rullar av gräs och det tog sig fint. Nu är det en hel del kala fläckar och även ställen där gräset ser dött och brunt ut. Vad kan vi göra? Vi har egentligen bara räfsat bort gamla löv och inget mer nu i vår. /Bf Elgen

Svar:

Det som en gräsmatta behöver för att hålla sig frisk och grön är egentligen bara regelbunden gödsling, vattning och klippning. Men ibland kan det krävas stödinsatser. Har det blivit kala fläckar kan ni börja med att rugga upp jorden där med en kratta. Sedan sår ni i gräsfrö och gödslar med något miljövänligt gräsmattegödsel. Platta därefter till ytan lite med ovansidan på krattan och vattna sedan varje kväll på den nysådda delen av gräsmattan så att jorden inte torkar.

Gödsla sedan ett par gånger till under sommaren, eller ännu hellre: Låt gräsklippet ligga kvar, det blir den bästa tänkbara gödningen. Gör det också till en vana att köra över nerfallna löv på hösten med gräsklipparen och låt dem sedan ligga kvar och förmultna. Det är naturens eget sätt att toppdressa gräsmattan. Om ni sedan sår nytt gräsfrö varje år, inte bara i de kala fläckarna, får ni snart en frodig gräsmatta som också har bra motståndskraft mot både ogräs och mossa.

Fråga:

Vi har en stor och fin rododendron vid huset som nu ser rätt tråkig ut. Bladen är bruna på sina håll och verkar inte växa som de brukar. Sedan har den blivit ganska gles nedtill. Den är gammal, men exakt hur gammal vet vi inte eftersom den stod här när vi flyttade hit för 14 år sedan. Är det någonting som vi kan göra för att hjälpa den att piggna till? /LL Stensson

Svar:

Det kan ju hända att er rododendron har tagit lite stryk av kylan i vinter. Om den har varit utsatt för kyla och blåst i vintras kan det ha skadat bladen. Det är egentligen senvintern som är mest kritisk för rododendronbuskar. När den starka vårsolen börjar värma upp bladen avdunstar mycket vatten samtidigt som marken fortfarande är frusen så att rötterna inte kan suga upp vatten. För att förhindra den här frystorkan kan man skydda buskarna med säckväv i februari-mars när solen börjar värma. Det är inte mycket ni kan göra åt saken nu. Om det är mycket torrt där ni bor kan ni för all del stödvattna busken. Men även om bladen ser bruna och sjukliga nu kan er rododendron mycket väl återhämta sig till försommaren och få nya gröna bladskott.