Fråga:

Varför blir bladen skrumpna på mina brudorkidéer? De står i västerfönster och får vatten med cirka tio dagars mellanrum.

/Marita

Svar:

Om bladen skrumpnar tyder det på att rötterna inte mår bra. Misstänker att de står för blött. En phalaenopsis, liksom många andra orkidéer, bör absolut inte bli stående med vatten på fatet eller i ytterkrukan. Bäst är att vattna rikligt, som ett tropiskt regn över komposten, och sedan låta allt överskottsvatten rinna ut i en hink eller liknande. Men vattna bara varannan vecka nu under vintern. Och se för allt i världen till att det inte blir kvar något vatten i bladrosetten, det kan i sig vara orsaken till att bladen börjar skrumpna (och ruttna). Rötterna mår också bäst av att få ljus, det är därför som orkidéerna säljs i genomskinliga plastkrukor. Tänk på att deras naturliga växtsätt i regnskogarna är uppe i träden som epifyter, det vill säga växter som klättrar med luftrötter på värdväxter.

Fråga:

Vi är så lyckliga efter att ha köat till oss en liten kolonistuga i stan. Trädgården var helt igenvuxen men nu efter fyra år börjar vi få lite ordning. Längs en svag sluttning norr-söder inne på tomten växer idag hallonbuskar. De ger inte mycket bär och varje buske har en enorm tova av rötter som liksom häver sig upp ur jorden. Dessutom en massa rotskott. Nu undrar vi om det vore möjligt att helt enkelt gräva upp alla dessa rötter och anlägga en syrenhäck/berså här istället? Vilken syren rekommenderar du? Vilken slags jord? Bör det ske på hösten? Vi vill att det så snabbt som möjligt ska finnas insynsskydd åt en uteplats. Visst skall förbiflanerande kunna njuta av vår trädgård men vi vill också kunna sitta ifred någonstans. /Karin

Svar:

Alla syrener växer extremt långsamt, även vanliga bondsyrener.  Det handlar om cirka 15 cm per år vilket betyder att det kommer att ta många år innan ni har en insynsskyddande häck. Dessutom ska ni tänka på att syrenhäckar tar mycket plats på er lilla kolonitäppa, och de breder även ut sig med rotskott. Vill ni likväl ha syren skulle jag nog föreslå dvärgsyrenen ’Palibin’ som växer runt, tätt och vackert. Plantera på våren med 75-80 cm mellanrum mellan plantorna i vanlig lerhaltig jord. Syrener gillar kalkhaltiga jordar, inte jord med lågt pH-värde.

Men om det primärt är ett stiligt insynsskydd ni är ute efter föreslår jag att ni planerar idegran. Välj sorten ’Adams’ och klipp häcken så att den aldrig blir bredare än 40 cm. Då får ni ett snabbväxande insynsskydd som också är mörkgrönt året runt. Lägg en rad med plattor närmast häcken så blir det lättare att samla upp klippet. Sedan kan ni plantera vilka blomster som helst i en rabatt innanför plattorna – varför inte blanda vitblommiga växter med blåbladiga växter?

Fråga:

Vårt hus är byggt under berget och där finns en bakgård mellan hus och berg, nästan som ett rum med två bergväggar. Där är skugga – utom några timmar om dagen sommartid, men också en ljuvlig plats när det är stekhett. Nu klättrar en hydrangea uppför berget, den står i en torvblocksrabatt och stortrivs. Vid dess fot växer myskmadra. I en annan liten torvblocksrabatt växer murgröna med ormört runt fötterna. Frågan är: Vad mera kan trivas? Fylligt och vintergrönt skulle passa i den litet italienska, men sparsmakade stilen. Vill ha både vårblomning och blommor sommar och höst samt växtlighet som klarar litet kallare vindar och utgör skydd. Vad skulle vi kunna ha? Buskar? Träd? Perenner? Klätterväxter? Det är inte stort. Marken är stenlagd med bergfallen sten och dräneringsgrus, så rabatt måste skapas.

/Catharina Göransson

Svar:

Det bästa är nog att fortsätta använda torvblock till planteringarna, gärna i kombination med någon sorts kantsten i samma färg och struktur som berget. Torvblocken ska vara naturella och ni kan forma till dem med såg och kniv att så de passar in i ert utrymme. Det finns mängder av så kallade lundväxter som skulle passa i era planteringar. Det handlar om växter som trivs i skugglägen och humusrik jord. Gör gärna en blandning av grov fibrig torvmull (okalkad), grus och lövkompost. Men först en varning för myskmadran. Den är klart ogräsbetonad och kan ta över helt i en rabatt med andra växter om den får fäste.

Här kommer några spännande växtförslag som jag bad trädgårdsmästare Folke Mattsson fundera fram för er räkning. Han är den som byggde upp Zetas Finsmakarens trädgård vid Kungens Kurva söder om Stockholm. Men själv vill han också beskriva sig som mannen som har tagit livet av flest växter i Sverige. Varför det? Jo, han har genom åren provodlat det mesta och vet därför av egen erfarenhet vilka växter som fungerar bäst i olika växtförhållanden.

Fantastiska växter för skuggigt läge:

Frilandsandiantum eller bergandiantum – tål djup skugga och är vackra hela säsongen. Det finns egentligen ingen tid då de ser trista ut, till skillnad från de flesta andra växter.

Sippruta – vackert ormbunksliknande bladverk och blåsippsliknade blommor.

Stort treblad, Trillium grandiflorum ’Snowbunting’ – fylldblommigt treblad som blommar tre gånger så lång tid som andra treblad. Har inga ståndare och pistiller så de står helt enkelt och väntar på att bli befruktade.

Vipprams – vacker från tidig vår till sen höst då den får en smörgul färg. Doftar också jättegott.

Fjärilslilja – stora rosavita blommor med mörka prickar i blombladen, mycket vacker.

Kaukasisk förgätmigej ’Jack Frost’ – för det silvermarmorerade bladverket. Får också små blå blommor på försommaren.

Trebladsspira, Gillenia trifoliata – fräsch växt med vitrosa stjärnliknande blommor och vacker höstfärg.

Fylld blodrot – kritvita blommor, riktig långblommare.

Linnea – trivs utmärkt planterad i torvblock.

Bergvallmo ’Lindholm’ – vackraste bergvallmon, nickar inte med blommorna utan visar upp dem.

Spansk ramonda – liten och blåblommande, påminner om saint paula.

Klockvippa ’Stoplight’ – gula blad med röda bladnerver, lyser upp i skuggiga lägen.

Ranzania – en raritet som finsmakare gärna samlar på. Finns garanterat inte i grannens trädgård. Ljust rosalila blommor. Brukar kallas Japans linnea.

Himalayaormbär, Paris polyphylla – rätt ovanlig växt med vackra gröna blommor, stilig från vår till höst.

Snöklocka – gärna sorten som heter ’Vernum’, äkta vara. Tidig och lågväxande.

Vit hundtandslilja – lyser upp fint i skuggan, stiligare än gula.

Kanadalilja – var beredd att plocka liljebaggar bara!

Bunkestarr – gulbladigt gräs, fräscht från vår till höst.

Gulstrimmigt hakonegräs – vackert tillsammans med blåbladiga funkian ’Halcyon’

Hosta ’Patriot’ – en annan funkia med gröna blad och vita bladkanter.

Klätterväxten skenhortensia, långt vackrare än klätterhortensia.

Purpurklockrosling – låg elegant buske med små klockor som hänger under grenarna, sällan högre än en meter. Sorten ’Debutante’ är den härdigaste av alla buskroslingar.

Glansbambu – finns i många sorter. Ni kanske vill välja en som inte blir så stor.

Balkantibast – vintergrön krypande buske, doftar ljuvligt.

Kanelrododendron – brunt bladverk, trivs bäst i djup skugga.

Paraplyrododendron – får exotiskt stora blad.

Skönrododendron – världens vackraste, enligt Folke. Silverbladig.

Idegran ’Jack’s Golden’ – med lysande gula barr.

Japanska lönnar: ’Tsumagaki’ – gulbladig med röda bladspetsar och ’Summergold’,  limegul hela sommaren.

PS. Om ni vill se hur en mästare jobbar med torvblock och sten samt hur man anlägger blötbäddar, föreslår Folke Mattsson ett studiebesök hos Peter Knutsson utanför Oxelösund i juni. Han har förmodligen också alla dessa växter. Mejla mig för hans telefonnummer!

Fråga:

Jag fick för fem år sedan ett träd av en god vän. Det hette kejsarträd och kom från Kina. Han sade att det skulle vara lite ömtåligt, så jag har täckt och skyddat det noga. Det växer så det knakar men jag har ännu inte sett till några blommor. Jag har jämfört bladen på trädet med bilder från internet och vad jag kan se så är de identiska. Vad kan den uteblivna blomningen beror på? /Bengt Carlsson

Svar:

Oj, då hoppas jag att du bör i sydligaste Sverige. Ett kinesiskt kejsarträd, Paulownia tomentosa, är inte särskilt härdigt och brukar ofta frysa ner innan det hinner uppnå rätt ålder för blomning. De blommar inte alltid ens i växtzon ett. Jag skulle tro att det är ungefär som med blåregn, det vill säga att det krävs en mycket varm sommar för att trädet ska sätta knopp. Och sedan är risken stor att dessa ömtåliga knoppar fryser bort under vintern. Men jag vet att det finns ett kejsarträd i Visby, i Sällskapet De badande wännernas botaniska trädgård, som åtminstone har blommat en gång under 50 år. I södra Skåne brukar blommande kejsarträd hamna på bild i lokaltidningen. Men i Peking förekommer de som gatuträd och blommar redan i maj med stora trumpetliknande ljusvioletta blommor som påminner om fingerborgsblommor eller lejongap. Tidigare sorterades de också in i lejongapssläktet.

Eftersom ditt träd nu har klarat sig i fem år har det också blivit lite förvedat och för varje år som går kan det nog klara vinterkylan lite bättre. Kejsarträd växer snabbt och är dessutom lätta att föröka med frö så du kan säkert ha stor glädje av ditt träd även om det inte blommar.

Fråga:

Vilka örter trivs bäst nu på vintern? Skulle vilja ha en liten samling i köksfönstret och undrar vilka jag ska satsa på. Funkar det med örtkrukor som man köper på Ica? /Sandra

Svar:

Visst går det att till nöds odla kryddörter från grönsaksdisken. Men de behöver mycket ljus om de överhuvud taget ska ha en chans att klara sig. Och helst bör du plantera om örterna i en något större kruka med ny krukväxtjord där rötterna kan breda ut sig. Se till att krukan har hål i botten och lägg på ett lager lecakulor. Men vintern är inte örternas normala växtperiod så räkna inte med någon lång livstid. Vill du börja från scratch nu på vintern så satsa på vitlök. Och använd sedan bara den smakrika blasten. Inomhusodlade vitlökar blir alldeles för små och taniga. Finhacka de smala bladen och använd som smaksättning i sallad, grytor, marinader, wokrätter, soppor, bröd, omeletter och allt möjligt annat. Sätt ett tiotal vitlöksklyftor med spetsen uppåt i en kruka med bra jord som du sedan håller fuktig men inte blöt. Vanlig vitlök från mataffären duger, men bästa resultatet blir det med riktig sättlök som finns i trädgårdsbutikerna på hösten.

Citrongräs är också mycket lättodlat. Köp några stjälkar som har kvar lite rötter vid basen och plantera dem. Vattna bara inte för mycket innan de har börjat växa, de är långsamma i starten. Växtkraftiga örter som citronmeliss, persilja, gräslök och mynta kan också klara sig en tid inomhus. Medelhavsörter som rosmarin, timjan och salvia vill däremot egentligen vila ljust och svalt på vintern, allra helst inte varmare än 10-15 plusgrader. Svårast är rosmarin som varken tål att stå i blöt jord eller att torka ut.

Vill du lyckas med örtodlingen tycker jag att du ska hänga upp extraljus ett par decimeter ovanför plantorna. Förslagsvis en sladd på gardinstången med en enkel lamphållare och lågenergilampa. Koppla sedan in en timer och låt belysningen vara påslagen 12-14 timmar om dygnet. Om det finns ett element under fönsterbrädan stänger du av det. Annars blir det alldeles för varmt. Örterna mår också bra av att duschas med en blomspruta flera gånger i veckan. Men var försiktig när du vattnar. Det är rena döden för dem att stå i blöt jord.

Fråga:

Vi har nyligen gjort om badrummet så vi har fått badkar. Nu skulle jag vilja ha någon grön växt där, kanske en ormbunke? Vilka tror du skulle klara sig i badrummet, det har ju inget fönster? /Elisabet G.

Svar:

Om ni inte tänker ordna med någon sorts belysning på timer så kan det bli svårt att få några växter att trivas i det mörka badrummet. Det finns i och för sig krukväxter som klarar mörker något bättre än de flesta andra. I första hand zamiakalla, som också brukar kallas garderobsblomma, men även aspidistra som också går under namnet ungkarlsblomma samt fredskalla och murgröna. De flesta krukväxter trivs jättebra i hög luftfuktighet, vilket inte är så konstigt när man betänker att många av dem har sitt ursprung i tropiska regnskogar. Hit hör många ormbunkar men en sådan blir nog inte långlivad i badrumsmörkret. Allra bäst vore det ju om ni kunde sätta upp en växtbelysning och låta den vara tänd minst tolv timmar om dagen. Då kan ni välja och vraka bland krukväxterna. I annat fall får ni väl ställa in grönskande kvistar av olika slag i en stor vas med vatten.

Fråga:

Har en fråga beträffande min urgamla (60 år) benjaminfikus som för närvarande har tappat nästan alla blad. Den är två meter hög och aldrig beskuren och jag är dålig på att göda den. Vad göra? /Monica Eliaeson

Fråga:

Om jag vore du skulle jag nog plantera om fikusen och därefter överväga att börja ge den krukväxtnäring regelbundet. Till våren kan du också klippa bort torra grenar och hoppas på att det ska börja bryta ut nya blad. Det är fantastiskt att den har klarat sig i 60 år. Men eftersom den är så gammal och uppenbarligen inte mår särskilt bra, är det kanske ändå lika bra att ge upp och skaffa en ny.

Fråga:

Jag hade många härliga hortensior i krukor i somras. De var mycket blomvilliga, vita, rosa/blå. Så kom hösten och då grävde jag ner dem i grönsakslandet, djupt ner, och ovanpå massor av löv. Tror du de har någon chans i sommar igen? En hortensia, i stor kruka, satte jag ner i ett ca sju grader varmt förråd. Den har fått en skvätt vatten ibland. Nu skjuter det små gröna skott. När kan jag ta in krukan i huset? Ska den sättas om? /Gunnel

Svar:

Det du beskriver är två vanliga sätt att vinterförvara växter i kruka. Jag tror nog att både den nergrävda hortensian och den som du har inne i ett kallt förråd klarar sig fint. Vänta tills nätterna är frostfria innan du ställer ut krukorna. Du kan mycket väl ta upp – och in – dem i mars-april och plantera om hortensiorna i ny jord. Men då får du ha dem inomhus tills det blir så varmt att de klarar sig ute på nätterna.

Fråga:

Jag har en kamelia som ”skall” ha vita blommor, vilket den också hade förra året. Den har stått i växthuset tills den första blomknoppen slog ut. Den hade massor. Sedan togs den in i huset för att vi skulle kunna njuta av den. Den första blomman var vit, därefter blev blommorna bruna. En del något randiga med vitt, men de flesta antog en kanelbrun färg. Mycket märkligt. Har Du en aning om varför? Ingen ohyra och inget speciellt bladfall. /Barbro

Svar:

Om de vita blommorna på en kamelia blir brunaktiga brukar det vara ett tecken på att växten vantrivs i inomhusvärmen. Kamelior måste stå svalt året om, särskilt under knoppbildningen i november-februari. Då ska de inte ha varmare än 5-10 grader, och helst även jämn fuktighet för att inte blomknopparna ska ramla av. Andra anledningar kan vara att kamelian har utsatts för frost, vilket inte verkar vara fallet hos dig. Alternativt att den har drabbats av någon svampsjukdom.

En kamelia behöver också stå ljust, men inte i direkt solsken så du får skydda din kamelia från den från den brännande vårsolen. Likaså ska du undvika att vrida på krukan för att inte riskera att de känsliga knopparna faller av.

Riktigt hängivna odlare är noga med att duscha sina kamelior ofta. Krukjorden ska också hållas jämnt fuktig, men absolut inte blöt. Torka i kombination med värme brukar resultera i att knopparna blir bruna och faller av innan de hinner slå ut. Vattna med en svag dos krukväxtnäring en gång i veckan, speciellt från vår till höst. Det finns speciell växtnäring för surjordsväxter i handeln som du kan pröva. Det viktiga är att undvika kalk, så många kameliaexperter brukar avkalka kranvattnet innan de vattnar. En gnutta ättiksprit eller citronsyra i vattnet kan också hjälpa. En kamelia som sköts på rätt sätt blommar vid just den här tiden på året. Den vill växa i porös och humusrik jord med lågt pH-värde sommartid trivs kamelian svalt och skuggigt utomhus på ett vindskyddat ställe i trädgården.

Fråga:

Vi skulle vilja ha en stor häck som jättesnabbt växer upp så vi får ett insynsskydd mot en ganska trafikerad väg. Vilken sort växer snabbast? Bor i Stockholmstrakten. /Ingalill E.

Svar:

Om ni bara är ute efter något som växer upp riktigt snabbt och skyddar mot insyn skulle jag plantera en häck av fläder. Fläderbuskar är lättodlade och växer snabbt upp till 4-5 meter höga träd som formar 2-3 meter breda buskage. Så var beredd på det blir en hel del beskärningsarbete varje vår om ni vill ha en häck i hanterlig storlek. Och om man beskär fläder varje år kan man inte heller räkna med så mycket blomning.

Det finns många olika sorter, från vanliga grönbladiga Sambucus nigra (den man gör saft på) till gulbrokiga och mörkt rödbladiga. Alla blommar fint i vitt eller rosa på försommaren. Det kan bli snyggt med en mörkbladig häck av pelarflädern Sambucus nigra ’Black Tower’. Den sorten blir inte heller fullt så hög som den vanliga grönbladiga flädern. ’Black Tower’ får mörkt brunröda flikiga blad som påminner lite om en japansk lönn men flädern är förstås betydligt härdigare. Dessutom växer ’Black Tower’ mer upprätt än andra mörkbladiga flädersorter som ’Black Lace’ och ’Black Beauty’. Plantera inte för tätt, en fläderhäck behöver ett plantavstånd på 2,5 meter.

En annan snabbväxande häck får ni med lärkträd. De växer upp ordentligt på bara en säsong, har en vacker ljusgrön färg på sommaren som övergår i smörgult på hösten innan de tappar barren inför vintern. Men då måste ni ha ett mycket soligt läge om ska fungera.

Ett tredje alternativ är buskformar av klotpil/bollpil. De växer snabbt och tätt och tål dessutom hårda vindar. Som hörs på namnet har klotpilar ett runt växtsätt och de skyddar ganska bra mot insyn, även om de tappar sina löv på hösten. Plantera i sicksack med fyra meter mellan plantorna.

Fråga:

Längtar till sommaren och slukar rosböcker för att få tips om nya rosor att plantera. Vi skulle behöva täcka området framför soptunnorna med något som doftar fint och snabbt växer upp och döljer detta fula och rätt skuggiga hörn av tomten. Vilken ros föreslår du? Tilläggas kan att vi också har stora rådjursproblem!

/Bettan i Tyresö

Svar:

Skugga och rådjur är inte bästa utgångsläget för rosor. I ert läge skulle jag nog välja ett säkert kort som den rosablommande gammaldags buskrosen ’Poppius’, trots att den bara blommar en gång på försommaren. (Den kan, om den trivs, också komma igen med en mindre blomning senare på sommaren.) Pimpinellrosor, eller spinosissimarosor, har massor av taggar som verkar avskräckande på rådjur. ’Poppius’ kan växa nästan var som helst, den är kravlös och mycket härdig (zon 8) och blommar till och med i norrläge. Blommorna är rosa, doftar fint och bildar sedan massor av vackra rödbruna nypon. I zon 1 brukar ’Poppius’ bli gott och väl två meter hög och bred, och där ni bor bör den inte bli så väldigt mycket mindre än så. Sätt tre plantor med ca en meters avstånd och blanda ut jorden med en halv säck rosjord per rosplanta.

En annan ros som jag själv inte har någon erfarenhet av är dupontiirosen, Rosa x dupontii. Den är en av de tio rosor som har nominerats till Årets ros 2014, vilket betyder att den är klart odlingsvärd. Dupontii blir en 2-3 meter hög och bred buske och är precis som ’Poppius’ både skuggtålig och lättodlad. Den får enkla, vita och doftande blommor i juni-juli och massor av nypon på hösten. Härdig till zon 4. Rekommenderas av rosexperterna för den som har gott om plats i sin trädgård.

Fråga:

Nu när jag snart ska plantera om mitt lilla citronträd har jag lite funderingar kring jorden. Har förstått att det finns särskild jord för citroner. Är det viktigt att jag köper den eller kan jag plantera i vanlig krukväxtjord? Fick trädet i present förra våren och jorden verkar rätt så hård. /Eva-Lena

Svar:

Antar att ditt citronträd ser ut att klara övervintringen. Gratulerar i så fall. Jag misstänker att många citrusväxter dör av övervattning på vintern, något som för övrigt gäller de flesta krukväxter. Bland annat av just den anledningen ska man plantera ett citronträd i lite porösare jord än i vanlig krukväxtjord som kan bli lite väl blöt och kompakt. Blöt jord betyder ju mindre syre till rötterna, vilket kan sänka vilken växt som helst. Du kan om du vill köpa vanlig krukväxtjord och blanda ut den med rododendronjord och pyttesmå lecakulor för att få den porösare. De allra flesta citrusväxter trivs bäst i jord som är aningen kemiskt sur och innehåller både järn, mangan och andra näringsämnen som de mår bra av. Det gör den speciella citrusjorden som säljs i trädgårdsbutikerna.

Fråga:
I något sammanhang har jag läst i SvD om ett trädgårdscenter i London, efter Themsen, som också har en populär och bra restaurang. Jag har tyvärr inte artikeln kvar och undrar om du vet vad jag menar.
/Peter Andersson

Svar:

Du menar säkert Petersham Nurseries, i Richmond. Adressen är Church Lane, en tvärgata till Petersham Road och det ligger bara några kvarter från floden. Det är nu tio år sedan de öppnade efter en omfattande renovering och idag går man dit lika mycket för att äta gott som för att handla plantor och prylar. Sedan Petersham Nurseries Café fick en Michelinstjärna 2011 är det säkrast att boka bord i förväg. Varför inte kombinera med ett besök i botaniska trädgården Kew Gardens som ligger ett tunnelbanestopp närmare London på den gröna linjen District Line?

Fråga:

Hörde i ett föredrag på Trädgårdsmässan att det är viktigt med lerkrukor till pelargoner. Gick till en trädgårdsbutik och fick då lära mig att plastkrukor också andas och att lerkrukor inte är så vanliga längre. Utvecklingen går visserligen framåt men stämmer detta?
/Agneta T.

Svar:

Det är en smaksak, eller kanske snarare en läggningsfråga. Definitivt är det så att jorden torkar upp snabbare i en lerkruka än i en plastkruka. Om man har större pelargoner (och krukor) är det sällan något problem att ha dem i lerkrukor, men om man har minsta krukstorleken kan det bli mycket vattnande på sommaren. Jag använder helst lerkrukor eftersom jag tycker de är vackrare och fungerar bra för pelargoner som ju tål torka bra och inte trivs i våt jord. En nackdel kan vara att de är tunga att bära omkring men de blåser å andra sidan heller inte omkull så lätt.

Fråga:

Sedan jag var barn har jag tyckt så mycket om pärlhyacinter, eftersom min mormor hade hela lister av dem utmed sina rabatter. Numera kan man köpa dem krukvis i livsmedelsaffärerna, men färgen – den blekblå – har ingenting gemensamt med det som i äldre tider faktiskt kallades pärlhyacintblått. Varifrån kommer alla bleknosarna och var finns den gamla klarblå sorten? Har besökt den kända blomsterträdgården Keukenhof i Holland, och där fanns bara ett fåtal av den blekblå sorten och stora ruggar av den jag kallar den ursprungliga. Jag gillar inte bleknosnarna och är dessutom rädd att de skall beblanda sig och späda ut mina fina bestånd som jag tagit med mig hem från England.

/Inga-Lena Hellberg

Svar:

Den fina gamla pärlhyacint som du minns så väl har fått se sig utkonkurrerad av nyare arter och hybrider, inte sällan från holländska odlare. Jag tror du tänker på Muscari botryoides, den art som var vanligast i gamla svenska trädgårdar och även brukar påträffas vid gamla ödetorp. Den har odlats här sedan mitten av 1600-talet, läser jag i Björn och Marie Hanssons förträffliga bok Lökar & Knölar. Numera säljs huvudsakligen den vita sorten av den arten, ’Album’, i butikerna trots att den är mer ömtålig än den gamla blå. Det är i stället armenisk pärlhyacint, Muscari armeniacum, som har tagit över som storsäljare. Den anses mer lättodlad och förekommer i en uppsjö av blåvioletta färger och även tvåfärgad. Du får botanisera bland de många sorterna för att finna en blomfärg som mest liknar den gamla klassiska pärlhyacinten. En ny och fin mörkare blå pärlhyacint hos svenska odlare är Muscari aucheri ’Blue Magic’, den kan nog finnas i ute i butikerna på våren.

Fråga:

Vårt stora gamla blåregn som täcker en husvägg på en innergård i sydvästläge på Österlen blommar inte. Det blir bara någon enstaka blomma tidig sommar. Vi klipper enligt regelboken, är ”modiga” och klipper av alla långskott under sommarhalvåret. Vi har inte givit något gödning, blåregnet står magert i en liten jordplätt på den stenlagda innergården. Vi vill ha blommor, vad skall vi göra? /Bitte Eriksson

Svar:

Jag tror inte att det är näringsbrist som är orsaken eftersom en gammal wisteria har enorma, djupgående rötter. Snarare handlar det nog om brist på värme. Blåregn vill ha ordentligt med sensommarvärme för att orka bilda blomknoppar för nästkommande sommar. Idealiskt ska det vara 30 grader under minst två veckor i augusti och september när blomknopparna bildas. Eftersom ni klipper ”modigt” så är det nog heller inte någon bristande beskärning som gör att blåregnet blommar dåligt. Men det är viktigt att inte klippa bort allt, ni måste lämna två ögon på varje skott under sommaren för att få blomanlag.

Fråga:

I sydöstra Skåne har vi barmark och våren är på god väg. När kan vi börja ge rosorna första gödningen? Och är det viktigt att mylla ner den och hur djupt i så fall? Har du tips på bra gödning så är vi också tacksamma. /”Rosa”

Svar:

Det är förmodligen ingen tjäle i marken där ni bor och ni kan börja mylla ner gödsel redan nu om ni har lust att vara ute i trädgården. Välj antingen ett långtidsverkande naturgödselmedel som Chrysan – det innehåller både benmjöl och kalk som rosorna älskar. Gör då små 5 cm djupa diken runt varje rosplanta och fördela ner ungefär två nävor av detta näringspulver till varje ros. Det är betydligt mer lättarbetat och innehåller ordentligt med näring, till skillnad från andra alternativet som är att köpa säckar med kogödsel i trädgårdsbutiken. Den gödseln är ju väl uppblandad med torvmull så det går åt stora mängder om ni har många rosor och vill ge dem rejält med näring. Komplettera i så fall gärna med benmjöl och fördela det på samma sätt som rådet om Chrysan. Många gödslar också med BioBact för att förebygga sjukdomar och angrepp.

En fördel med att lägga ut stora mängder kogödsel är förstås att det samtidigt blir en bra jordförbättring, vilket kanske behövs om rosorna är gamla och jorden kompakt och trött. I så fall skulle jag komplettera med Chrysan längre fram i vår. Men väljer ni kogödsel är det viktigt att mylla ner den i översta jordlagret. Ligger gödseln exponerad för solen så förtas mycket av det livgivande kvävet.

Fråga:

Vi vill plantera en snabbväxande häck för att skärma av mot granntomten. Har hört talas om något som kallas mirakelhäcken, vad tror du om den? /Eva i Västerås

Svar:

Det är en almart som saluförs under namnet mirakelhäcken – Ulmus pumila, Turkestansk alm. Många pratar om den men få har sett den, och ännu färre har någon erfarenhet av hur den fungerar som häck. Bara av den anledningen skulle jag tveka innan jag vågade plantera en hel häck av denna påstått snabbväxande alm utanför växtzon 1. Dessutom finns ju alltid en latent fara i form av almsjukan.

Jag rådgjorde med Kenneth Lorenzon, expert på träd och buskar vid SLU i Alnarp. Han beskriver den turkestanska almen som småbladig, med lite blaskigt gröna och ganska sträva blad. Den brukar ofta förväxlas med andra almar, t e x almhybriden ’Sarniensis’ som man ofta ser planterad som gatuträd i England. Visserligen anses den turkestanska almen vara mindre utsatt för almsplintborren än andra almarter, men skalbaggar fungerar ungefär som vi människor, konstaterar Kenneth Lorenzon: Är det slut på oxfilé kan man nog tänka sig att äta vad som bjuds. Han råder därför till stor försiktighet innan man planterar den runt hela tomten som vindskydd. Den dag almsjukan kommer finns nämligen inget att göra. Dessutom kan den nog bli lite väl stor för en vanlig häck.

Fråga:

Jag har växtproblem och således en fråga! Jag vill ha lättskötta inomhusväxter som klarar av skugga. Jag bor i en lägenhet i med främst söderfönster, på bottenvåningen i en skog. Detta innebär att solljus knappt existerar förutom väldigt sporadiskt när det lyser genom trädkronorna. De ska gärna vara lättskötta. Jag är inte så förtjust i garderobsblomma och fredskalla. Just nu har jag ett gäng paradisträd (som lever, men knappast växer), novemberkaktusar och andra kaktusväxter. Har du några förslag? Jag vill fylla mina fina fönster med grönt! /Linnea

Svar:

Det finns faktiskt en hel del krukväxter som klarar ett liv i ett skuggigt fönster. Men för att vara på den säkra sidan skulle jag nog rigga upp någon form av växtbelysning, i alla fall under vintermånaderna. Det behöver absolut inte vara stora växthuslampor med skarpt vitt ljus. Numera finns en mängd snygga växtlampor i handeln med mer uthärdligt ljus. Men du kan också göra det enkelt för dig och använda vanliga lågenergilampor. Skruva fast dem i en lamphållare på en sladd som du sedan arrangerar i gardinstången så att lamporna hänger tre-fyra decimeter ovanför växterna. Låt sedan växtbelysningen vara tänd 12-16 timmar per dygn med hjälp av en timer. Det ska inte lysa dygnet runt eftersom även växter behöver nattvila. Har du ett element under fönsterbrädan så ska det också vara avstängt för att växterna ska trivas. Vattna inte heller för mycket. Växter som står mörkt dricker mindre vatten.

Vanliga glödlampor kan du välja bort. De producerar mer onyttig värmestrålning än ljus, och det är ljuset växterna behöver för fotosyntesen. Små halogenlampor liknar glödlampor i detta avseende och är därför inte heller särskilt lämpliga som växtbelysning. Detta brukar vara en aha-upplevelse för alla som ställt växter under en spotlight och undrat varför bladen så småningom svartnar och faller av.

Här är några krukväxter (utöver dina hatisar fredskalla och garderobsblomma/zamiakalla) som är lättskötta och tål att stå ganska mörkt: aspidistra (ungkarlsblomma), bajonettlilja, banddracena, bergpalm, filodendron, gullranka, howea (förmakspalm), klätterkalla, monstera, murgröna, palmaralia, paraplyaralia, silverkalla och porslinsblomma/hoya som dock måste stå ljust för att blomma.

Fråga:

Vi har vi en gammal rabatt framför huset som skulle behöva totalrenoveras. Den är ganska bred och cirka fem meter lång. Huset är brunmålat med senapsgula knutar och ligger mycket soligt. Vilka växter ska vi välja? /Birgitta i Uppsala.

Svar:

Till ert bruna hus vore det vackert med mycket vita blommor, men jag skulle också välja perenner i olika gula nyanser med inslag av orangerött. Om ni har möjlighet att sätta upp en spaljé mot väggen kan ni grunda med en fin klätterros, förslagsvis Rosa mulliganii, den vita ros som växer mitt i den vita trädgården på Sissinghurst. Den är frisk, doftar gott och har en otrolig växtkraft. Blommar bara en gång på sommaren men den blomningen är värd att vänta på.

Om ni gillar pioner föreslår jag en gul svavelpion, Paeonia mlokosewitschii, som blommar tidigt. Komplettera med en ljust gul enkelblommande pion ’Claire de Lune’ och en vit enkelblommande, ’Garden Peace’, som också har ett stiligt mörkt bladverk. Svavelpionen och ’Claire de Lune’ blir inte så höga, 70-80 cm, och doftar gott. ’Garden Peace’ blir cirka en meter hög så den kanske du vill plantera i bakkanten av rabatten.

En jättevallmo som skulle vara vacker till det bruna huset är Papaver orientale ’Black and White’. Den är vit med svarta bottenfläckar. Planteras också i bakkant.

Likaså vore det snyggt med en eller ett par stora styvklematis, Clematis mandshurica, som blommar på sensommaren i vitt och inte klättrar på egen hand utan behöver ett klätterstöd på ca 1,5 meter.

Sensommaren är också blomningstid för vit rudbecka som du absolut bör ha flera plantor av. Förslagsvis Echinacea purpurea ’Virgin’. En rolig bärnstensfärgad solbrud, Helenium automnale ’Rauchtopas’ blommar från juli till september och blir ca en meter hög. Dagliljor i bronsliknande färgnyanser finns det en uppsjö av. Du kan välja flera olika inom samma färgtema. De blommar länge och blir långlivade om du bara gräver upp och delar på dem då och då under åren. Vill du blanda in en gul daglilja föreslår jag sorten ’Happy Returns’ som har en mild gul färg och fin doft.

Plantera också flera stormhattsranunkler, Ranunculus aconitifolius ’Flore Pleno’, utspridda i rabatten. De blommar i juni-juli med vita små knappliknande blommor och väver in sig fint bland de andra blomstren.

Självklart kan du också blanda in prydnadsgräs i den här rabatten. Alla gulbladiga skulle passa, som bunkestarrgräset Carex elata ’Aurea’ med gula blad och gröna kantband. Även gullbandsgräset Spartina pectinata ’Aureomarginata’ med blanka mörkgröna blad och smala gula kanter. Några ruggor med rufsigt kopparstarr, Carex buchananii, kan också bli vackra blickfång i rabatten.