Fråga:

Jag har fått en jättefin julkaktus med massor av rosaröda blommor och undrar nu bara hur jag ska sköta om den på bästa sätt.

/Lena Nilsson
Svar:

Glädjande nog är en Schlumbergera, som julkaktus eller novemberkaktus egentligen heter, inte alls särskilt krävande och kan bli riktigt långlivad. Precis som andra kaktusar behöver den ganska lite skötsel och bara sparsam och sporadisk vattning. Du vet säkert att den vanligaste dödsorsaken bland kaktusar är övervattning. Din novemberkaktus och alla andra kaktusar är suckulenter, växter som kan lagra vatten, och de har utvecklats för att klara extremt långa torkperioder. Men den här sortens kaktus bör till skillnad från många andra sorter inte bli helt uttorkad under den aktiva växtperioden. Vattna därför igenom krukjorden när du vattnar, och låt den sedan torka upp ordentligt innan du vattnar igen.

Helst ska den också stå ljust för att trivas. Framåt våren när nya skott börjar komma ska du ge den lite växtnäring och fortsätta med det tills den börjar sätta blomknoppar framåt hösten. (Om du har möjlighet kan du också sätta ut den på sommaren, gärna lite halvskuggigt så att den inte bränns av solen, och förstås skyddad från hällregn.) Men om du vill att den ska blomma om behöver du också se till att den får en sval viloperiod (runt 15 grader) efter blomningen med minimal vattning.

Fråga:

Jag har ett antal större pelargoner som jag tagit med mig till stan från landet. De flesta blad har blivit bruna och torra. Jag har möjlighet att placera dem i ett garage där temperaturen aldrig understiger 10 grader. Jag misslyckades förra året då jag tog bort dem ur krukan och förvarade dem i olika kartonger på landet i ett förråd som håller minusgrader. Nu undrar jag:

1. Ska jag låta pelargonerna torka helt eller vattna någon gång under vinterhalvåret?

2. Ska jag klippa ner dem innan jag ställer undan dem och i så fall hur mycket?

3. Blir resultatet bäst om jag planterar om dem tidigt på våren eller kan de stå framme några veckor före plantering?

/”Fritidsodlare”

Svar:

Jag förstår att dina pelargoner inte klarade sig i förrådet med minusgrader förra vintern. A och O för dessa lättskötta krukväxter är att inte utsätta dem för frost. Garaget verkar däremot hålla perfekt temperatur för vinterförvaringen, dvs frostfritt och inte varmare än 10-15 grader. Du vet säkert att pelargoner också mår bäst av att stå ljust under vintermånaderna, även om de också kan klara sig i kompakt källarmörker. Om du kan hänga upp en växthusbelysning eller bara en sladd med en lågenergilampa ett par decimeter ovanför plantorna så vore det toppen. (Vanliga glödlampor och halogenlampor ger mer värme än ljus och fungerar därför inte lika bra.)

Du måste inte klippa ner dina pelargoner innan du ställer in dem i garaget, men om de verkar ha någon smitta på bladen eller om de helt enkelt är för skrymmande så kan du beskära dem lätt. Huvudbeskärningen gör du sedan under vårvintern, februari-mars, innan de vaknar till liv igen.

Det viktigaste nu under vintern är att inte vattna för mycket. Generellt gäller tumregeln att ju varmare pelargonerna står, desto mer ljus kräver de. Om de står kallt (runt 10-12 grader) behöver de bara pyttelite vatten en eller ett par gånger i månaden för att vila sig igenom vintern. Av samma anledning behöver du inte heller ge dem krukväxtnäring under det mörka halvåret.

Det finns olika tillvägagångssätt för att väcka pelargonerna till våren. Många tycker det är bäst att först plantera om dem och sedan beskära dem efter ett par veckor. Andra gör tvärtom, eller beskär och planterar om samtidigt. Jag har genom åren prövat mig fram och tycker att pelargonerna mår bäst om man först planterar om dem och sedan låter det gå någon vecka innan man klipper ner dem. Sedan är det förstås ljuset som avgör hur bra man ska lyckas med nästa säsongs pelargonplantor. Efter beskärningen bör de stå mycket ljust för att växa sig knubbiga och frodiga och inte bli bleka, gängliga och taniga. Dock ska man i det läget undvika att de spirande plantornas blad bränns av stark vårsol, så även på vårkanten rekommenderar jag elektrisk belysning.

Fråga:

Min gamla mamma har nyligen flyttat och ville inte ta med sig den gamla porslinsblomman som med åren har vuxit och vuxit och nu fyller ett stort fönster. Jag är däremot rätt förtjust i den och undrar nu hur vi ska göra för att flytta den hem till oss utan att ta död på den. Vågar vi klippa av de långa rankorna?

/Eva P-sson

Svar:

De allra flesta porslinsblommor är mycket lättskötta och tåliga, så ni kan säkert både klippa ner den och flytta hem den utan större problem. Men för säkerhets skull tycker jag att ni också ska ta några sticklingar av de rankor som ni skär bort. Det värsta som kan hända är att ni får för många porslinsblommor, men då kan ni säkert ge bort dem till goda vänner som också uppskattar dessa gamla klassiska krukväxter.

Många hoyasorter blir rätt stora och tunga så det bästa är att plantera den gamla moderplantan i en stor och stadig lerkruka. Blanda gärna ut krukjorden med pyttesmå lecakulor och/eller perlit så blir den mer porös. Efter omplanteringen ska ni inte ge någon krukväxtnäring på minst sex månader. Övergöder man porslinsblommor så brukar de reagera genom att inte vilja blomma.

Hoya är lättast att föröka med bladsticklingar. Ni kan ta ett eller ett par blad med en bit stjälk och sticka ner i vanlig krukväxtjord, utblandad som ovan. Sticklingarna rotar sig snabbare om ni gör ett litet miniväxthus på krukan med hjälp av några blompinnar och en plastpåse med lufthål. De bör sedan stå ljust, gärna på en fönsterbräda med elementvärme under, och jorden ska hållas jämnt fuktig. Flera små nya plantor kommer att bildas av de gamla bladen och efter några månader är det läge att plantera om dem i något större krukor.

Ställ porslinsblommorna i ett ljust fönster om ni vill att de ska blomma. Vattna försiktigt under vintern och låt gärna krukjorden torka ut lite mellan vattningarna för att undvika att rötterna ruttnar. Det behövs bara ytterst lite krukväxtnäring under vår-sommar-höst, de flesta hoyor lever ju i naturligt tillstånd som epifyter på träden. Det är växter som klarar sig utan att ta vare sig näring eller vatten från värdväxten. Massor av orkidéer hör till den växtgruppen.

Fråga:

Vi har en gigantisk ormhassel på tomten. Den är förmodligen aldrig beskuren. Hur klipper man en sådan så att den inte ser ännu konstigare ut efteråt? Och kan jag klippa av några grenar och ta in nu till jul, eller kan det vara skadligt för den?

/G. Alfredsson

Svar:

Ormhassel brukar man gallra ur på vårvintern, i mars, strax innan den ska börja växa igen. Men du kan också klippa av enstaka grenar nu i december när busken befinner sig i vintervila. När det blir dags för vårbeskärningen tycker jag att ni ska nöja er med att gallra ur busken, och om det behövs sedan fortsätta med det varje år. Det är nämligen inte helt lätt att frisera de vridna korkskruvsliknande grenarna så att det ser snyggt ut. Börja med de allra äldsta/grövsta grenarna och gå sedan fram varsamt med sekatören. Ta ett steg tillbaka efter varje klipp så ni ser hur det ser ut och vilka grenar som bör kapas.

Om er ormhassel skjuter raka grenar ska de definitivt klippas bort. Eftersom den är så stor är det förmodligen en gammal buske och i så fall kan den vara ympad på vanlig hassel. Om man då inte kontinuerligt skär bort de raka rotskotten riskerar man att så småningom få just en vanlig hassel och ingen krokig ormhassel. Av samma anledning ska man i så fall inte heller skära av grenar för långt ner som kan tänkas komma från grundstammen. Numera säljs rotäkta ormhassel så man slipper det här problemet.

Fråga:

Har hört att man ska beskära vinrankor på hösten och inte på våren då rosor och mycket annat ska klippas. Men är det för sent att göra det nu? Bättre kanske att vänta med det till sommaren?

/Jenny

Svar:

Det är inte alls för sent att beskära vinrankorna nu i december. De ska beskäras först när de har blivit avlövade och därmed gått in i vintervilan – men i god tid innan de börjar sava på vårvintern. Gamla vinrankor kan annars få beskärningssår och till och med ”blöda ihjäl”. Beskär man dem på våren riskerar man också att de sätter igång och börjar växa vilket betyder att man kan få en massa knoppar och blad som förfryser under iskalla nätter. Av den anledningen kan det också vara klokt att skydda vinrankan med säckväv när vårsolen försöker väcka den till liv.

Vitsen med beskärning är dels att få snygga, knotiga och tjocka vinrankor och dels att få rikligt med druvklasar på sommaren. Börja med att glesa ur bland sidoskotten om de är många och beskär sedan de skott som är kvar ner till två knoppar (eller ögon). Från dessa två stumpar eller sporrar växer sedan nästa sommars rankor ut. Alla vildskott längre ner på rankorna ska också klippas bort. Det man vill uppnå efter beskärningen är en ganska avklädd vinstock med bara korta stumpar till grenar från huvudrankorna. I princip brukar man låta en vinranka växa mellan en halv och en meter varje sommar och skära bort allt nytt däröver. Ju kraftigare en vinstock blir, desto bättre klarar den vintern.

Sedan gör du en ny beskärning under sommaren, i flera omgångar om det behövs. Då handlar det framför allt om att ta bort en massa nytillväxt, skuggande bladmassa, så att vindruvsklasarna kan växa fritt och få massor av sol på sig.

Fråga:

Min entrérabatt har bestått av risiga, uppstammade sockertoppsgranar som blåste sönder i stormen Simone. Nu vill jag ha nya buskar där som klarar sol, blåst och salta vindar. Inte alltid en bra kombination, men alla mina rosor trivs trots att de inte borde växa i min trädgård överhuvudtaget. Eftersom vi bor nära havet är jorden sandig men vi har jordförbättrat i alla andra rabatter och det växer riktigt bra trots de yttre förutsättningarna. Rabatten är cirka sex meter lång, och just nu är den en meter bred men bredden går att justera. Vill ha lite roliga och spännande buskar som blir omkring två meter höga. Vi har zon 1. Funderar lite på hybridkejsarolvon, Viburnum x bodnantense ’Charles Lamont’ som jag läste om på RHS:s hemsida.

/Inger Edling, Halmstad

Svar:

Hybridkejsarolvonet är onekligen en trevlig buske som blommar tidigt på våren, men frågan är om den är tillräckligt vindtålig för ert utsatta läge. Du skulle kunna välja några tuffa buskar med olika bladfärger vilket gör att du får ett buskaget som är vackert hela sommaren. Jag frågade buskexperten Folke Mattsson om råd och här är hans förslag:

1. Silverbuske, Elaeagnus ’Quicksilver’, en vacker buske med extremt silverglänsande bladverk och väldoftande gula blommor. Den blir cirka 2,5 meter hög och trivs bra i sandjord på utsatta ställen.

2. Rödbladig bok i buskform, Fagus sylvatica ’Ansorgei’. En elegant, smalbladig buske som blir cirka 2 meter. Blanda gärna lite kompost/lera och krossade äggskal i jorden för att höja pH-värdet lite.

3. Gulbladig körsbärskornell, Cornus mas ’Aurea’. En cirka 2,5 meter hög buske i färdigvuxet skick som blommar i mars-april med limegula blommor på bar kvist.

4. Och om det finns plats: en graciös, flikbladig pelarform av brakved, Frangula alnus ’Ron Williams’. Små blad, oansenliga blommor på försommaren.

Fråga:

Vi har haft ett litet olivträd hela sommaren, ute på balkongen. Det har vuxit till sig ordentligt och verkar ha stortrivts. Men nu har det börjat tappa bladen, i princip ända sedan vi tog in det i november. Vad ska vi göra, det kan ju inte stå ute i kylan hela vintern?

/Hasselbergs

Svar:

Jag skulle inte oroa ihjäl mig än. Det är naturligt att olivträd fäller blad när de står lite väl torrt och mörkt inomhus under vintern. Även om trädet är placerat vid ett söderfönster kan det uppstå ljusbrist så här års, olivträd är ju städsegröna växter som behöver en ljus växtplats året om. Försök att ställa ert träd i det svalaste rummet, långt ifrån ett element, och skaffa bums någon form av belysning till trädet. Enklast är att hänga upp en lampkabel, kanske i gardinstången eller på något annat sätt ett par decimeter ovanför trädet, och skruva fast en lågenergilampa i lamphållaren. Efter det kommer nog olivträdet att återhämta sig från ljusbristen och värmechocken inomhus.

Vattna försiktigt nu under vintern, känn först efter med ett finger att jorden inte är blöt. Precis som ni för övrigt bör göra med era andra krukväxter. Sedan kan ni plantera om trädet till våren eller bara byta ut översta jordlagret i krukan. Men ha inte för bråttom med beskärningen utan vänta hellre tills i maj-juni. Det är nämligen inte omöjligt att nya blad bryter fram på till synes helt döda grenar.

Fråga:

Hur får vi julgranen att hålla sig pigg och fräsch? Har läst om diverse knep som att lägga några sockerbitar eller ett par magnecyl i vattnet, stämmer det?

/Alina

Svar:

Det finns många gamla knep och en hel del seglivade myter om hur man ska sköta julgranen. Att granen skulle må bra av huvudvärkstabletter, kopparmynt eller socker i vattnet är en myt, menar exempelvis Lantbrukarnas riksförbund. Däremot kan det vara en bra idé att hälla i en påse snittblommenäring. Medan organisationen Skogsforsk har noterat att granen håller sig fräsch längre om man lägger några sockerbitar i vattnet – men först efter ett par dagar när det märks att granen har börjat komma igång och suga upp vatten. Experiment som Skogsforsk har gjort visade dock ingen effekt med kopparslantar eller magnecyl i vattnet.

A och O är förstås att välja en nyhuggen gran, eller att hugga en själv. I så fall bör man först skaffa markägarens tillstånd. LRF uppskattar att en av fem tjuvhugger sina julgranar, men det är ett tilltag som kan ge böter. Skogsvårdsstyrelsen har register över alla skogsägare, och störst chans att få lov är om man hugger en gran under en kraftledningsgata, tipsar LRF.

Viktigast därefter är, enligt den samstämmiga expertisen, att låta granen försiktigt vänja sig vid inomhusvärmen genom att mellanlanda ett par dagar i en hink med vatten i ett garage eller i trappuppgången. Därefter ska man såga av stammen några centimeter så att det blir ett nytt kapsnitt. Det är ingen bra idé att spetsa till stammen, utan snittet ska läggas rakt över eftersom det är mellan barken och stammen som en gran suger upp vatten. Och som alla vet är en nyligen intagen julgran enormt törstig. Den kan lätt sluka flera liter vatten under de första dygnen, och blir den stående utan vatten i julgransfoten kan man räkna med att den börjar barra omedelbart. Granen far också illa i torr elementvärme så ställ den svalt och duscha gärna grenarna för att hjälpa den att hålla sig fräsch.

Tänk på att krukväxter far illa i närheten av julgranen. Har ni stora fina gröna växter är det bättre att flytta in dem i ett annat rum under julen.

Fråga:

Jag har ett gammalt äppleträd, Cox Pomona. Det planterades för cirka 80 år sedan och bär nu frukt cirka vartannat år, men frukten går inte att lagra. Jag är noga när jag plockar ner äpplena och lägger dem mörkt och svalt, men så gott som alla äpplen ruttnar. Beror det på att trädet är för gammalt, eller är det något annat, till exempel någon sjukdom eller insekt?

/Bengt Carlsson

Svar:

Om äpplen som plockas försiktigt och förvaras mörkt och svalt, precis som du gör, ändå ruttnar kan det i princip bero på två saker, förklarar Lars-Olof Börjesson på Äppelriket i Kivik. Det är en sammanslutning av 94 fruktodlare runtom i Skåne (och en fruktodlare i Småland) som svarar för en stor del av alla svenska äpplen som vi köper i svenska mataffärer.

Äppelsorter som mognar tidigt brukar inte hålla för vinterförvaring. Men eftersom din sort, Cox Pomona, mognar i november är inte det förklaringen på dina problem.

Snarare är det nog tyvärr så att ditt gamla träd kan vara angripet av svampsjukdom som gör att frukten ruttnar. Små sår i trädet och frostskador brukar vara inkörsporten till fruktkräfta och andra svampsjukdomar, och värst är infektionsrisken under en blöt och kall höst/vinter. Speciellt illa är det också om trädet är planterat i kall och ogenomsläpplig lerjord.

Enda sättet att få bort sporerna är att använda kemiska bekämpningsmedel, men det artilleriet är inte aktuellt för privatpersoner. För oss gäller det i stället att förebygga och minimera riskerna för nya och fortsatta angrepp.

Därför ska du försöka ta bort så många löv som möjligt och alla gamla ruttna äpplen som sitter kvar i trädet. En kraftig lövblås kan hjälpa till att blåsa rent uppe i kronan. Men det räcker inte. Lika viktigt är det att ta bort infekterad frukt och löv på marken under trädet. Där kan annars massor av svampsporer övervintra. Någon gång när vädret medger kan du också spola av trädet med en högtrycksspruta, men inte så hårt att barken går sönder. Är du ambitiös kan du också borsta bark och grenar.

Ge inte upp ditt gamla äppelträd men försök att förnya det genom beskärning. Är du osäker på hur det går till så föreslår jag att du söker hjälp av en certifierad fruktträdsbeskärare. Du hittar en landsomfattande lista på Svensk Trädgårds hemsida.

Fråga:

Vid ett besök i Grekland blev jag väldigt förtjust i en pampig blommande buske/klätterväxt som senare visade sig vara trumpetranka. Skulle det funka att ha en sådan planta boende i en rymlig kruka på en solig vindskyddad altan i centrala Umeå? Och sedan sval vinterförvaring på samma sätt som mina änglatrumpeter får? Jord och näringsbehov? Ska den beskäras etc?  /Åke

Svar:

Visst kan du ha en trumpetranka på altanen i Umeå. Se bara till att vinterförvara den på rätt sätt, eftersom den på inga villkor kan stå kvar utomhus under vintern. Bäst är om du har tillgång till ett svalt, frostfritt och mycket ljust utrymme. Jag förvarar min (och många andra Medelhavsväxter) på ett stort gammalt bord i ett kallt gästhus med en växthusbelysning upphängd några decimeter ovanför krukorna. Men har du inte någon lämplig förvaringsplats kan du kanske hyra in den i ett växthus hos din lokala plantskola? Det finns många som upplåter plats för inhysningar under vintern, ibland mot en mindre ersättning.

Till våren, mars-april, planterar du om trumpetrankan i ny krukväxtjord och beskär den ganska hårt. Klipp först bort gamla vissnade rankor och skär sedan ner friska rankor ca två tredjedelar. Det gör plantan blomvilligare till sensommaren. De trumpetrankor man köper här i Sverige är ju oftast klättrande på medföljande liten spaljé så det är lätt att se hur rankorna mår. Sedan kan du kan låta den fara iväg på en större spaljé på din altan till sommaren, men då måste du kunna ta ner och hantera de långa rankorna när det är dags för nästa års vinterförvaring.

Fråga:

Jag har en Phalaenopsis som har behandlats lite illa, eller inte behandlats alls, flera av stänglarna (eller vad det heter) där blommorna har växt är alldeles uttorkade och bruna men bladen är gröna och fina. Finns det något hopp om att det kommer komma nya blommor? Vad ska jag göra? /Olivia

Svar:

Ge inte upp än, brudorkidéer kan lätt blomma om på gamla stänglar. Klipp bara bort den yttersta, lätt vissna delen av stängeln där blommorna har suttit. En grön blomstängel kan sedan blomma om och om igen i flera år, även om det kan dröja många månader mellan varje blomning. Gamla stänglar kan också producera nya babyplantor, så kallade keikis (vilket är det hawaiianska ordet för barn). Dessa kan man plocka bort och plantera ner i separata krukor när de har bildat rötter.

Om stänglarna är helt nervissnade och bruna klipper du bort dem vid basen. Ställ sedan krukan svalt, gärna ner till ca 15 grader, tills en ny grön stängel börjar visa sig. Det kan ta månader. Då flyttar du tillbaka orkidén till rumstemperatur. Nu behöver den också stå ljust. Är det vinter kan du behöva sätta upp elektrisk belysning ovanför krukan. Vattna din orkidé som ett tropiskt regn, det vill säga häll vatten igenom krukkomposten som ett forsande vattenfall och låt sedan ALLT överflödigt vatten rinna av innan du ställer tillbaka orkidékrukan i ytterkrukan.

Snart nytt år, en ny sommar och trädgårdsårets höjdpunkt. Boka in datumet redan nu, söndagen den 29 juni 2014. Då arrangeras för tredje året i rad det rikstäckande trädgårdsevenemanget Tusen Trädgårdar. Det är den dagen då mer än tusen trädgårdar från norr till söder, de flesta högst privata, håller öppet för besökare. Fenomenet som i Storbritannien kallas Open Garden började lite trevande här i Sverige men har nu blivit en begivenhet som ingen vill missa. Förutom alla privata trädgårdstäppor öppnar också många stadsparker, kyrkogårdar, museiträdgårdar, innerstadsodlingar, bakgårdar och kolonitäppor just denna dag.

En av alla de öppna trädgårdarna brukar vara Gunnel Carlsons, i skånska Arlöv. Hon är också initiativtagare till Tusen Trädgårdar som arrangeras av Trädgårdsriket, Riksförbundet Svensk Trädgård och Studiefrämjandet. Den som känner lust att visa upp sin egen täppa kan anmäla sig redan i månadsskiftet januari/februari på Trädgårdsrikets hemsida. Och på trädgårdsmässan i Älvsjö den 20-23 mars dyker Gunnel upp och berättar mer om trädgårdsdagen.

Fråga:

Jag tycker mycket om orkidéer. Min fråga är: Tar de skada av julgranar? När vi tog in vår julgran här så tappade de alla bommorna. Hade en stor vit och en rosa med mycket bommor på, de stod i fönstret och julgranen en liten bit därifrån. Blev så besviken, kan de komma igen?

/Britt Bohman

Svar:

Det finns ett samband mellan gasen eten (etylen) och blommor. Frukt som mognar, äpplen exempelvis, avger små mängder av denna gas vilket påskyndar mognaden. Finns blommande växter i närheten påverkas de också, speciellt om de befinner sig i knoppstadiet eller i slutfasen av blomningen. Även barrträd kan sannolikt avge små mängder av denna ”tillväxtgas”, förmodligen mer när barren åldras och granen börjar barra.

Det framgår inte vilken sorts orkidéer du har, men om det är Phalaenopsis brukar det vara ganska lätt att få dem att blomma om. Det enda som krävs är lite tålamod. Så länge blomstänglarna är gröna kan de blomma om fler gånger, dock med flera månaders mellanrum. Ställ orkidéerna ljust och vattna som vanligt så kommer nog nya knoppar att visa sig efter en tid.

Inom parentes kan jag tillägga att kombinationen blommande orkidéer och julgran inte allas är en ovanlig syn i Fjärran östern så här års. Det vet alla som har landat i Singapore eller Bangkok vid jultid.

Fråga:

Har haft änglatrumpet som jag beskurit och som blommat rikligt i flera år. Jag har beskurit strax över y- delningen och planterat de avklippta delarna till nya plantor. Dessa har jag sedan givit till vänner och bekanta. I år har jag ställt huvudplantan i garaget så den har tappat alla blad men nya små blad kommer i topparna, temp. 8-10grader och relativt mörkt pga små betongfönster. Förr har jag vinterförvarat den i TV-rum, alltså ljusare och varmare. Har blivit fundersam om klippningen till våren efter att ha läst Din skötselanvisning i SvD. Jag hade tänkt klippa som vanligt och lämna ett Y men förstår jag Dig rätt att det är bättre att ta bort Y-et? Då kan man klippa ner den till buskform. Nu är det ett träd. Jag tänkte klippa i början av mars och då flytta in den i TV-rummet.

/Gunilla S.

Svar:

Visst kan man beskära änglatrumpeter hur mycket som helst, i princip ända ner till krukkanten utan att de dör. I många fall kanske för att man vill ha en låg, buskig och frodig planta som ska passa till ett begränsat utrymme. Får de växa fritt blir de ju både höga och omfångsrika, som mindre träd. Men en hård beskärning gör också att man får vänta på blomningen tills de nya skotten har börjat förgrena sig. Och eftersom växtsäsongen för änglatrumpeter är så kort på våra breddgrader kanske vi hellre föredrar högre plantor som börjar blomma så tidigt som möjligt på sommaren. Så om man vill att änglatrumpeten ska hinna blomma under den korta svenska sommaren ska man inte beskära den under den y-formade delningen och helst även ovanför ytterligare ett par förgreningar på våren.

Fråga:

Det känns lite synd att slänga alla julens hyacinter och amaryllisarna har ännu inte blommat färdigt. Vet att man kan spara lökarna och få dem att blomma om, men hur gör man exakt och är det värt mödan?

/Eva-Lotta K.

Svar:

Visst kan du spara både amaryllis och hyacinter, och många skulle nog definitivt säga att det är värt besväret. Hyacinterna får ett nytt liv som vårblommande lökar i din eller någon annans trädgård, och amaryllislökarna kommer att blomma om inomhus efter en längre viloperiod. Förmodligen inte lagom till nästa jul, utan snarare framåt vårkanten om drygt ett år.

Så här gör du med:

Hyacinterna. Klipp bort blomstänglarna när de har vissnat och ställ alla utblommade lökar i lite blomjord på ett djupt fat eller i en stor bunke eller kruka. Fortsätt att vattna försiktigt, då och då med krukväxtnäring, så länge bladen är gröna. När även bladen börjat vissna ner slutar du vattna och låter lökarna vila sig i form fram till våren då det är planteringsdags. Bäst mår hyacintlökarna någonstans där det är svalt och torrt och det kan gärna vara mörkt. Du kan plantera ut dem så snart jorden är grävbar på våren, och har du ingen egen trädgård kan du ge bort dem eller gräva ner dem någonstans på innergården eller i planteringar utanför huset. Räkna inte med några blommor den första våren, men om de inte ruttnar bort under kommande vintrar så kommer de sedan att blomma troget under många vårar framöver.

Amaryllisarna. Om du inte redan har klippt eller skurit bort de vissna blomklockorna så börjar du med att göra det. Utblommade amaryllisar försöker gå i frö vilket betyder att viktig näring då stjäls från löken. Därefter väntar du tills även blomstängeln/blomstänglarna har vissnat innan du skär av allt. Så länge stänglarna och bladen är gröna levererar de nämligen näring ner till löken. Sköt sedan amaryllisarna som vanliga krukväxter under våren och sommaren. Krukan kan gärna stå ljust och varmt och du bör vattna regelbundet med krukväxtnäring ända fram till september. Under sommaren mår amaryllisarna jättebra ute i trädgården på en regnskyddad och halvskuggig plats. Ta sedan in dem när nattfrosten nalkas. Börja trappa ner på vattningen i oktober och sluta helt efter en månad. Under tiden ställer du krukan mörkt och framför allt svalt, i en källare eller liknande.

Nu tar det ett par månader innan nya gröna blad eller en ny knoppspets dyker upp. Då är det också läge att plantera om amaryllisen i ny krukväxtjord. Sätt ner löken mitt i krukan, cirka två cm från krukkanten och inte djupare än att minst en tredjedel av löken sticker upp ovanför jorden. Vattna försiktigt igenom jorden och placera sedan krukan varmt och ljust, gärna på en fönsterbräda med element under. Värmen gör att hela växprocessen går lite snabbare. Vattna bara pyttelite då och då, tills blomknoppen börjar visa sig efter några veckor. Nu behövs aningen mer vatten under tiden den nya blomstängeln växer upp. Men se upp för övervattning, det kan göra att löken ruttnar. Vattna sparsamt, aldrig direkt på löken utan på jorden omkring den. Om amaryllisen får för mycket vatten blir blomstänglarna också onödigt höga och gängliga.

Fråga:

Vi har flyttat till ett radhus med en inglasad uteplats som är cirka 4 x 6 meter. Det blir nog lite väl kallt där när det är som kallast på vintern så vi vågar inte ha pelargoner och andra känsliga växter där. Men vi vill ju gärna ha något som ser grönt och fint ut under vintern och undrar om du kan föreslå några växter som lämpar sig bra där?

/Familjen Ekström

Svar:

Det finns många fina och härdiga vintergröna växter som nog kan trivas på er inglasade uteplats. Rododendron fungerar hyfsat i kruka eftersom de har ett relativt litet rotsystem. Man kan också lyckas med både buxbom, dvärgcypress och en. Men egentligen bara under förutsättning att växterna skyddas ordentligt från vårsolen som väcker dem till liv innan rötterna riktigt har vaknat. Det bästa är att täcka dem med säckväv när vårsolen kommer. Och glöm för allt i världen inte att vattna de vintergröna växterna under hela vintern. Men blir det för kallt och krukjorden fryser torkar växterna lätt ut och blir bruna.

Om ni inte bangar för att bära krukor in och ut kan ni också satsa på en rumslind, Sparrmannia, som har fått sitt namn från en av Linnés lärjungar. Den är ganska storvuxen med lönnliknande blad och vita blommor i klasar men klarar inte många minusgrader. En mild vinter kan det gå hur bra som helst, men om och när kylan slår till måste den skyddas inomhus. Så länge det bara blir några enstaka minusgrader kan också bambu klara sig fint. Men om det blir minus tio eller ännu kallare måste ni också lyfta in krukan med bambu inomhus tills det blir lite varmare igen.

Fråga:

Vi har massor av snödroppar på tomten som har börjat blomma när det har varit så milt väder så länge. Men nu när det blir kallt och snö undrar vi vad som händer med snödropparna. Blir det ingen blomning till våren, fryser de ihjäl nu när de redan är uppe?

/Hillevi i Sörmland

Svar:

Var inte orolig, snödroppar är mycket tåliga och klarar både snö och frost som få andra växter. Vilket ju namnet antyder: Galanthus nivalis, ungefär mjölkvit blomma vid snö. I södra Sverige brukar de dyka upp ur marken redan i januari-februari. Det är förstås Carl von Linné som ligger bakom snödroppens botaniska namn. På svenska kallades den snödroppe, efter tyskans schneetropfen, redan på 1700-talet och det namnet blev sedan allmänt etablerat under 1800-talet. Innan dess hade växten haft många olika namn: vit gårdsviol, snöblomma, snövita, snölilja, marsmånadsblomster och snögalant.

Det händer ofta att snödroppar fryser ner av nattkylan och ligger utslagna, till synes bortom all räddning, på marken. Men så snart solen värmer dem reser de sig igen och fortsätter blomma i åtminstone en månad. De har en förmåga att lagra vatten på ett sätt som gör att blomman inte sprängs sönder av kylan. Du kan nog förvänta dig att se dem blomma igen, bara det inte blir ett alltför tjockt snötäcke under så lång tid att deras blomningstid hinner ta slut.

Fråga:

Jag har en stor brudorkidé som har blommat två år med bara en månads uppehåll. Nu är den väldigt spretig med tunna stjälkar. Kan jag beskära den utan att skada den? /Anne-Christina Knudsen

Svar:

En phalaenopsis, även kallad brudorkidé, är otroligt blomvillig. Så länge blomstjälkarna är gröna ska du inte skära ner dem. Du kan klippa bort lite längst upp om det är en bit brun stjälk i topparna. De här gröna stjälkarna blommar ganska lätt om efter några månader. Men eftersom din orkidé har blommat så flitigt under två år kanske den behöver en längre återhämtningspaus för att orka komma igen.

Är det fråga om helt bruna och torkade stjälkar klipper du bort dem. Orkidén kan dock fortfarande komma att blomma om eftersom nya blomstjälkar kan utvecklas. Så ställ krukan ljust och fortsätt vattna som vanligt. Jag brukar hälla rikligt med vatten över komposten och låta det rinna rakt igenom krukan ner i en hink. Försök att inte vattna inne i bladrosetten, blir vatten stående där kan orkidén börja ruttna inifrån.

Fråga:

Jag har börjat bli orolig för mina rosor – en Austinros bland annat. Står just nu i uterum med minusgrader, insvepta i filtar men troligen bottenfrusna efter de stränga temperaturer som varit. De tinar väl sen och värms upp när marssolen kommer. Eller? Något jag ska göra eller inte göra? När kan de flyttas utomhus?
/Karin

Svar:

Om jorden var blöt när den frös till is är det illavarslande. I så fall kan dina rosor både ha ruttnat och frusit ihjäl. Har du möjlighet att ta in krukorna nu och låta jorden tina upp så kan det vara räddningen. När rosrötterna har tinat planterar du om dem i ny jord och förvarar sedan krukan frostfritt men gärna kallt under resten av vintern. Rosorna behöver sin vintervila och ställer du dem inomhus kommer de att börja växa. Flytta inte ut dem förrän till våren. Om du har tur kan de klara sig.

Rosor som odlas i kruka blir mycket mer frostkänsliga än rosor som planteras ner i marken. Även sådana måste skyddas från vinterkylan, och det gäller i synnerhet ömtåliga sorter. Det är därför man ska kupa upp jord kring stammen. Även om jorden blir genomfryst skyddar den stammen och det känsliga okuleringsstället. Ny rosjord är bra att kupa med, men täckbark och torvmull bör undvikas. Barken stjäl näring ur jorden på våren och torvmullen suger upp så mycket vatten att det kan uppstå rötskador på rosorna.

Den allra farligaste tiden för rosor, och andra växter i trädgården, är längre fram på våren när solen får dem att vakna till liv alldeles för tidigt. Temperaturskillnaderna mellan natt och dag blir helt enkelt för stora. Så länge nätterna fortfarande är iskalla måste känsliga växter skyddas med säckväv, granris, fiberduk eller liknande.

Fråga:

Vi har blivit med balkong, en rätt stor och solig. Nu funderar vi på vad vi kan ha där. Vinrankor vore underbart, tror du att det funkar på en balkong?

/Frida Eriksson.

Svar:

Det beror på var ni bor. Är det i Stockholmstrakten, det vill säga växtzon 2, eller längre söderut kan ni absolut ha vinrankor i stora krukor eller lådor. Bor ni i norr är det ett mer vanskligt projekt. Börja med att välja en sort som tål kyla, det vill säga är mer härdig. Så kallade staketdruvor hör till de härdigaste, och sorten ’Zilga’ brukar många lyckas bra med. Det är en blå druva som dessutom är riktigt god. Tänk bara på att staketdruvor bör planteras i jord med lägre pH-värde, förslagsvis rododendronjord.Välj också en stor kruka eller låda med rejält djup så att vinrankans rötter får plats. De har en tendens att söka sig neråt. Efter några år kan ni sedan behöva plantera om vinet i en ännu större och djupare kruka.

På sommaren krävs ständig vattning så att krukjorden inte torkar ut. Men håll igen lite på växtnäringen. Alltför mycket kvävegödning brukar kunna medföra risk för mjöldagg. Skydda också bladen från brännskador av solen om ni kan.

Vintertid bäddar ni in krukan med vinet ordentligt och ställer den skyddad från kyla såväl underifrån som ovanifrån. Gärna mot en varm husvägg, insvept i bubbelplast och säckväv eller gamla trasmattor. På det sättet bör vinrankan klara mildare vintrar. Men blir det rejält kallt där ni bor är det säkrast att flytta in krukan inomhus för vinterförvaring. I så fall i ett svalt, gärna kallt fast frostfritt förråd, eftersom vinrankan mår bra av sin vintervila och inte bör stå så varmt att den fortsätter växa genom hela vintern. Det gör inget om den står mörkt, eftersom vin ändå tappar alla blad när det går i vila.